Måndag den 29 november kl. 16.30–18.00 genomförs underhållsarbete på webbplatsen. Underhållsarbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Arkiv

Allmänna barnbördshuset


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/1932
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/otAtmRcDT4EWQvtwTCJXq1
VillkorDelvis
VillkorsanmVissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut.
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)ALLMÄNNA BARNBÖRDSHUSET


Redan i slutet av 1600-talet förekom diskussioner om och planer på att upprätta ett barnbördshus, dels som hjälp åt fattiga barnaföderskor, dels för utbildning av barnmorskor. År 1682 lade Urban Hiärne fram ett förslag till ett barnbördshus, på begäran av Karl XI:s drottning Ulrica Eleonora. Förslaget blev inte genomfört.

Barnmorskeläroanstalten i Stockholm (förteckning nr 164) kan räkna sina anor tillbaka till ett riksdagsbeslut 1723 om undervisning av barnmorskor. Undervisningen gick till på så sätt att de blivande barnmorskorna fick gå som lärlingar hos erfarna barnmorskor. År 1752 tillkom en minimal BB-avdelning på Serafimerlasarettet, två sängplatser reserverade för barnaföderskor.
Från 1775 till 1865 var Barnmorskeläroanstalten knuten till Allmänna BB.

År 1761 inrättades en professur i förlossningskonst knuten till Barnmorskeläroanstalten. Den förste innehavaren av professuren var David Schultz, 1769 adlad von Schultzenheim. Han var född 1732 och hade studerat medicin i Köningsberg och Uppsala. På studieresor till London och Paris hade han bl.a. studerat förlossningskonsten.

År 1757 inrättades ett Ammeanskaffningskontor i Stockholm. Detta, som till att börja med var beläget på apoteket Kronan vid Myntgatan, fungerade som arbetsförmedling för ammor. Enligt 1763 års reglemente skulle de kvinnor som sökte tjänst som ammor besiktigas på kontoret och få friskintyg därifrån. Först därefter anvisades de tjänst.

Från 1775 till 1873 var Ammeanskaffningskontoret förenat med Allmänna BB. Amme-anskaffningskontoret upphörde på 1880-talet. De handlingar som finns kvar från kontoret har insorterats i Allmänna BB:s arkiv, serierna D 7 a och D 7 b.

David von Schultzenheim var den drivande kraften bakom Allmänna BB:s tillkomst. Litet draghjälp fick han av doktor Christian Ramström, som på egen bekostnad startade ett barnbördshus 1774. Denne hade i likhet med Schultzenheim studerat obstretik i utlandet. Ramströms avsikt med barnbördshuset var att undervisa medicine studerande i detta ämne. Det barnbördshus han startade fick ekonomiskt stöd av och namn efter Kungl. Sällskapet Pro Patria.

Det Publiqua Accouchementshuset eller, som det senare kom att heta, Allmänna barnbörds-huset startade sin verksamhet vid midsommar 1775. Det första barnet som föddes där var en flicka, som döptes till Charlotta. Hon föddes den 23 juni 1775.

Under det första året fanns barnbördshuset i provisoriska lokaler. Ett hus vid Fredsgatan hade inköpts men måste byggas om för barnbördshusets verksamhet. Tills vidare var barnbörds-huset inrymt i David von Schultzenheims eget hus på Riddarholmen, det s.k. Sparreska palatset.

Hösten 1776 kunde barnbördshuset flytta in vid Fredsgatan, kvarteret Rosenbad. Huset ägdes av Allmänna BB, men var delvis uthyrt. Barnbördshuset fick dock rum med tio allmänna sängplatser och fyra-fem privata. De allmänna platserna var gratis medan man fick betala en avgift för de privata.

Huvudman för barnbördshuset var till att börja med Sundhetskollegium. År 1816 fick barnbördshuset en egen direktion.

Redan i det första reglementet från 1775 fastställdes barnaföderskans rätt att vara okänd. År 1849 infördes en bestämmelse att kvinnor som ville utnyttja denna möjlighet skulle lämna en namnsedel i förseglat kuvert. När kvinnan skrevs ut fick hon tillbaka namnsedeln oöppnad. Orsaken till detta arrangemang var att barnbördshuset skulle ha möjlighet att, i de fall kvinnan avled på barnbördshuset, identifiera henne och spåra eventuella anhöriga till henne och barnet.

I slutet av 1858 flyttade barnbördshuset till nya lokaler i kvarteret Murmästaren, Hant-verkargatan 19 (nu 29), i Kungsholms församling. För barnaföderskorna uppfördes där två likadana byggnader med förlossningsrum och 32 sängplatser. Det var tänkt att en byggnad i taget skulle användas. Så fort det inträffade något fall av barnsängsfeber skulle verksamheten flyttas över till den andra byggnaden, och den första rengöras ordentligt. På så sätt hoppades man kunna komma till rätta med den fruktade barnsängsfebern. Det fungerade inte. Först på 1870-talet löstes detta problem. År 1877 infördes för personalen tvättning med karbol-syrelösning före varje undersökning. Fallen av barnsängsfeber minskade omedelbart.

