bild
Arkiv

Poliskammaren i Örebro


Förteckningen omfattar poliskammarens i Örebro arkiv fr o m dess bildande den 1 juli 1920. I förteckningen redovisas även de arkivalier rörande polisväsendet i Örebro stad före 1920-07-01, vilka tidigare ej varit ordnade eller förtecknade. Större delen av polisarkivalierna för äldre tider ingår sedan tidigare i rådhusrättens och magistraten i Örebro arkiv och i stadsfiskalens i Örebro arkiv.

 Serier (175 st)

ReferenskodTitelTidAnmärkning 
APROTOKOLL 
A 2Besiktningsprotokoll1911 – 1955 
A 3 aLösdrivarprotokoll1872 – 1880 
A 3 bPoliseringar1920 – 1921 
A 4 aPolischefsprotokoll; personalärenden.1951 – 1964 
A 4 bPolischefsprotokoll; bestraffningar1921 – 1932 
A 5Poliskammarprotokoll1920 – 1964Poliskammare inrättades 1/7 1920.
Jfr B 1.
 
BUTGÅENDE SKRIVELSER 
B 1 aKoncept till utgående expeditioner. Stadsfiskalens1885 – 19194 koncept till tidningskungörelse om polispersonalen 1880, 1881, 1882 och 1885 ingår i D 1 a :1. 
B 1 bKoncept till utgående expeditioner. Poliskammarens1920 – 1934 
B 1 caKoncept till utgående expeditioner. Ordningspolisen1910 – 1920Koncept till utgående expeditioner från ordningspolisen. Ordningskommissariens koncept till brev, yttranden, rapporter, besiktningsinstrument m fl handlingar.
Kopiebok. Rubrik "Handräckningsärenden".
 
B 1 cbKoncept till utgående expeditioner. Ordningspolisen.1947 – 1956Koncept till utgående expeditioner från ordningspolisen. 
B 1 dBrevkopior1921 – 1923Detektivavdelningens brevkopior och en del därmed sammanhörande inkomna skrivelser. Innehåller även "Uppgift å utländska undersåtar, vilka vistas här i staden under stadig hemvist, angående deras visering" 1922. I övrigt synes inkomna skrivelser och kopior av ev. utgående svar därå ingå i de ärenden, vari de med hänsyn till sakens natur hört hemma.

Jfr B 1 a, C 2 c, D 3 a och E 3 c.
 
B 1 eaHittegodsavdelningens brevkopior, serie A1940 – 1957Hittegodsavdelningens brevkopior, serie A.
Gemensam serie av inkommande skrivelser och koncept till utgående sådana.
a) Ej diarieförda, b) med hänvisning till AD-26, c) med hänvisning till hittegodsavdelningen (allmän serie) och d) med hänvisning till särskild hittegodsliggare för cyklar (=C).

Jfr B 1 b, D 6 b och G 3 a-l.

Åren 1956-1957 saknas.

Pk Lars Söderberg, hittegodsförvaltare 1/1 1940 - 30/11 1970.
 
B 1 ebHittegodsavdelningens brevkopior,serie B1931 – 1950Hittegodsavdelningens brevkopior, serie B.
1931-1945 Redovisning till poliskammaren.
1940-1950 Redovisning till länsstyrelsen. Ofullständig serie.
1940-1945 Redovisning till kronokamreraren.
1949 Redovisning till drätselkammaren.
1940-1945 Hittegodskungörelser.
(Fr o m 1945 omläggs rutinen vid poliskammarens centraldiarium, och hittegodsavdelningen får i det nya diariet en särskild sakgrupp, nämligen "J", som 1/1 1946 ändras till "26" och sedan fortfar att ha den beteckningen t o m 1964.)
 
B 1 fBrevkoncept angående beslag av rusdrycker1945 – 1964 
B 2Statistik1923 – 1964 
CDIARIER 
C 1 aCentraldiarium1920 – 1964Poliskammare inrättades 1/7 1920. Där fördes följande diarier:
AD påbörjat 16/7 1920
BD I påbörjat 3/9 1920
BD II påbörjat 7/9 1920
HD påbörjat 9/9 1920
LD påbörjat 6/8 1920
OD I påbörjat 14/9 1920
OD II påbörjat 30/8 1920
TD I påbörjat 1/9 1920
TD II påbörjat 1/9 1920
UD påbörjat 10/9 1920

De är t o m 1923 inbundna årsvis i ett och samma band. Fr o m 1924 t o m 1937 förekommer variationer. Fr o m 1938 t o m 1944 föres endast AD.

1/1 1945 infördes en rutin i diarieföringen. Diariet uppspaltas i sakgrupper med hänsyn till de enskilda ärendenas natur. Sakgrupperna är 12 till antalet, nämligen från och med A till och med L. Och de i sin tur var för sig i ett olika antal undergrupper med siffermarkering.
En förteckning över sakgrupperna och deras resp undergrupper är intagen i bilaga 2 till C 1 a.
Från och med 1/3 1945 utbrytes följande typer av ärenden ur centraldiariet för att i stället diarieföras direkt hos ordningspolisen i dess A-diarium (=C 2 b):
E 1 (barnavårds-), E 5 (vissa militär-), E 9 (nykterhetsnämndsärenden), E 10 (delgivning ang kyrkoskrivning), E 11 (delgivning begärd av polismyndighet på annan ort) och G 8 (anmälningar ang gatuavstängningar).

1/2 1946 ändras rutinen i diarieföringen på nytt. Diariet uppspaltas dock alltjämt i sakgrupper, med sifferbeteckningar från och med 1 till och med 28. Även dessa sakgrupper uppdelas var för sig i ett antal undergrupper, markerade med boksträver. En förteckning över sakgrupperna av denna typ och deras resp undergrupper är intagen i bilaga 3 till C 1 a. En "Pm ang registrering och redovisning" följer C 1 a såsom bilaga 4.

I bilaga 1-4 till C I a finns ytterligare upplysningar om diariets förande. Dessa bilagor finns i pappersform sist i förteckningspärmen och i digital form i denna förtecknings inledning, under rubriken Sökmedel.

Jfr D 5 ba och E 1.
 
C 1 bCentraldiarium, listor1962Följe- och sammanställningslistor för fortlöpande ärendekontroll.
Jfr C 1 a: 111, 116, 121, 133 och 145.
 
C 2 aBrottmålsdiarium hos ordningspolisen1863 – 1946Diarium fört hos ordningspolisen; i sina tidigare årgångar innehållande även uppgifter om liderliga och obehörigt kringstrykande personer m m.
Liggare, benämnda
Polisjournal 1863-1880
Journal över fylleriförseelser 1881-1892
Brottmålsjournal 1893-1926
Brottmålsdiarium 1927-1946
Jfr C 2 b, D 5 bc, E 3 aa.

Serien upphör 31/1 1946. Fr o m 1/2 1946 sker å poliskammarens expedition gemensam diarieföring för hela polisverket utom statspolisavdelningen. Se A-order 1/1946.
 
C 2 bAllmänt diarium hos ordningspolisen1927 – 1946Serien upphör 31/1 1946. Fr o m 1/2 1946 sker å poliskammarens expedition gemensam diarieföring för hela polisverket. 
C 2 cGemensamt brottmåls- och A-diarium hos kriminalpolisen1863 – 1946Utan namnregister. Ärenden registrerade i kortregister, se D 5 bd.

Åren 1863-1926 jfr B 1 a och C 2 a. Se även dossierjournal för 1911, 1913 och 1920 under C 2 d.

Serien upphör 31/1 1946. Fr o m 1/2 1946 sker å poliskammarens expedition gemensam diarieföring för hela polisverket. Se polisorder nr 1/1946.
 
C 2 dDossierjournal1911 – 1926Hos detektivavdelningen fört namnregister i form av liggare, benämnt dossierjournal. Det synes ha fungerat som ett komplement (eller kanske föregångare) till ett allmänt diarium, gällande brott och vissa förseelser, lösdriveri och dödsfall samt mantals-, fattigvårds-, barnavårds- och andra ärenden av enkelt slag.
I vart enskilt fall med hänvisning till numret på motsvarande "doss", en rubrik som småningom och fr o m 1925 helt ersätts av "rapport".
Jfr A 3 a, B 1 d, C 2 c, D 5 ba.
 
C 3Liggare angående tidningsbeslag1941 – 1964Liggare och samtidigt diarium, förd hos kriminalpolisavdelningen och redovisande de tidningsbeslag, som avdelningen gjort på order från justitiedepartementet.
Jfr D 5 bd:15.
 
