Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Falu rådhusrätt och magistrat


Grunddata

ReferenskodSE/ULA/10239
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/yrsZIcmaweZJTe018W43t3
ExtraID10239
Omfång
180,3 Hyllmeter 
Datering
1628 – 1963  (Tidsomfång)
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar kan omfattas av sekretess.
En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning
ArkivinstitutionRiksarkivet i Uppsala (depå: Borgen)
Arkivbildare/upphov
Falu rådhusrätt och magistrat (– 1963)
Kategori: Statlig myndighet. Magistrater -1964
Kategori: Statlig myndighet. Rådhusrätter -1970

Innehåll

Allmän anmärkningArkivet består av två delar som ännu inte samordnats och som är redovisade i separata arkivförteckningar. Den senare av dessa - avseende rådhusrättens handlingar för åren 1900-1963, är inte registrerad och publicerad i ARKIS/NAD, men finns på papper vid Landsarkivet i Uppsala.
Inledning (äldre form)Falun, med sitt läge invid kopparberget, hade länge varit centralort i bygden då det erhöll stadsprivilegier 1641.
I städerna var borgmästaren och rådet, från 1600-talet kallade magistrater, före kommunalreformen 1863 stadskommunernas styrelser. Deras befattning med kommunala ärenden upphörde inte helt förrän 1954. Magistraten utgjorde också statlig förvaltningsmyndighet inom staden och var dessutom allmän domstol. Som sådan betecknades den rådhusrätt eller rådstuvurätt.
Under årtiondena kring 1900-talets mitt lades ett stort antal städer under landsrätt, varvid rådhusrätt och magistrat upphörde. Magistratens administrativa åligganden övertogs då av en kommunalborgmästare. De kvarvarande magistraternas statliga ämbetsutövning minskades efterhand. År 1946 frånhändes de sina åligganden beträffande bl.a. mantalsskrivning och skatteuppbörd. Med utgången av år 1964 avskaffades magistratsfunktionen överallt och de sista magistraternas befogenheter överfördes till resp. länsstyrelse. Samtidigt övertog staten huvudmannaskapet för kvarvarande rådhusrätter, vilka upphörde vid utgången av år 1970 genom tingsrättsreformen.
Falu rådhusrätt och magistrat indrogs med utgången av år 1963. Staden överfördes då i judiciellt hänseende till Falu domsaga. För fullgörande av magistratsfunktionerna fanns år 1964 en tillförordnad kommunalborgmästare i staden.
I Falun fanns tidvis jämte rådhusrätten även kämnärsrätt, accisrätt samt hall- och manufakturrätt. Dessutom har flera specialdomstolar funnits i Falun. En gruvrätt, med förvaltningsuppgifter, inrättades vid kopparberget under medeltiden. Den upphörde 1854. Bergsrätten, som existerade åren 1721-1769, handlade ärenden rörande förvaltning, ekonomi, handel m.m., som var gemensamma för Stora Kopparbergs bergslag och Falu stad. En särskild brandkommissorialrätt tillsattes med anledning av Falu stads båda bränder 1761. Den sammanträdde sista gången 1787.
Enligt 1734 års lag var landshövdingeämbetet överordnad exekutionsmyndighet för såväl stad som landsbygd. Underexekutor i stad var magistraten. Genom 1877 års utsökningslag blev i många städer magistraten eller någon ledamot av magistraten överexekutor. Underexekutorsgöromålen kom där att handhas av stadsfogden, som i denna funktion benämndes utmätningsman. Överexekutor i Falun var borgmästaren.
Stadsfiskalen, som bl.a. var allmän åklagare (senare distriktsåklagare) i staden, var i vissa avseenden underställd magistraten. Chefskapet över städernas polisväsende utövades ursprungligen av borgmästare eller annan ledamot av magistraten. I Falun var stadsfiskalen polischef från den 1 juli 1936.
Kronokassören var en magistraten underställd tjänsteman, som ombesörjde det statliga uppbördsväsendet inom staden. I regel fanns dock ingen särskild kronokassör, utan sysslan sköttes av stadens egen kassör. Kronokassörsbefattningarna upphörde med utgången av juni 1946. I Falun inrättades då en befattning som kronokamrerare.
Allmänna rådstugan och borgerskapets äldste var t.o.m. kommunalreformen 1862 representativa organ för stadens borgare. I Falun infördes stadsfullmäktige år 1863.
Befattningen som notarius publicus innehades ofta av en av magistratens ledamöter.

Falu rådhusrätts och magistrats arkiv innehåller rådhusrättshandlingar fr.o.m. 1600-talets första hälft. Serierna löper i vissa fram till utgången av år 1963, då rådhusrätten och magistraten upphörde, även om de i allmänhet ännu inte är redovisade och publicerade efter år 1900, vad avser rådhusrättens handlingar.

Arkivet innehåller även handlingar efter stadens notarius publicus. Kämnärsrättens, accisrättens, hall- och manufakturrättens, bergsrättens, brandkommissorialrättens samt stadfogdens handlingar utgör egna arkiv. Ang. accisrätten och hallrätten, se dock även ser. B 1, B 2 och C 5 A i rådhusrättsarkivet. Stadskassörens äldre handlingar ingår i rådhusrättsarkivet. Arkivet efter kronouppbördskontoret i Falun innehåller räkenskapshandlingar från omkring år 1790 och framåt. Gruvrättens handlingar finns i STORA:s centralarkiv, Falun. Från stadens allmänna rådstuga, borgerskapets äldste och auktionskammaren finns veterligen inga sammanhållna bestånd av arkivhandlingar.
Viktigaste sökingången till rådhusrättens och magistratens arkiv är arkivförteckningen. I huvudavdelningarna C och D redovisas diarier m.m., som kan användas vid sökning i andra serier.
Arkivet har ordnats och förtecknats i enlighet med landsarkivets förteckningsplan för rådhusrätts- och magistratsarkiv av den 28 mars 1990. Ordnings- och förteckningsarbetet har utförts av Erik Karlsson och Anders Flood under ledning av undertecknad.

Uppsala i landsarkivet den 26 maj 1998

Björn Asker

Reviderad i mars 2019

Stefan Kardell

Ämnesord

Ämnesord, ort
Falu stad
Dalarnas län

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Stadsfogden i Falun (SE/ULA/11398)

Kontroll

Skapad1989-03-01 00:00:00
Senast ändrad2023-12-04 16:47:07