Barnmorskeutbildningen flyttades 1865 till Provisoriska barnbördshuset vid Wollmar Yxkullsgatan, från 1882 kallat Södra BB. År 1943 flyttades utbildningen till det nybyggda Södersjukhuset.

Många av barnaföderskorna var ogifta och hade ingenstans att ta vägen efter förlossningen.
I slutet av 1868 startades en insamling för att inrätta en asyl för fattiga nyblivna mödrar och deras barn. Det blev två asyler, en på Norr och en på Söder. Tack vare en stor donation från kammarherre Benedichts kunde verksamheten bli stadigvarande. Asylerna kallades därför ofta de Benedichtska asylerna. Flera stora donationer gjorde att asylerna kunde vara i verksamhet till mitten av 1900-talet. Den södra asylen var igång till 1945. Den norra asylen flyttade 1914 till nya lokaler i anslutning till Allmänna BB:s nya byggnad. Den bytte 1947 namn till Allmänna barnbördshusets mödrahem, och var igång till 1965. De arkivhandlingar som finns bevarade är Asylens protokoll 1913-1943 (serie A 4), några liggare över intagna (D 10 a och D 10 b), samt räkenskaper 1870-1945 (serie G 5)

Lokalerna vid Hantverkargatan blev snart otillräckliga. Så småningom fick Barnbördshuset disponera en tomt på Norra Djurgården. Där uppfördes en helt ny byggnad för Allmänna BB. Arkitekten hette Gustaf Wickman. Byggnaden, som ligger nära Stockholms Stadion, användes sommaren 1912 som förläggning för deltagare i Olympiska Spelen, som detta år hölls i Stockholm.

I januari 1913 flyttade Barnbördshuset in i den nya byggnaden vid Planterhagsvägen inom Engelbrekts församling.

På 1920-talet gjordes en tillbyggnad. 1925 öppnades där dels en gynekologisk avdelning, dels en privat avdelning. Den gynekologiska avdelningen ersatte Serafimerlasarettets gyneko-
logiska avdelning. Handlingar från Serafens gyn. avd. införlivades vid något tillfälle med Allmänna BB:s arkiv men har nu vid förtecknandet separerats från detta.

En sak att uppmärksamma är kyrkobokföringen för de barn som föddes på Allmänna BB. Under det första året på Riddarholmen fördes barnen in i Riddarholmsförsamlingens födelsebok. Vid flyttningen till kv. Rosenbad (Klara församling) upphörde detta. Enligt en uppgift från den då ansvarige prästen i Klara fördes dessa barn i en särskild bok. Denna bok har emellertid förkommit. Barnen finns därför endast antecknade i Allmänna BB:s journaler fram till 1847. Från 1847 förde Allmänna BB en egen födelsebok och barnen blev inskrivna i denna. Det dröjde till 1880-talet innan barn regelmässigt infördes i födelseböckerna i sin rätta födelseförsamling, det vill säga moderns hemförsamling.

På grund av dåligt genomtänkta regler för kyrkobokföringen uppstod ett problem med barn födda på barnbördshus. Enligt reglerna skulle barn som föddes på barnbördshus utanför hemorten få den församling, där barnbördshuset låg, antecknad som födelseförsamling. Däremot skrevs de inte in i födelseboken i denna församling, utan i moderns hemförsamling. Det gör att många människor, födda på Allmänna BB, har fått Engelbrekt som födelse-församling, fast de är inskrivna i födelseböckerna i till exempel Solna, Nacka eller Haparanda.

Allmänna BB lades ner i december 1975, efter tvåhundra års verksamhet. Byggnaderna vid Planterhagsvägen finns ännu kvar och används som kontor.

Arkivet har förtecknats i omgångar, dels av Antoinette Ekberg, dels av undertecknad.


Stockholm i Stadsarkivet den 14 juni 2004



Gun Jansson


Litteratur:
Allmänna Barnbördshuset 200 år (1975)
Gunnar Bolin: Kyrkobokföringen vid barnbördshusen i Stockholm (i Stockholms
stads arkivnämnd och stadsarkiv årsberättelse 1937)
Svenska Barnmorskor. Red. Birger Lundqvist (1940)
F. Westermark: Allmänna Barnbördshuset (1912)


Tillägg

Arkivhandlingar från Serafimerlasarettets gynekologiska klinik

I anslutning till Allmänna BB´s arkiv återfanns arkivhandlingar från Serafimerlasarettets (Serafen) gynekologiska klinik för åren 1883-1924. Gun Jansson, som slutförtecknat Allmänna BB´s arkiv 2004, ansåg att materialet hörde till Serafens arkiv och därför borde överföras till Riksarkivet som förvarar detta sjukhusarkiv. Hon förtecknade därför inte dessa handlingar i BB´s arkiv. Kontakter togs istället med Riksarkivet som dock hävdade att den gynekologiska kliniken hade viss anknytning till Allmänna Barnbördshuset. Man ville därför inte ta emot materialet.