DREGISTER OCH LIGGARE 
D 1 aLiggare angående personalen1857 – 1964Matriklar, liggare, kortregister, listor m m ang polispersonalen. I mindre omfattning ingår däri uppgifter om patrullkarlar (="patrullare") och väktare.
Kompletterande uppgifter om personalen erhålles i beklädnadsliggare (D 1 b), orderböcker (D 2 b), tjänstgöringsliggare (D 2 c, D 2 ea-ec, D 2 f, g, h) samt i avlöningslistorna från och med 1925 (G 2 b, c och da).
I övrigt ingår åtskilligt arkivmaterial angående Örebropolisens personal i magistratens, länsstyrelsens och Örebro stads respektive arkiv.
Den 28/2 1904 bildades den fackliga organisationen "Örebro läns lokalpolisförening", alltså omfattande hela länets polispersonal. 1912 skedde en organisationsklyvning, och som en följd av den tillkom "Örebro läns polis- och fjärdingsmannaförening". Den ursprungliga föreningens namn ändrades därmed till "Örebro lokalavdelning av Svenska polisförbundet", och avdelningens medlemmar rekryterades i fortsättningen uteslutande inom Örebro poliskår. 1927 ändrades lokalavdelningens namn till "Örebro stads polisförening".
 
D 1 bBeklädnadsliggare1904 – 1964Handlingar ang Örebro poliskårs beklädnadsverk, upprättade hos ordningspolisen. Beklädnadsverket tillkom år 1903. Se stadsfullmäktiges protokoll och handlingar serie B nr 65 1921. Däri refereras även föreskrifterna för beklädnadsverket. Jämför G 1 a, G 2 a och e. 
D 1 cLiggare angående polispersonalens utrustning och beväpning1908 – 1966Förda hos ordningspolisen eller av magasinsförvaltaren.
Jämför D 9 b (1935-1945).
 
D 1 dRegister över ordningsvakter och väktare1949 – 1964Hos ordningspolisen fört kortregister. 
D 2 aaOrdningspolisens dagbok (minnesbok)1889 – 1964Serien omfattar tiden 31/11 1889-31/12 1964.
Har därefter en fortsättning i Örebro polisdistrikts arkiv. Från och med volym nr 25 (21/4 1927), har rubriken enligt föreskrift i polislagen av den 6/6 1925 ändrats till minnesbok (MB). Några däribland vanliga förkortningar syftande på olika tjänsteåtgärder:
S = stämning
FG = fått gå (=frigivning)
V eller W = varnad (i regel för lösdriveri)

1/1 1947 infördes A4-formatet i MB, som från och med nu skrivs med skrivmaskin på numrerade sidor, från och med samma dag läggs MB 2 ned och minnesanteckningar i fortsättningen intages i den ursprungliga MB (1). Från och med 1/1 1947 upprättas fortgående månadsstatistik i MB angående omhändertagna fyllerister; yrkestillhörighet, ålder m m.

Jämför A 3 a, D 2 ab, D 2 ec :1.

Med utgången av 1964 bryts serien för att fortsätta i Örebro polisdistrikts arkiv.
 
D 2 abOrdningspolisens minnesbok II1935 – 1946Denna serie uppläggs 1/1 1935 pararellt med huvudserien MB i samband med att en utredningsavdelning innrättas nämnda dag. Denna nya avdelning övertar utredningar angående trafikolyckor och andra så kallade större ordningspolisärenden, vilka därför bryts ut ur MB 1. MB 2 upphör 31/12 1946. Därefter noteras åter alla ordningspolisärenden av utredningskaraktär i MB 1; detta arkivs serie D 2 aa. 
D 2 acKriminalpolisens dagrapporter (dagbok)1921 – 1964Dagrapporterna innehåller bl a namnuppgifter på målsägare, som drabbats av brott; namnuppgifter på personer som anhållits för brott eller lösdriveri eller som omhändertagits av annat lagligt skäl och slutligen namnuppgifter på personer som beviljats logi på polisstationen eller stadens härbärge. Ett exemplar av dagsrapporten överlämnades dagligen till polismästaren.

Efter 1964 bryts serien bryts och fortsätter i Örebro polisdistrikts arkiv.
 
D 2 adRapportbok angående osund lukt från Örebro pappersbruk1918 – 1937Liggare, förd hos vakthavande överkonstapeln vid ordningspolisen och innehållande dagliga noteringar om väder och vind och om förekomst av "osund lukt" från Örebro pappersbruks industriskorsten. Rapporteringen avsedd för Örebro hälsovårdsnämnd. 
D 2 bOrderböcker1798 – 1966Kungörelser och polisorder för personalens kännedom och efterrättelse. Många av objekten i avskrift eller annat slag av kopia. De äldsta är intagana s k orderböcker.

Den 20/5 1935 upphävde poliskammaren alla av den utfärdade order av här aktuell typ.

Kammarens skriftliga ordergivning till personalen under tiden 20/5 1935 - 31/12 1937 skedde i form av "Polisorder", indelade i "A-order" och "B-order". A-order hade varaktig karaktär, B-order tillfällig. A-order gällde huvudsakligen personalen, B-order offentliga tillställningar, trafik och andra samhälleliga aktiviteter.

30/12 1937 beslöt poliskammaren, att dess skrivelser till personalen skulle fr o m 1/1 1938 avfattas i form av "Polisorder" och "Meddelanden", ersättande A- och B-order, som därmed skulle utgå. Se polisorder A 49/1937.

1/3 1945 ändrades rubriceringen till "A-order", "B-order", "Kommenderingar", "Kungörelser" och "Meddelanden". Se A-order 2/1945.

Fr o m 1947 utgavs "Polisverkets ordersamling". Se A-order 1 31/12 1946.

"Cirkulär till samtliga länsstyrelser med föreskrifter rörande bokföring, förvaring och redovisning av medel, som handhas av polismyndighet på grund av dess befattning med hittegods", utfärdat av Riksräkenskapsverket 25/1 1939 som följd av KK 2/12 1938 (nr 677), se poliskammarens diarienummer 26-27/1948.

Se även informationsliggarna under D 7 a, vilka omfattar tiden 1901-1934.
 
D 2 cTjänstgöringsliggare angående nattpatrullerPatrullbok angående stadens brandförsvar i vad det gällde gårdsägarens skyldighet att i viss turordning hålla patrullkarlar nattetid och svara för den inledande vattenförsörjningen vid brand.

Efter det att kronan 1636 till Örebro donerat de ladugårdsjordar som gränsade till staden och den uppdelat samma jordar i lotter, som med endast besittningsrätt fördelats stadens gårdar och tomter, ålades ägarna av dem vissa skyldigheter. Däribland den att ombesörja s k natt- och vattenpatrulltjänst.

Staden var indelad i två distrikt; södra staden och norra staden med Svartån som skiljelinje; Sunnan broen och Nordan broen (=SB och NB). Distrikten var uppdelade i tillsammans 15 rotar; nr 1-9 i södra staden och 10-15 i norra. Varje rote innehöll mellan 9 och 24 gårdar.

I några patrullböcker finns även uppgift om rotemästarens namn. I övrigt innehåller de turlistor för patrullkarlar och vattenkörare.

Turlistorna upprättades i december månad för det kommande året, fastställdes av stadsfiskalen och undertecknades i flertalet fall av denne, varpå listorna delgavs rotemästarna. Se Kongl Maj:ts Förnyade Nådiga Brandordning för städerne i Örebro län; given Stockholms slott den 27 juni 1825 och Reglemente för den rörliga nattbevakningen i Örebro stad från och med 1850.

Eric Nordahl, stadsfiskal 1830-1857
Swante Falk, stadsfiskal 1837-1844
Olof Westblad, stadsfiskal 1844-1856
Per Eric Andersson, stadsfiskal 1856-1902
 
D 2 dTjänstgöringsliggare angående tornväktare1878Kontrollböcker med litograferade remsor från de vaktkontrollur tornväktarna var utrustade med. Sannolikt tillkom tornväktarsysslan någon gång under medeltiden. Efter stadsfullmäktigebeslut 12/6 1872 utrustades tornväktare med vaktkontrollur och inrättades ett elektriskt brandlarmsystem med tio tillhörande brandskåp utmed Storgatan och Drottninggatan. Till detta anknöts fyra "ringverk", varav två på polisstationen i rådhuset och två i tornväktarnas vaktrum i Nikolai kyrktorn. Kontrolluren skulle dras var 10 minut. Den 28/12 1904 beslöt stadsfullmäktige att tornväktarsysslan helt skulle upphöra 31/12 1904. Örebro stads fasta brandkår hade börjat sin verksamhet 1/10 1899. Se Kongl Maj:ts Förnyade Nådiga Brandordning för städerna i Örebro län; given Stockholms slott den 27 juni 1827; kap 5 "Om tornväktare". 
D 2 eaTjänstgöringsliggare hos ordningspolisen1883 – 1890Vaktkontrollbok, förd av vakthavande överkonstapel. Boken rör sannolikt patrullkarlarnas tjänst. Jämför D 1 a, D 2 c och D 2 eb.

