Torsdagen den 29 februari, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.

bild
Arkiv

Statens arbetslöshetskommission


Grunddata

ReferenskodSE/RA/420274
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/tq2NeBUQrH6d0002H087k3
Omfång
174,7 Hyllmeter 
Datering
19131958(Tidsomfång)
19141940(Huvudsaklig tid)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F band, F-exp/band
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby
Arkivbildare/upphov
Statens arbetslöshetskommission (1914 – 1940)
Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Innehåll

Ordning & strukturStatens Arbetslöshetskommission
420274








Innehåll:

Inledning av Bertil Åhman
Bilaga, Översikt över Hjälpverksamhetens organisation 1922

Volymförteckning, se resp delarkiv
Allmän anmärkningEfterträdare Statens arbetsmarknadskommission SE/RA/420275
Inledning (äldre form)Organisation 1914-1920

Den 10 augusti 1914 beslöt Kungl.Maj:t tillsätta en kommission - statens arbetslöshetskommission -förkortat AK- med uppdraget att i samråd med socialstyrelsen upprätta och inkomma med förslag till åtgärder för att motverka och lindra den arbetslöshet som väntades på grund av krigsutbrottet. Till ordförande för kommissionen utsågs chefen för Civildepartementet eller, vid förhinder för denne, chefen för Finansdepartementet. Övriga ledamöter, åtta till antalet, valdes med hänsyn till att man i kommissionen önskade få såväl den centrala administrationen som den frivilliga sociala hjälpverksamheten och de olika parterna på arbetsmarknaden representerade.

Något särskild personal anställdes till en början inte för kommissionens räkning, utan det ålades Socialstyrelsen att vid behov ställa personal till förfogade. Det visade sig dock snart att behov förelåg av personal specialinriktad på arbetsmarknadsfrågor, och på förslag av arbetslöshetskommissionen beslöt Kungl. Maj:t i maj 1915 att bemyndiga socialstyrelsen fr.o.m. 1 juli t.o.m. utgången av samma år anställa dels en extra byråassistent för handläggnings av arbetsförmedlings-och arbetsmarknadsfrågor i allmänhet, dels en tjänsteman som efter omständigheterna kunde biträda på arbetsplatserna. Dessa anordningar förnyades sedermera och tjänstemännen ifråga togs i anspråk även för arbetslöshetskommissionens verksamhet.

I syfte att erhålla en lokal administration inrättades under senare delen av 1914 kommunala arbetslöshets- och hjälpkommittéer med skyldighet att rapportera sin verksamhet såväl till Socialstyrelsen som till de hjälpkommitéer, vilka med uppgift att i samråd med länsstyrelserna hålla samman de kommunala hjälpkommittéernas verksamhet tillsattes i samtliga län.

Bland de åtgärder till hjälp åt de arbetslösa som kommissonen kom att ägna sig åt kan nämnas:
- statsbidrag till kommunernas hjälpverksamhet
- kontanta understöd åt f.d. tobaksarbetare vilka blivit arbetslösa genom införande av statsmedel på tobakstillverkning (K K 1914:436).
- åtgärder mot arbetslösheten bland stenarbetare
- initierande av statliga s.k. nödhjälpsarbeten.

Genom att åtgärderna för arbetslöshetens hindrande efter år 1914 i allt högre grad kom att inriktas mot att bereda de arbetslösa s.k. nödhjälpsarbeten, tillkom etappvis en statlig eller under statens, dvs. arbetslöshetskommissonens, kontroll stående organisation för ledningen av dessa arbete. Så inrättades den 2 juni 1916 statens stenleveranscentral i nära anslutning till arbetslöshetskommissionen. Vidare hade kommisionen dels en kontrollerande befogenhet ifråga om starens diknings- och torvtäktsarbetens verksamhet, dels en rådgivande och delvis kontrollerande ställning i förhållande till arbeten, som med bidrag av arbetslöshetsmedel utfördes i skogsvårdsstyrelsens, Skogssälskapets (i Göteborg) samt Statens järnvägars regi.

Den 8 mars 1918 godkände Kungl. Maj:t ett förslag från arbetslöshetskommissionen att en särskild direktion utsågs att samverka med Skogssälskapet. Denna nya institution benämndes Skogsällskapets Statsarbeten.

Arrangemanget med chefen för Civildepartementet som självskriven ordförande visade sig vara mindre lyckat och därför beslöt Kungl. Maj:t i april 1919 att detta skulle upphöra och att i stället dess tidigare vice ordförande, f.d. generaldirektören Pegelow, förordnades till ordförande.

Organisationen 1921-31 mars 1924

Tillföljd av Kungl Maj:ts beslut den 11 april 1919 kom i praktiken det nyinträttade arbetsutskottet att dirigera verksamheten. P.g.s. den stora anhopningen av ärenden att en arbetsdeöegation utkristalliserades ur arbetsutskottet bestående av ordföranden och en ledamot som på utskottets vägnar skulle besluta i alla löpande ärenden som inte ansåga behöva hänskjutas till det fulltaliga arbetsutskottet eller till arbetslöshetskommissionen in pleno. Fr.o.m. den 1 oktober 1923 övertog ett nytt arbetsutskott delegationens arbetsuppgifter. Arbetsutskottet försvann som självständigt beslutande organ med utgången av 1923.

Kommissionens arbetsuppgifter utökades väsentligt i och med efterkrigsdepressionen under år 1921. Till föld av detta inrättades ett eget kansli fr.o.m. 1/1 1921. Man övertog det s.k. dyrtidanslagets från Folkhushållningskommissionen och även den personal som arbetat ned detta. Därutöver skapades en särskild teknisk avdelning och ett par sociala ombud. en tekniska avdelningen hade att tillhandahålla AK med teknisk sakkunskap beträffande utredningar om förslag till igångsättande av s.k. nödhjälpsarbeten. De sociala ombuden hade att hålla AK underrättad om förhållandena i de kommuner som påkallade statens hjälp.

Organisationen 1/4 1924-1940

I samband med att arbetslösheten minskade markant, och dämed behovet av hjälpverksamhet, kunde den omfattande organisationen, som byggts upp under den värsta kristiden, avsevärt minskas. Kansliet och den tekniska avdelningen avskaffades i deras tidigare skepnader, sociala ombuden inlemmades som organ i den nya organisationen. Fr.o.m. den 1 juli 1924 1925 erhöll arbetslöshetskommissionens kansli en delvis ändrad organisation. De olika avdelningarna försvann och ersattes av fem tjänstemän: arbetschefen, arbetschefsassistenten, sekreteraren (tillika aktuarie och registrator), sociala ombudet och kamreraren. Fr.o.m. 1 juli 1926 tillsattes en särskild kanslichef.

Ärendenas snabba ökning i samband med 1930-talets depression nödvändiggjorde ett återinförande av systemet med särskilda avdelningar vid arbetslöshetskommissionens kansli. Fr.o.m. den 1 juli 1933 uppdelades kansliet enligt följande: tekniska avdelningen, sekreteraravdelningen, sociala avdelningen, kamerala avdelningen och ungdomsavdelningen. De följande åren skedde inga förändringar i organisationen.

Kontroll

Om postens upprättandeOvanstående historik utgör ett sammandrag av den omfattande redogörelse för myndighetens tillkomst och utveckling samt om samtliga organ på arbetsmarknadspolitikens område under mellankrigstiden som författats av Bertil Åhman 1978. Hela historiken finns i pappersförteckningen. Arninge i december 2015.
Tommy Eriksson
Skapad1995-01-26 00:00:00
Senast ändrad2015-12-09 13:57:56