Genomgång av befintlig litteratur (historiker mm) har nu gett följande resultat:
I Kocks ”Kungl. Serafimerlasarettet 1752-1952” framgår att redan omkring 1860 togs patienter emot för gynekologisk behandling på Serafen, en mindre klinik/avdelning inrättades och en professur tillsattes 1864. Kock skriver att ”Orsaken till att denna klinik icke såsom naturligast hade varit anknuten till Allmänna barnbördshuset, torde” ha berott på att ”barnbördshusets organisation icke tillät en sådan anordning”. Enligt Kungl. Maj:ts reglemente skulle nämligen endast förlossningsvård bedrivas vid Allmänna BB.
Senare (1895?) inrättades en ”ny” regelrätt gynekologisk klinik i en nyuppförd separat byggnad på Serafens område. 1919 föreslog Karolinska institutets lärarkollegium att Serafens gynekologiska klinik, som framhölls som bristfällig, borde flyttas till Allmänna BB.
Efter beslut i Riksdagen 1922 genomfördes omfattande ombyggnader i BB´s fastighet och 1925 överflyttades den gynekologiska kliniken till Allmänna BB.

Att handlingarna trots allt funnits tillsammans med BB´s arkiv beror troligen på att när verksamheten upphörde vid Serafen och öppnade på BB överfördes de äldre arkivhandlingarna dit. En tjänstgöringsjournal från Serafen har tex fortsatt att föras efter förändringen.

Sammanfattningsvis delar jag Gun Janssons uppfattning att Serafens gynekologiarkiv borde föras till detta sjukhus arkiv. Då nu detta inte tycks bli fallet har jag istället valt att förteckna de aktuella serierna under avdelningen Övriga handlingar (Ö) så att de inte skulle fortsätta att vara oförtecknade och därmed ”hänga i luften” även i framtiden.


Leveranser/accessioner

Allmänna BB´s arkiv tycks ha levererats i omgångar till Stadsarkivet. Ett antal reversal föreligger och finns bevarade i depåexemplaret av arkivförteckningen. Dessa reversal hade tidigare ”förteckningsnumren” 0371, 0372 och 0373.
Dokumenterade leveranser enligt reversalen:

SSA/0371 SSA/0372 SSA/0373
25/4 1969 28/9 1965 22/5 1967 (acc. nr 30/67)
1/3 1976
15/6 1976
6/7 1976 (dnr 57-1027/76).
4/10 1976

Dessutom finns ett reversal inkomststämplat 12/9 1956 med nr 771 och acc.nr 27/1956.

Reversalen ovan upptar långt ifrån alla arkivhandlingar i Allmänna BB´s arkiv.

Observera att i samband med leveransen av arkivet för Stiftelsen Allmänna barnbördshusets minnesfond (SSA/0350) mottogs i oktober 2009 ca 12 hm ”kvarblivna” arkivhandlingar från Allmänna BB (acc.nr 2009:093). Dessa handlingar har ännu ej förtecknats.


Arkivförteckningar

Arkivet var märkligt nog länge oförtecknat. Som framgår av inledningen till arkivförteckningen 2004 genomfördes förtecknandet i omgångar (1997-2004) av först Antoinette Ekberg och sedan Gun Jansson. Denna version finns nu bevarad i anslutning till arkivet.
I samband med etikettering av Allmänna BB´s arkiv har en del smärre rättelser, tillägg och kompletteringar gjorts i arkivförteckningen i augusti-september 2008. Då förteckningen ej återfanns i det digitala arkivförteckningsprogrammet Arkis II har jag skrivit in hela förteckningen och därvidlag gjort ovannämnda justeringar. Bengt Cassel har konceptförtecknat några serier samt klistrat nära nog samtliga etiketter.
Under sommaren 2012 har Johannes Eriksson konceptförtecknat den stora serien förlossningsjournaler. Undertecknad har sen delat journalserien i två: F 1 aa och F 1 ab.
Johannes har därefter registrerat den omfattande journalserien F 1ab i Arkis II.
Etiketter till journalvolymerna kommer att tas ut och klistras när tid finns.
Volymerna till Allmänna Barnbördshusets kyrkoarkiv (SSA/6039) har skiljts ut och bildar ett numera ett eget arkiv.
Nya förteckningsblad och en omarbetad innehållsförteckning har tagits ut varefter arkivförteckningen nu föreligger i ytterligare en ”bearbetad” version.



Stockholms Stadsarkiv i Frihamnen 2008-09-12 & 2012-10-17


Lars Asklund
1:e arkivarie

Tillgänglighet

SekretessDelvis

Kontroll

Senast ändrad2020-04-23 16:43:19