Den innehåller även anmärkningar mot konstaplar, som under tiden 16/8 - 18/8 1899 vid sin patrullering inte följt den åliggande tjänsterutin. Jämför A 4 b.
 
D 2 ebTjänstgöringsliggare hos ordningspolisen1868 – 1892 
D 2 ecTjänsteliggare hos ordningspolisen1892 – 1964I följande ordning benämnd anmälningsjournal, patrulljournal, tjänstgöringsbok och tjänstgöringsjournal; förd av vakthavande överkonstapeln vid ordningspolisen.
Liggarna innehåller följande förkortningar:
B=Borta från tjänstgöringen utan anmält förfall (senare = Byte av tjg)
F=Försenad ankomst till tjänstgöring, vilket ofta medförde visst löneavdrag
K=Kommenderad till annan tjänstgöring
P=Permission
S=Sjuk

Åren 1892 – 1898 saknas. Ingår eventuellt i stadsfiskalens arkiv.

J A Dahllöf, poliskommissarie 1899-1921
Henning Andersson, poliskommissarie 1921-1944
Gust B Wallin, poliskommissarie 1944-1948
Elis Olsson, poliskommissarie 1948-1964
Egon Tuvestad, poliskommissarie 1964-
 
D 2 edMånadssammandrag ang ordningspolisens tjänstgöring1960 – 1962Jfr D 2 ec. 
D 2 eeTjänstgöringsliggare hos utredningsavdelningen1947 – 1958Utredningsavdelningen tillkom 1/1 1935 som en särskild arbetsgrupp inom ordningspolisavdelningen men redovisades fortfarande i dess tjänstgöringsjournal (D 2 ec) t o m 1946.

Fr o m 1947 upplades en separat sådan för utredningsavdelningen. Fr o m 1956 kallas den centralavdelningen. 1/10 1958 ingår den som en del av allmänna sektonen. Se D 2 ei.

1/5 1955 utbrytes ur utredningsavdelningen tre speciella arbetsgrupper:
1) Trafikövervakningsavdelningen,
2) Trafikutredningsavdelningen och
3) Ordonnansavdelningen; envar med särskild tjänstgöringsjournal. Se D 2 ef, eg och eh.

Fr o m 1/1 1956 kallas utredningsavdelningen centralavdelningen och ordonnansavdelningen återgår till centralavdelningen.
 
D 2 efTjänstgöringsliggare hos trafikövervakningsavdelningen1955 – 1958Avdelningen tillkom 1/5 1955, då den utbröts ur utredningsavdelningen (D 2 ee) och fick egen tjänstgöringsjournal. 1/10 1958 ingick avdelningen som en del av allmänna sektionen. Se D 2 ei. 
D 2 egTjänstgöringsliggare hos trafikutredningsavdelningen.1955 – 1958Avdelningen tillkom 1/5 1955, då den utbröts ur utredningsavdelningen (D 2 ee) och fick egen tjänstgöringsjournal. 1/10 1958 ingick avdelningen som en del av allmänna sektionen. Se D 2 ei. 
D 2 ehTjänstgöringsliggare hos ordonnansavdelningen1955Avdelningen tillkom 1/5 1955, då den utbröts ur utredningsavdelningen (D 2 ee) och fick egen tjänstgöringsjournal. 1/1 1956 återgick ordonnansavdelningen till den avdelning, den tidigare tillhört. 
D 2 eiTjänstgöringsliggare hos op:s allmänna sektion1958 – 1964Sektionen tillkom 1/9, då den först upptog bevakningsavdelningens (= f d utredningsavdelningens) ordonnanser. 1/10 1958 anslöts återstoden av centralavdelningen samt trafikövervakningen och trafikutredningsavdelningen till allmänna sektionen. Se resp D 2 ee, ef och eg.

"Socialpolis
Den första socialpolisavdelningen startade i Örebro den 1 september [1958] som ett försök att i förebyggande syfte arbeta bland ungdom. Det är främst USA och Danmark som givet impulser till denna differentiering i polisarbetet. På avdelningen delegeras även andra socialfall såsom sinnessjuka, alkoholister etc. Man kan redan nu utgå från, att avdelningen får full sysselsättning", skriver facktidningen Polisnytt i nr 8/1958.
 
D 2 fTjänstgöringsliggare hos kriminalpolisen1947 – 19641/4 1900 "indrogs" patrullerande konstapeln J A Berggren för att t v handlägga detektivärendena. 1/10 1903 förordnades han till ordinarie detektivkonstapel; den förste befattningshavaren i sådan tjänst inom Örebro poliskår. Senare tillkom flera befattningar av olika grader för liknande verksamhet.

Ang tiden före 1921 se D 2 ec:5-27.
O W Karlsson, detektivkommissarie 1/1 1921, kriminalkommissarie 1/1 1926 - 20/9 1942.

F Schlyter, kriminalkommissarie 14/2 1942 - 30/9 1950.
I Ekhland, kriminalkommissarie 24/1 1952 -.
Se PM 18/9 1954 ang rutin vid förande av tjänstgöringsjournal fr o m 1/10 1954, D 2 b:7.
 
D 2 gTjänstgöringsliggare på poliskammarens kansli1947 – 1964Poliskammaren inrättades 1/7 1920. Den polispersonal som därefter tjänstgjorde på polismästarens kansli fram t o m 1946, tillhörde ordningspolisavdelningen och bokfördes där under samma period. 1/1 1947 tillkom den tjänstgöringsjournal, som ingår i denna arkivserie. Jfr D 2 ec:53. I samma journal redovisas den personal under tiden 1947-1949 tjänstgjorde på civilförsvarsbyrån. Polismästaren var civilförsvarschef.
Se PM 18/9 1954 ang rutin vid förande av tjänstgöringsjournal fr o m 1/10 1954, D 2 b:7.
 
D 2 hLiggare av rekvisition av polispersonal1926 – 1930På poliskammarens kansli iförd liggare angående rekvisitioner från landsfogde och landsfiskaler i länet, av länskriminalmän från staden. Se polislagen 6/6 1925 (SP 170/1925), § 6 andra stycket, och Örebro läns kungörelser serie A nr 28/1926.

1/1 1926 inrättades två tjänster som länskriminalpolismän i Örebro. De drogs in 1/1 1933, då statspolisorganisationen tillkom (SF 447/1932).
 
D 2 iKörjournaler1937 – 1946Förda hos ordningspolisen. År 1937 fick kåren sin första tjänstebil. År 1921 hade man fått sin första tjänstemotorcykel. 
D 3 aLiggare och register över utlänningar1902 – 1964Se även handlingarna till poliskammarens TD II diarium (F 2) och kriminalpolisens diarier och rapporter. Jfr B 1 d; E 1: 2, 4, 22, 41; E 3 b:2; E 3 c och d samt G 5 b. Se viss statistik för 1898 i D 2 aa:5. 
D 3 bHotelliggare1931 – 1968Resandeliggare, ingivna till polisen från hotell och pensionat, som upphört med sin verksamhet. Se § 34 i kungl. stadga 8/6 1917 ang hotell- och pensionatrörelse. Den i fjärde stycket av nämnda § givna föreskriften har efterkommits av blott ett fåtal näringsidkare av antytt slag.
Jfr D 5 bc:6.
 
D 3 cBesiktnings- och inspektionsliggare1945 – 1964Förd hos ordningspolisen och avseende ordning och annat på restauranger, konditorier, kaféer, serveringsrum å fartyg m fl andra dylika lokaler.
Jfr A 2, D 7 a:2, D 7 b och c.
 
D 3 dHandlingar ang fattighärbärget1896 – 1956När det första fattighärbärget i Örebro tillkom är okänt. Stadsfiskalen var tidvis dess tillsyningsman. Sedan övertog poliskammaren det tjänsteansvaret. Från tiden för den första egentliga polisstationens tillkomst var det i övrigt så, att man lät husvilla och medellösa personer, framförallt "vandringsmän", nattetid logera gratis i någon av arresterna på vaktkontoret.

1889 tillkom ordningspolisens minnesbok (MB) och den 31/1 samma år finns den första anteckningen om en logerare med uppgift om hans namn, födelsetid, yrke, hemvist m m. I fortsättningen ingår en likartad social service med motsvarande regelbundna noteringar i tjänsterutinen vid MB (=D 2 a).

