Med anledning av Coronaviruset begränsas öppettiderna i Riksarkivets läsesalar från torsdagen den 19 mars fram till minst den 15 april. Se öppettider för respektive läsesal
bild
Arkiv

Uddevalla kämnärsrätts arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/12036
Omfång
4 Hyllmeter 
Datering
17371829(Tidsomfång)
VillkorNej
VillkorsanmÖ
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Fört
ArkivinstitutionLandsarkivet i Göteborg (depå: Arkivgatan)
Arkivbildare/upphov
Kämnärsrätten i Uddevalla
Kategori: Statlig myndighet. Kämnärsrätter -1849

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: GLA/12036

Förteckning 77/1968









Förteckning

över

Uddevalla kämnärsrätts arkiv
Inledning (äldre form)KÄMNÄRSRÄTT

Underdomstol - första instans - i städernas jurisdiktion.

Tillkomst

Kämnärsämbetet har medeltida ursprung. Stadslagen föreskrev förutom Rådstuvurätten även en lägre domstol "å torgheno uthe". Den anses ha haft karaktär av förlikningsnämnd snarare än egentlig domstol.

Uppgifter

Såväl Gustav II Adolfs stadsprivilegier som 1619 års stadga om städernas administration upptog kämnärerna. I stadgan säges att kämnärerna skall:

behandla alla ringa och smärre saker och dem i vänlighet bilägga eller framlägga lagen och därefter döma

utkräva sakören

samt driva på, att förlag och skatter som på staden kom, i rättan tid blev uttagna.

Almqvist anför i första delen av sin Göteborgs-historia att kämnärerna hade till uppgift att döma "mindre viktiga rättegångsärenden. I civila mål var det regel, att underrätten anlitades ... För övrigt upptog underrätten ordningsmål och fungerade sålunda ungefär såsom en polisdomstol...".

Enl. 1734 års lag (Rättegångsbalken, kap V) ålåg kämnärsrätten i stad att:

rannsaka och döma alla tvister, även brottmål, med undantag för mål som enl. lag eller särskild förordning hörde till annan rätt.

En kungl. förordning av den 17 april 1828 inskränkte vissa "Styrelse-Werks" domsrätt. Kämnärsrätten övertog härmed vissa ärenden som tidigare handlagts av Magistraten.

Upphörande

Genom den 1849 vidtagna förändringen av domstols- organisationen, varigenom instansernas antal nedskars från fyra till tre, upphävdes kämnärsrätten och blev Rådhusrättens första instans i de städer som haft kämnärsrätt.
















Litteratur

Odhner, C T, Bidrag till svenska stadsförfattningens historia. Upsala 1861. (Om kämnärsrättens uppkomst, sid 65 f).

Herlitz, N, Svensk stadsförvaltning på 1830-talet. Sthlm 1924. (Bl.a. sid 144 f, 343 f).

Almqvist, H, Göteborgs historia I. Göteborg 1929.
(Sid. 394 ff).

Helmfrid, Björn, Norrköpings stads historia. I. 1568-1655.

Pettersson, Ann-Marie, Nyköping under frihetstiden. Borgare och byråkrater i den lokala politiken. (1972).

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2010-11-12 10:22:39