Fr o m 1921 poliseras på kriminalpolisstationen alla sökande av logi på härbärge och arrest. Och dagligen redovisas de med namn, födelsetid och hemvist på kriminalpolisens dagrapport (D2 ac), samtidigt som varje logitillstånd noteras på vederbörande registerkort i D 5 bd.

Om statistik ang denna verksamhet under åren 1926-1945, se B 2.
 
D 4 aVisitationsliggare1890 – 1968Rubriceras antingen som kvittensbok, värdesaksliggare eller visiteringslista. Den sistnämnda förd hos kriminalpolisen, övriga hos ordningspolisen.

1945-1950 saknas.

Redovisning av beslagtaget och senare förverkat gods 1951-1964, se ärende 28 Ö-266/1962 i E 1:379.
 
D 4 bArrestliggare1955 – 1964Arrestliggare på lösblad, förda hos ordningspolisen och lagda i buntar, samlade i arkivkartonger.

För varje enskilt fall av omhändertagande med följande arrestförvaring finns fram t o m 10/6 1959 en hänvisning till den sida i minnesboken (D 2 aa), vilken motsvarar dagen för aktuellt ingripande.

Efter den 10/6 1959 följer dagtecknade och numrerade arrestliggare utan hänvisning till minnesboken (MB).
 
D 4 cLiggare över kvarhållna personer1933 – 1949Hos kriminalpolisen förd liggare över kvarhållna personer, misstänkta för brott.
Jfr D 4 d; se SFS nr 574/1934.
 
D 4 dLiggare för omhändertagna personer1946 – 1965Hos kriminalpolisen förd liggare över omhändertagna och över vissa gripna personer.
Jfr D 4 c. Med statistik för 1953-1963.
 
D 4 eLiggare över alkoholister1911 – 1913 
D 5 aaPersonregister över brott och förseelser1867 – 1892 
D 5 abPersonregister till tidningen Polisunderrättelser1880 – 1910Liggare med namnregister över de personer som förekommer i Polisunderrättelser, med hänvisning till i varje särskilt fall aktuellt nr av tidningen.

Polisunderrättelser började ges ut 1878. Se K Cirk 1/6 1877. Jfr D 5 ac.
 
D 5 acPersonregister till länskungörelserna1902 – 1904 
D 5 adSignalementskort1910 – 1961Av detektivavdelningen (kriminalpolisen)) upprättade signalementskort på brottslingar, lösdrivare m fl. Korten är i regel försedda med fotografier och ordnade i bokstavsföljd. Jfr D 5 ae.

Signalementskort för tiden efter 1938 ingår i Polismyndigheten i Örebro polisdistrikt arkiv. Åsyftande register innehåller även ett mindre antal kort från tiden före.
 
D 5 aeFingeravtrycksregister1908 – 1964Blanketter med fingeravtryck samt liggare med namnregister. Från början lades blanketterna i löpnummerföljd. I liggarens register hänvisades till resp blankettnummer. Senare utgick numren, och man ordnade blanketterna med ledning av fingeravtryckens klassifikationsmönster, som noterades på signalementskorten i serie D 5 ad. Slutligen företogs den ändringen av rutinen, att man lade blanketterna i bokstavsföljd.

År 1906 upprättade stockholmspolisen ett signalementskontor, som betjänade även landsortens polis. Dubbletter av fingeravtryck insändes fortgående till signalementskontoret, som 1920 ändrades till Statens centralbyrå för fingeravtryck, vars verksamhet den 1/10 1939 övertogs av den då organiserade Statens kriminaltekniska anstalt (SKA). Se SFS 733/1920 Jfr D 5 ad, af och ag.

År 1912 identifierades för första gången i Örebro en brottsling genom enbart fingeravtryck. Samma år dömdes för första gången i Sverige en åtalad med enbart fingeravtryck som bevis. Det hände i Malmö. Men först 1924 blev fingeravtryckets bevisvärde definitivt prövat av Högsta domstolen, som fastställde det som fullgott.
 
D 5 afFotografiskt spaningsregister1936Spaningskort, vart och ett med tre porträtt av samma person ett taget rakt framifrån, ett i profil och ett i en vinkel mellan de båda förstnämnda lägena. Korten ordnade i namnföljd, på baksidan upptagande bl a den avbildades signalement och koden på hans fingertrycksklassifikation.

Jfr D 5 ae.
Från tiden före 1936 finns ett fåtal kort.
 
D 5 agÖknamnsregister1925 – 1964Hos kriminalpolisen fört öknamnsregister på kort. Jfr D 5 bd. 
D 5 ahLiggare över beslagtagna rusdrycker1933 – 1961På ordningspolisstationen förd liggare över rusdrycker, som beslagtagits hos omhändertagna och till stationen införda personer. De beslagtagna objekten överlämnades därpå till förrådet i avvaktan på vederbörande myndighets slutgiltiga besked om saken. Jfr B 1 f, D 4 a. 
D 5 baKortregister, fört på polismästarens kansli1920 – 1944Namnregister över personer, företag, föreningar m fl ärenden, diarieförda (i C 1 a) på polismästarens kansli och handlagda där.

Varje kort har en hänvisning eller flera sådana till motsvarande diarienummer och arkivlagda (B 1 b och E 1). I registret förekommande enstaka kort med blå färg avser företagare och förare av mc-motorfordon i yrkesmässig trafik. Jfr D 5 bb.

Registret omfattar tiden 1920-1944. I inledningsskedet dock ofullständigt. År 1945 infördes ett centraldiarium med sakgrupper (C 1 a:46), och därmed upphörde registrering på kort.

Vid slagning i registret bör beaktas, att enstaka kort av viss orsak uttagits ur en grupp och överflyttats till en sidostående. Registren i D 5 bb, bc och bd, kan ge viss hjälp vid slagning.
 
D 5 bbKortregister; ordningspolisens expedition1927 – 1964Namnregister över personer, företag m fl diarieförda ärenden, som inte avser brott.

Registret omfattar a) ett huvudregister och b) ett reträttregister. Det sistnämnda bestående av utsorterade kort som av olika anledningar blivit inaktuella. De å korten upptagna diarienumren syftar före 1/2 1946 på det diarium som ditintills förts på ordningspolisens expedition (C 2 b) och efter 1/2 1946 på poliskammarens diarium (D 1 a). Jfr C 2 b och E 3 ab.
 
D 5 bcKortregister, ordningspolisen, vakth överkonstapel1921 – 1964Namnregister över personer, företag, m fl diarieförda ärenden, avseende förseelser och brott, bränder, dödsfall, trafikolyckor m fl typer av ärenden, som regelmässigt handlades av ordningspolisen. Om bötesärenden se G 5 a.

Registret omfattar a) ett huvudregister och b) fyra reträttregister. De sistnämnda av vid olika tidpunkter utsorterade, som av skilda orsaker blivit inaktuella.

De å korten upptagna diarienumren syftar före 1/2 1946 på det diarium som fördes hos vakthavande överkonstapeln (C 2 a). och efter 1/2 1946 på poliskammarens diarium (C 1 a).

Jfr C 2 a; D 2 aa, D 5 ba, D 5 bb, D 5 bd, D 5 be, D 5 bf, D 5 bg, D5 c och E 3 aa.

Det här i D 5 bc (liksom det i D 5 bd) förtecknade kortregistret infogades i Örebro polisdistrikts centralregister den 1/1 1965 och användes där för s k slagning fram till 1976, då det hela avställdes.

När registerblad och persondossierer upprättades i Örebro polisdistrikts centralregister, uttogs ifrågavarande persons eventuella registerkort D 5 bc och D 5 bd i poliskammarens arkiv och fästes vid registerblad resp persondossier. Samtidigt uppstod luckor i D 5 bc och D 5 bd.

Reträttregister III innehåller enstaka kort från kriminalpolisens register D 5 bd. Personal på Örebro polisdistrikts centralregister har gjort denna överflyttning av aktuella kort i syfte att slippa göra slagning i mer än ett kortregister.
 
D 5 bdKortregister; kriminalpolisens expedition1921 – 1964Namnregister över personer, företag m fl i diarieförda ärenden, avseende brott, bränder, dödsfall, utlänningar, fattigvård, mantalsskrivning m m, som regelmässigt handlades av kriminalpolisen.

Registret omfattar a) ett huvudregister och b) fyra reträttregister. De sistnämnda bestående av vid olika tidpunkter utsorterade kort, som av olika anledningar blivit inaktuella.

Gröna kort = hänvisningskort
Röda kort = s k spärrkort

De å registerkorten upptagna diarienumren syftar före 1/2 1946 på det diarium, som fördes på kriminalpolisens expedition (C 2 c) och efter 1/2 1946 på poliskammarens diarium (C 1 a).

Jfr A 3b, C 2 c, D 5 bf, D 5 bg, D 5 c, E 2 g, E 3 b, E 3 c.

De här i D 5 bd (liksom det i D 5 bc) förtecknade registret infogades 1/1 1965 i Örebro polisdistrikt centralregister och användes där för s k slagning fram till 1976, då det helt avställdes.

När registerblad och personaldossierer upprättades i Örebro polisdistrikts centralregister uttogs aktuell persons eventuella registerkort ur D 5 bc och D 5 bd och fästes vid registerblad eller persondossier, därigenom uppstod luckor i D 5 bc och D 5 bd.

Förklaringar till vissa förkortningar och rubriker på registerkorten finns i en bilaga. Den finns i pappersform sist i förteckningspärmen och i digital form i denna förtecknings inledning, under rubriken Sökmedel.
 
D 5 beKortregister ang barnavårdsärenden1950 – 1970Namnregister över försumliga underhållningsskyldiga personer, som med anledning därav varit föremål för polisutredning.

Ursprungligen handlades sådana ärenden av kriminalpolisen. 1/1 1935 överfördes de till den nyutbildade utredningsavdelningen hos ordningspolisen. I september 1958 till allmänna sektionen. Jfr C 2 d, E 3 f.

Från början ingår följaktligen registerkort på här åsyftade personer i kriminalpolisens register (D 5 bd), och därefter i ordningspolisens (D 5 bb). De däremot svarande rapporterna under aktuell tid ingår i E 3 b respektive E 3 ab.


Sidnummer-hänvisningarna på korten gäller handlingarna i E 3 e.

Jfr anm vid C 1 a:45.
 
D 5 bfRegisterblad med brottsredovisning i sammandrag1950 – 1972På centralregistret upprättade och till en gemensam serie fogade slagningsblad (1950-1962), sammanställningsblad (1962-1965) och
registerblad (1965-) för lokal redovisning av brott, straff och andra belastningar.

Avställda, inaktuella registerblad, ordnade i bostavsföljd.

I många fall har man från serierna D 5 bc och D 5 bd uttagit registerkort och i stället varaktigt fogat dem till upprättade registerblad, utan att notering därom gjorts i de sålunda decimerade registren.

Till registerbladen har vidare fogats kort från de register, som landsfiskalerna i Glanshammars, i Lekeberg och i Sköllersta distrikt 1/1 1965 inlevererade till Örebro polisdistrikt.

Serien fortsätter i Örebro polisdistrikts arkiv men upphör där vid utgången av år 1977 för att ersättas av polisväsendets dataregister.
 
D 5 bgKortregister över bränder1941 – 1965Brandregister fört av kriminalpolisavdelningen.

Jfr D 5 bc:6 och 14; D 11.

Se SKA:s skrivelse 17/10 1947 ang centralt brandregister. Skrivelsen ingår i D 2 b:7.
 
D 5 bhKortregister över preventivmedelsförsäljare1944 – 1967Jfr D 12 e och poliskammarens ärenden med saknummer 3 E fr o m år 1946. 
D 5 caMeddelanden om straffriförklarade m fl1942 – 1952Till polisen inkomna meddelanden om straffriförklarade och från fångvårdsanstalt frigivna personer.

Cirkulär från Statens kriminaltekniska anstalt (SKA) 26/10 1942.
 
D 5 cbLiggare ang reseförbud1955 – 1964Från åklagarmyndigheter inkomna besked om reseförbud och polisens anteckningar om vidtagna kontrollåtgärder med anledning därav. 
D 5 dLiggare över målsägare1919 – 1964Kriminalpolisens liggare över målsägare i bokstavsföljd med tillagda besked om de löpnummer som åsatts deras respektive anmälningar. Jfr E 2 a, E 2 f och D 6 a. 
D 5 eSpaningsregister, gods1927 – 1964Liggare med register ang förment stulen egendom; förd hos kriminalpolisen och indelad i underavdelningar med hänsyn till godsets art ("kategoribok").

Under större delen av den aktuella perioden fördes parallellt särskild liggare ang bilar, motorcyklar, mopeder, cyklar och andra fortskaffningsmedel. Se D 5 f och g.
 
D 5 fSpaningsregister, gods1930 – 1964Liggare och register ang stulna bilar, motorcyklar, mopeder, cyklar och andra fortskaffningsmedel; förd hos kriminalpolisen.
Jfr D 5 e och D 5 g.
 
D 5 gSpaningsregister, gods1945 – 1969Registerkort angående stulna cyklar och mopeder; förda hos kriminalpolisen. En del av registret avser även anträffade fordon av antytt slag. Jfr D 5 f. 
D 5 hLiggare över tillvaratagna cyklar och mopeder1963 – 1966Förd på kriminalpolisens cykelrotel och innehållande uppgifter om ditkomna meddelanden om "Tillvaratagna cyklar och mopeder som skall inhämtas" från de ställen inom polisdistriktet, där de anträffats övergivna och ibland "slaktade". Både stöldanmälda och inte stöldanmälda fordon.

Jfr D 5 e, f och g; D 4 b, D 8 h.
 
D 6 aHittegodsböcker1892 – 1939Hos ordningspolisen förd "Anmälningsjournal" ang förlorad och tillvaratagen lösegendom.

År 1911 ändrades rubriken till "Anmälningsbok för hittegods".

Journalen har även enstaka inslag av stöldanmälningar under tiden 2/1 1892 - 30/6 1907.

Om fynd av värdefullare gods annonserade polisen i tidningen Nerikes Allehanda.

Jfr B 1 ea och eb, D 6 b, E 2 a och f, G 3 a-l.
 
D 6 bHittegodsböcker1939 – 1964Allmän serie, påbörjad 1/1 1939 på blankett "Länstr Ser 2 Avd A nr 91 b".
Jfr B 1 ea och eb, D 6 a, G 3 a-l.

Hittegodsförvaltare 1/1 1940-30/11 1970: poliskonstapel Lars Söderberg.
 
D 6 cHundliggare1949 – 1967Hos ordningspolisen förd liggare med anteckningar om lösspringande hundar, som omhändertagits.

I vissa fall annonserade polisen i stadens tidningar efter ägare till sådana djur.
 
D 7 aInformationsliggare för polispersonalen1901 – 1934På ordningspolisens station förda liggare med kronologiskt ordnade och vanligtvis kortfattade referat av innehållet i där uppvisade eller där på annat sätt bekantgjorda tillståndsbevis och resolutioner, meddelade av magistraten eller (i enstaka fall) länsstyrelsen eller annan myndighet under tiden från 1901 till den 1/7 1920, då poliskammare inrättades i staden och då förenämnda rutin ändrades därhän, att det i fortsättningen blev uteslutande poliskammaren som försåg ordningspolispersonalen med ifrågavarande informationsmaterial.

För att av myndighet meddelat tillståndsbevis skulle få full giltighet krävdes nämligen, att tillståndshavaren uppvisade aktuell handling på polisstationen och där fick handlingen åsatt stämpeln "Uppvist på polisstationen" och försedd med anteckning om datum för uppvisandet.

Liggarna i vol. 3-13 är rubricerade "Anmälningar", vilket syftar på tillståndsinnehavarnas anmälningsskyldighet visavi polisstationen.

Informationsliggarnas funktion övertas helt av orderböckerna i D 2 b fr o m 1935.
 
D 7 bLiggare över lokaler för försäljning av alkoholhaltiga och andra drycker1901 – 1950Liggare förd hos ordningspolisen. I liggaren ingår därtill uppgifter om tid för tillstånd, datum för besiktning av lokal m m.

Jfr D 3 c, D 7 a:2, D 7 c.
 
D 7 cLiggare ang utskänkningskontroll1907 – 1933Liggare med anteckningar om stickprovskontroller på utskänkningsställen för sprit, vin och öl och för alkoholfria drycker, vilka kontroller tidvis utförts av en därtill särskilt utsedd polisman och tidvis (1924-1933) av en av nykterhetsnämnden förordnad inspektör, ej tillhörande polisen.

Jfr D 3 c, D 7 a:2, D 7 b.
 
D 7 dFörteckningar över torg- och marknadshandlare m m1852 – 1892 
D 7 ePassjournaler1842 – 1861"Passjournal" över besökande från andra orter i riket på vissa Hindersmässo-, vår- och höstmarknader under 1800-talet.
Jfr D 7 d (1857).
 
D 7 fLiggare ang inkvartering av militär personal1832 – 1875"Inqvarterings-Bok".

7/1 1875 (§ 9) beslöt stadsfullmäktige höja stadsfiskalens avlöning emot det att han bl a åtog sig att föra den militära inkvarteringslängden.
 
D 7 gVapenregister1927 – 1964Förteckning enligt § 19 i vapenkungörelsen 26/7 1927 och register enligt § 39 i vapenförordningen 10/6 1949.

Jfr C 1 a:8-11, 13 och 15; C 1 a:46 (saknr A 15); C 1 a:48 (saknr 16 A, B och C); D 7 a: 14-17; E 1: 19, 22, 24, 31, 36 och 42; E 1: 103 samt i fortsättningen av E 1 ärenden med saknr 16 A, B och C.

Registret i sin helhet ingick 1/1 1965 i Örebro polisdistrikts arkiv, emedan registret alltjämt var aktuellt och icke utan stor olägenhet kunde uppdelas.
 
D 8 aFörteckningar över utövare av yrkesmässig trafik1911 – 1963På ordningspolisens expedition förda förteckningar.

Jfr B 1 cb, D 5 bb:12, D 7 a:3, D 8 b och c.
 
D 8 bFörteckningar över bilar i yrkesmässig trafik1911 – 1930På ordningspolisens expedition förd liggare med namnregister.

Jfr D 5 ba, D 5 bb:12, D 7 a: 3, D 8 a och c.
 
D 8 cFörteckningar över bilförare i yrkesmässig trafik1916 – 1930På ordningspolisens expedition förd liggare med namnregister och uppgifter om vederbörandes körkort.

Jfr D 5 ba, D5 bb: 2, D 7 a:14, D8 a och b.
 
D 8 dLiggare över de hos KB i Örebro län registrerade motorfordon1916 – 1927På ordningspolisens expedition fört register med avskrift av länsstyrelsens motorfordonsregister.

En gång i veckan gick en polisman upp till länsstyrelsens kansli och skrev av uppgifterna där om nyregistrerade bilar och motorcyklar.

KF 21/9 1906 ang automobiltrafik föreskrev bl a, att rikets bilar och motorcyklar skulle registreras länsvis med början 1/1 1907. Och de registrerades utan åtskillnad i en och samma nummerserie.

Fortgående underrättades rikets polismyndigheter genom tidningen "Meddelanden ang automobiltrafik" om samtliga
registreringar. Tidningen utgavs under inseende av Stockholms polisstyrelse fram till åtminstone 1923.

KF 12/11 1915 om atomobilregister föreskrev bl a , att bilar och motorcyklar fr o m 1/1 1916 skulle föras i skilda register.

Automobilen T 1 registrerades den 1/3 1907.
 
D 8 eLiggare över de hos länsstyrelsen i Örebro län utfärdade körkorten1917 – 1926På ordningspolisens expedition förd liggare med namnregister över de i löpnummerföljd utfärdade körkorten.

En gång i veckan gick en polisman upp till länsstyrelses kansli och skrev av uppgifterna där om nyutfärdade körkort.
 
D 8 fLiggare över motorfordonsbesiktningar1937 – 1946Förd av ordningspolisens trafikavdelning, inrättad 1/8 1937 och från 1/1 1938 ombildad till trafik- och luftskyddsbyrå. Dess arbete rörande trafiken övertogs av trafikpolisen 1/1 1947. 
D 8 gLiggare ang utlämnade besiktningsskyltar1961 – 1970Förd i polishusets reception.
Fortsättning i Örebro polisdistrikts arkiv.
 
D 8 hLiggare över registrerade cyklar1900 – 1958På ordningspolisens station kronologiskt förd liggare över där registrerade cyklar. Man uppger cykelns fabrikat och om den är en dam- eller herrcykel. I liggaren ingår även namnregister i bokstavsordning över de personer, vars fordon registrerades, och deras bostadsadresser.

25/8 1894 hade länsstyrelsen i Örebro utfärdat "Ordnindsföreskrifter ang velocipedåkning inom Örebro län". 11/5 1898 beslöt stadsfullmäktige i Örebro om "Ordningsföreskrifter för Örebro stad ang velocipedåkning".

11/4 1900 gjorde fullmäktige ett tillägg till dessa föreskrifter: under färd i staden skulle cykeln vara försedd med rektangulär skylt, upptagande ett ordningsnummer, registrerat hos polisen. Det skulle vara svarta siffror på gul botten, alltså i överensstämmelse med färgerna i stadens vapen. Registreringen var avgiftsfri. Främlingar som ämnade cykla i staden fick hyra nummerskyltar på polisstationen.

Fr o m 14/2 1939 registrerades även cyklarnas ramnummer.

Gällande åren 1953–1958:
Efter C 5 000 upplades ej fler liggare. Istället användes som register stammen av det block, vari grundnoteringarna gjordes. Detta senare register saknas. Förmodligen utgallrat av okänd anledning. Men belägg finns för att den definitivt sista registreringen ägde rum den 17/2 1958 och då på nr C 6 700.

1/4 1958 upphörde cykelregistreringen i Örebro stad.
 
D 9 aArkivförteckning1920 – 1964 
D 9 bInventarieförteckningar 
D 10Postböcker1900 – 1928Förda på polismästarens kansli. Jfr G 1 g.

Åren 1915-1919 saknas. Ingår måhända i stadsfiskalens arkiv.
 
D 11Fotografiska negativ1932 – 1966Fotografiska negativ, ordnade i grupper med skilda rubriker; saknas ett negativ i viss grupp kan det ingå i annan för motsvarande tid.

Grupperna trafik, brott och porträtt fortsätter i Polismyndigheten i Örebro polisdistrikts arkiv. Där ingår en negativserie med register.

Jfr D 5 ae och af.
 
D 12 aFördelningslistor ang kriminalpolisärenden, äldre1944 – 1952Hos kriminalpolisen förd liggare med "Anteckningar över till spanings- och utredningspersonalen lämnade anmälningar".

Jfr C 2 c, D 5 d, D 12 b.
 
D 12 bFördelningslistor ang kriminalpolisärenden, yngre1953 – 1967Hos kriminalpolisens 1:a, 2:a, 3:e och 5:e grupper (från 1958 benämnda rotlar) förda liggare med a) uppgift om de ärenden som överlämnats till resp grupp (R) för handläggning och b) anteckning om bl a hur samma ärenden fördelats bland gruppens (rotelns) utredningsmän och slutligen redovisats av dem.

Jfr C 2 c, D 5 d, D 12 a.
 
D 12 cKriminalpolisens registerböcker över inkomna meddelanden1933 – 1964Hos kriminalpolisen förd förteckning över dit inkomna meddelanden från andra polisdistrikt om bl a brott och försvunna personer.

Handlingarna ingår i E 2 g; en del med påtecknade besked.
 
D 12 dFörteckningar över säkerhetsintyg1928 – 1945På polismästarens kansli förd liggare över säkerhetsintyg enligt § 55 i KF 18/5 1928 angående explosiva varor.

Jfr med saknr F 26 i C 1 a:47 och med saknr 6 B i C 1 a:48 och följande årgångar av samma serie.
 
D 12 eHandlingar ang försäljning av preventivmedel1948 – 1964Till kriminalpolisen överlämnade kopior av tillståndsbevis ang försäljning av preventivmedel. För kännedom och viss kontroll.

Jfr D 5 bh och saknr 3 E i C 1 a:48 och i E 1:140 och samma saknr i följande årgångar av nämnda serier.
 
D 12 fÖvriga liggare1894 – 1906 
EINKOMNA HANDLINGAR 
E 1Diarieförda handlingar1920 – 1964Handlingar till poliskammarens protokoll och diarier.

Jfr C 1 a och se förklaring där över de olika diarierubrikerna.
 
E 2 aAnmälningar om brott1885 – 1907Ingivna till stadsfiskal eller detektiva polisen.

Jfr D 2 ec:1, 5 & 6;D 5 d, D 6 a, E 2 b, d & e.

25/4 1885-12/5 1886 Ingår i D 2 ec:1.
13/5 1886-31/12 1891 Saknas. Ingår eventuellt i stadsfiskalens arkiv.
1/1 1892-7/1 1892 Ingår i D2 ec:1.
8/1 1892-31/3 1900 Saknas. Ingår eventuellt i stadsfiskalens arkiv.
1/4 1900-28/8 1902 Saknas. Ingår eventuellt i stadsfiskalens arkiv. Se anm vid D 2 ec:5.
14/2 1905-16/6 1910 Saknas. Ingår eventuellt i stadsfiskalens arkiv.
4/12 1918-30 76 1920 Saknas. Ingår eventuellt i stadsfiskalens arkiv. Jfr E 2 b:1.

Enstaka anmälningar 2/1 1892 - 30/6 1907 ingår i D 6 a.
2/1 1892-30/6 1907 *) Enstaka anmälningar från vidstående tid ingår i D6 a.
 
E 2 bUppklarade anmälningar om brott1920 – 1943Hos kriminalpolisen upptagna anmälningar.

Anmälningar före 1/7 1920 (=nr 1-247) ingår i stadsfiskalens arkiv.

De ouppklarade anmälningarna för här nedan aktuell tid ingår i E 2 c. Från och med 1/1 1944 ingår uppklarade och ouppklarade anmälningar i löpnummerföljd i en gemensam serie. Se E 2 d.

Serien upphör 31/12 1943 och övergår till E 3 d.

Jfr D 5 d, D 6 a, E 2a, E 3 b.
 
E 2 cOuppklarade anmälningar om brott1920 – 1943Hos kriminalpolisen upptagana anmälningar.

Anmälningarna före 1/7 1920 (=nr 1-181) ingår i stadsfiskalens arkiv.

De uppklarade anmälningarna för här nedan aktuell tid ingår i E 2 b.

Från och med 1/1 1944 ingår uppklarade och ouppklarade anmälningar i löpnummerföljd i en gemensam serie. Se E 2 d.

Serien upphör 31/12 1943 och övergår 1/1 1944 till E 2 d.
 
E 2 dUppklarade och ouppklarade anmälningar om brott1944 – 1964Hos kriminalpolisen upptagna anmälningar, uppklarade såväl som ouppklarade, ordnade i en gemensam serie, omfattande två grupper: den ena avseende tiden 1/1 1944-31/12 1950 och den andra tiden 1/1 1953-31/12 1964.
Anmälningarna från tiden mellan dessa båda perioder ingår i serie E 3 b:201-243 (polisrapporter).

De ouppklarade cykelanmälningarna för tiden 1949-1954 är avskilda som bildar en egen serie E 2 e.

Jfr D 5, D 12 a & b, E 2 a, b, c+ e; E 3 b:209.
 
E 2 eOuppklarade anmälningar om cykelstölder1949 – 1954Hos kriminalpolisen upptagna anmälningar, avskilda från huvudserien E 2 d och ordnade i nummerföljd. Jfr D 5 f och g, E 2 c. 
E 2 fMeddelanden om gods som förlorats på annat sätt än genom brott1947 – 1964Hos kriminalpolisen upptagana meddelanden ("anmälningar") om gods av rubricerat slag. Enligt polismästarens order 14/4 1947. Hittegodsförvaltaren informerades fortgående om dylika meddelanden. Kriminalpolisen utfärdade intyg
om förlorat gods. Sådant intyg fick lösas på polismästarens kansli.

Jfr D 5 d och e; D 6 a och b.
 
E 2 gMeddelanden från andra orter1924 – 1964Till kriminalpolisen inkomna meddelanden om brott, om försvunna personer m m.

Register i D 12 c.

År 1930 saknas.
 
E 2 hHandlingar till kriminalpolisens diarium1927 – 1946Ibland är diariefört ärende hos kriminalpolisen av sådan (ofta enkel) natur, att polisrapport ej erfordras vid dess redovisning. Då ingår handlingarna i denna serie.

Diarienumren (dnr) i anmärkningskolumnen åsyftar det första och det sista därav i varje volym. Mellan dem saknas alla de nummer som avser ärenden, vilka redovistats med rapport. De diarienumren ryms då under rapportnumrets rubrik.

Jfr E 3 b.

Fr o m 1/2 1946 sker all diarieföring centralt på polismästarens kansli, och diarieförda handlingar ingår i E 1.
 
E 3 aaPolisrapporter från ordningspolisen1921 – 1964Handlingar till ordningspolisens brottmålsdiarium (C 2 a).

I anmärkningskolumnen anges rapportnummer.
Jfr D 5 bc, E 3 ab.
 
E 3 abPolisrapporter från ordningspolisens expedition1925 – 1945Handlingar till ordningspolisens A-diarium (C 2 b).

År 1946, rapportnr 1-587, saknas.

Serien upphör 31/1 1946. Fr o m 1/2 1946 sker å polismästarens kansli gemensam diarieföring för hela polisverket. Se A-order nr 1/1946.

Jfr C 2 b, D 5 bb, E 3 aa.
 
E 3 bPolisrapporter från kriminalpolisen1920 – 1964Handlingar till kriminalpolisens diarium (C 2 c).

1/1 1935 tillkom ordningspolisens utredningsavdelning. Den övertog då ett flertal av kriminalpolisens ärenden av icke brottslig karaktär.

Polisrapportens föregångare benämndes "Dossier", eller kort och gott "Doss". Den rubriken bär många rapporter under åren 1920-1924. Först fr o m 1925 upphör densamma helt.

"Dossarna" före 1/7 1920 ingår eventuellt i stadsfiskalens arkiv.

I anmärkningsfältet anges rapportnummer ("Doss-nr").

Jfr C 2 c, C 2 d, D 5 bd, D 5 be, D 5 bg, E 2 b + h; E 3 c.
 
E 3 cPolisrapporter i utlänningsärenden1951 – 1964Rapporter, upprättade av kriminalpolisen. Före 1951 ingår de bland övriga rapporter i serie E3 b. Varje årgångsrapport nr 1 i serie E 3 c innehåller statistik rörande föregående års utlänningsärenden.

Med E 3 c sammanhörande och i dess
nummerföljd intagna ärenden, som avser avvisning och förpassning under perioden 13/9 1955 - 14/4 1964, har utbrutits ur E 3 c och i stället fått bilda serien E 3 d. Därför bör ärenden som saknas i E 3 c i stället sökas i E 3 d.

Jfr B 1 d; C 1 a 1-11 (Sakrubrik TD); C 1 a: 12-45 (AD); C 1a: 46-47 (Sakrubrik F 29); C a: 48-145 (Sakrubrik 10-G); C 2 c; D 3 a; E 1: 1-46 TD); E 1: 47-102 (AD); E 1: 107 (F 29); E 1: 117-422 (10 A-G); E 2 h; E 3 b och d; G 5 c.
 
E 3 dPolisrapporter i utlänningsärenden (avvisning m m)1955 – 1964Rapporter, upprättade av kriminalpolisen och gällande avvisning, utvisning och förpassning av utlänning under tiden 13/9 1955 - 14/4 1964.

Jfr E 3 c.
 
E 3 eFlyktingärenden1940Hos kriminalpolisen upprättade korta pm ang norska flyktingar, namnuppgifter å sådana, cirkulär och skrivelser om flyktingtrafiken till Örebro och vidare härifrån m m i samma ämne. Jfr E 3 c och d. 
E 3 fHandlingar till barnavårdsärenden1962 – 1965Korta pm ang hörda personer. Handlingarna i löpnummerföljd.
Jfr D 5 be.
 
FHANDLINGAR ORDNADE EFTER ÄMNE 
F 1 aFörslag till stadga för polisen i Örebro 18921891 – 1892Den 16/11 1891 överlämnade magistraten i Örebro till länsstyrelsen i Örebro län ett förslag till ny "Stadga för polisens ordnande i Örebro" med hemställan om att förslaget måtte fastställas.

Den 17/2 1892 beslöt länsstyrelsen, att den ansåg sig vara förhindrad att meddela begärd fastställelse.
 
F 1 bFörslag till omorganisation av poliskåren1898Borgmästaren V Schneiders förslag till omorganisation av poliskåren i Örebro. 
F 1 cHandlingar i polispersonalärenden1911Redogörelse av sakkunnig person efter granskning Örebro poliskårs pensioneringsfråga 24/7 1911.

Se i övrigt stadsfullmäktiges tryckserie B nr 158 år 1910 och "Pensionsreglemente för poliskåren i Örebro", fastställt av KB 28/4 1913, samt SF:s beslut 21/12 1921 om ändrade bestämmelser fr o m 1/1 1921, alltså retroaktivt. Se i sistnämnda fall AD 28/1922 i E 1:4.
 
F 2 aHandlingar nag "kanalupploppet" i Örebro 18861886Ett fåtal handlingar från stadsfiskalens akt rörande det s k kanalupploppet i Örebro den 12 och den 13 november 1886.

Huvudparten av handlingarna i ärendet ingår till en del i stadsfiskalens (?) och till en del i rådhusrättens arkiv.
 
F 2 bHandlingar ang "hungerdemonstrationen" i Örebro 19171917Händelsen inträffade den 25 april 1917. Rapporter med ett flertal polismäns redogörelser om saken men inget huvudprotokoll därom. Möjligen ingår sådana i magistratens arkiv. 
F 2 cHandstilsprov av personer, misstänkta för brott1904 – 1905"Kopiebok", förd å detektivavdelningen och innehållande sju koncept av handstilsprov, upptagna av personer, misstänkta för förfalskning av arbetsbetyg och orlovssedel. 
F 2 dKopieböcker från stadsfiskalens tjänsteställe1863 – 1879"Kopieböcker", funna bland stadsfiskalens tjänstehandlingar.

Per Eric Andersson var stadsfiskal i Örebro 1856-1902. Vid sidan av denna tjänst sysslade han med privat juridisk verksamhet i rätt stor omfattning.

Jfr B 1 a.
 
GRÄKENSKAPER 
G 1 aBokföringsböcker ang inkomster och utgifter1936 – 1964Böcker, förda på polismästarens kansli.

Volymer 1-4 gäller polis- och åklagarväsende samt fångvård. Övriga gäller endast polisväsende och fångvård.

Polisverkets stat liksom varje övrigt anslag av betydenhet rörande polisen redovisas årligen i stadsfullmäktiges tryck.

Jfr D 1 b, D 2 aa: 6, E 1 :22; alla 28 M-ärenden under åren 1946-1964 samt följande G 1 och G 2-serier. Slutligen D 12 f.
 
G 1 bBokföringsböcker ang inkomster och utgifter på civilförsvarsavdelningen1944 – 1963 
G 1 cInkomstverifikationer1949 – 1964Inkomstverifikationer, reversal med kvitton och koncept till skrivelser i samma ärenden.

Jfr G 1 a.
 
G 1 daUtgiftsverifikationer och koncept till skrivelser ang polisverket1949 – 1964I anmärkningskolumnen anges saknummer enligt C 1 a och E 1.

Jfr G 1 a och G 1 db.
 
G 1 dbUtgiftsverifikationer ang häktesavdelningen1958 – 1964Bokförda och arkiverade enl saknummersbeteckningen 28 M (Se C 1 a och E 1).

Jfr G 1 a och G 1 da.
 
G 1 eFörteckningar över räkningar till drätselkontoret1961 – 1965Jfr G 1 a. 
G 1 fKontoutdrag från drätselkontoret1958 – 1964Jfr G 1 a. 
G 1 gKontoutdrag och kapitalbesked från postgiro1946 – 1964Postgiro nr 18 34 94.
Jfr G 1 a, G 3 k.
 
G 1 hKvittensbok ang polismästarens sportler1920 – 1929Rubricerad "Protokollsbok för poliskammaren" och innehållande uppgift om de ärenden, som föranlett sportler, och deras storlek samt kvittens.
Jfr G 1 i.
 
G 1 iRedovisningar av polismästarens sportler1920 – 1927 
G 1 jRedovisningar av stadskassan tillkommande sportler1920 – 1924Jfr E 1: 22. 
G 1 kaFramställningar om statsbidrag för statspolisavdelningen1932 – 1964Koncept av statsbidragsansökningar och ekonomiska redogörelser ang statspolisavdelningen i Örebro.

Jfr G 1 a.
 
G 1 kbFramställningar om statsbidrag för polisaspiranter m fl1962 – 1964Koncept av ansökningar om statsbidrag m m för utbildning av polisaspiranter och för rekryteringspersonal tjänstgöring inom andra polisdistrikt.

Jfr G 1 a.
 
G 1 kcFramställningar om statsbidrag för häktesavdelningen1959 – 1964Koncept av ansökningar om statsbidrag.

Häktesavdelningen började sin verksamhet den 10/2 1959. Den 1/1 1965 blev avdelningen förstatligad.

Jfr G 1 a, G 1 db.
 
G 1 lHandlingar ang stämpelkassaHandlingar ang poliskammarens resestämpel- och lönekassa; omhänderhavd av poliskammarens kommissionär.

Jfr G 1 a.
 
G 2 aRäkenskaper ang avlöningsmedel m m1923 – 1945Hos ordningspolisen förda böcker.

Jfr D 1 b, D 12 f, G 1 a, G 2 b-db.
 
G 2 bAvlöningslistor1925 – 1964Avser både polis- och annan personal.

Jfr G 1 a, G 2 a, G 2 c-e.
 
G 2 cAvlöningskort1947 – 1964Gäller både polis- och annan personal.

Jfr G 1 a, G 2 a-b, G 2 da-e.
 
G 2 daHandlingar till avlöningslistan1898 – 1964Månadssammandrag, skatteredovisning, sjukanmälan, vikariat, jour, övertid m m.

Jfr G 1 a, da, ka, kb; G 2 a, b, c, db, e.
 
G 2 dbHandlingar till avlöningslista1944 – 1964Intresseavdrag, införsel, lönesparande och gruppförsäkring.

Jfr G 1; G 2 b och G 2 da.
 
G 2 ePolisens beklädnadsverk1948 – 1964Örebro poliskårs beklädnadsverks verifikationer jämte utdrag ur avräkningsboken.

Jfr D 1 b, D 2 aa:14, G 1 a och G 2 a.
 
G 3 aKvitton å mottaget hittegods1939 – 1964Block med kopior av numrerade kvitton å mottaget hittegods.

Anmärkningskolumnen anger för volym 1-12 blocknummer, för volym 13-21 kvittonummer.

Jfr B 1 ea och eb, D 6 a och b, samt E 2 f.
 
G 3 bFörskottsliggare ang hittegods1939 – 1962Avser omkostnader för hittegods: annonser, transporter m m.

Jfr G 3 a och c.
 
G 3 cKassaböcker ang förvaringsavgifter för hittegods1940 – 1960Handlingar för tiden 18/5 1955-12/2 1958 saknas.

Jfr G 3 a och d.
 
G 3 dKvitton å erlagda omkostnader för hittegods1939 – 1964Block med kopior av numrerade kvitton på ersättning som erlagts till polismyndigheten för dess omkostnader m m för omhändertaget hittegods.

Jfr G 3 a-c, D 6 b.
 
G 3 eKassaböcker för hittegodsmedel1939 – 1961Blanketter: RRV B1 124 a.

Handlingar för tiden 15/9 1950 - 22/1 1954 saknas.

Jfr B 1 eb; D 6 a och b; G 3 a-k.
 
G 3 fKvittens- och redovisningsbok ang hittegods1933 – 1939Jfr B 1 eb, D 6 a, G 3 a-k. 
G 3 gKvitton å tillgodohavanden enl hittegodsboken1940 – 1964Jfr B 1 eb, D 6 a, G 3 a-k. 
G 3 hRapportblad med kvitton ang hittegods1940 – 1964Rapportblad med kvitto på baksidan, inlämningsbevis från postverket (B 1 301 och 302) och diverse andra kvitton.

Jfr B 1 eb, D 6 a, G 3 a-k.
 
G 3 iRedovisningar ang hittegods, försålt på offentlig auktion1940 – 1964Förteckning över redovisning av hittegods, försålt på offentlig auktion.

Jfr B 1 a, D 6 a, G 3 a-k.
 
G 3 jPostgirokuponger och postanvisningskvitton ang hittegods1939 – 1964Jfr B 1 eb, D 6 b, G 3 a-k. 
G 3 kKontoutdrag från postgiro ang hittegods1939 – 1958Postgiro nr 684 33, öppnat 1/5 1939.
Jfr B 1 eb, D 6 a, G 1 g och G 3 a-j.
 
G 3 lKontrollböcker för hittegods1897 – 1905Liggare med hänvisning till sidnummer i "Anmälningsboken" (D 6 a), med uppgift om godset och med kvitto å utlämnat sådant.
Jfr D 6 a och D 12 f.
 
G 4Räkenskaper ang civilförsvaret1948 – 1965Räkningar, kvitton, reversal, utanordningar, sammanställningar och ett fåtal koncept till skrivelser i ekonomiska ärenden, rörande civilförsvarsbyråns verksamhet. Polismästaren var civilförsvarschef.

Jfr Anm vid D 2 ec:44; D 2 g, G 1 a-b, G 2 c.
 
G 5 aBötesredovisningar1884 – 1964Liggare och handlingar ang bötesindrivning, -redovisning och -förvandling samt införpassning för avtjänande av förvandlingsstraff.

Jfr B 2 (1924-1934), C 1 a:19, G 1 a och G 5 b. Se vidare HD- och 27 S-ärenden i C 1a och E 1.
 
G 5 bSkatteindrivningsärenden1936 – 1942En poliskonstapel med civiltjänst hade till sidoliggande uppgift att på stadsfiskalens begäran indriva och redovisa restlängdsförda kronoutskylder, värnskatt och olycksfallsförsäkringsavgifter. Ett flertal olika handlingar även som en del kvitton rörande nämnda verksamhet har av samma befattningshavare samlats i en dossier.

Jfr G 5 a.
 
G 5 cRedovisningar av bevillningsavgifter för utländska artister1920 – 1964Av poliskammaren uppburna och till kronokamrerare resp drätselkammare inlevererade bevillningsavgifter.

Redovisningen ingår i TD.
 
JKARTOR OCH RITNINGAR 
J 1Ritningar