Bosjö bruk

Grunddata

Referenskod SE/VA/50493 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/z9Hb1tJYgIBIPVWGAzhCl4 Omfång 8,4 Hyllmeter  Datering 1629 – 1967 (Tidsomfång) Villkor Nej Arkivinstitution Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal) Arkivbildare/upphov Bergström, Albert (1847-04-24 – 1928-05-07) Kategori: Person (släkt). Stål-, metall-, gjuteri-, verkstads-, och byggnadsmetallarbe Kategori: Person (släkt). Ej klassificerade personer   Bosjö bruk (1611) Alternativa namn: Gräsbosjöhyttan Alternativa namn: Bosjöhyttan Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Hytta, järnbruk, snickerifabrik) Kategori: Företag. Processindustri (Träsliperi)

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Allmän anmärkning Äldre förteckningsnummer 21/88. Tillägg införtecknade 2001 och 2021. Billerud AB är ursprunglig huvudman. Tilläggsleveranser: - Albert och Maria Bergströms stiftelse, lev. nr. 32/90. - Lev. nr. 2020:024. Arkivet innehåller material som är mögelsanerat. Sanerade volymer tillgängliga för utlån i läsesal. Inledning (äldre form) Historik för BOSJÖ BRUK. Omkring 2 mil nordväst om Filipstad ligger det gamla, numera nedlagda bruket Bosjön. Det har ett mycket avskiljt läge och trakten är ursprungligen en gammal finnbygd, som koloniserades i början av 1600-talet. Vid Svartåns inflöde i Bosjöns nordända anlades år 1637 en hytta, enligt uppgift av två borgare i Filipstad, Nils Svensson och Erik Stensson, men hyttan kom snart i Ewert Strokirks ägo. Utom hyttan i norra ändan av sjön fanns sedan år 1642 även början till en hammare vid södra ändan av sjön och år 1660 erhöll Strokirk privilegium på denna och byggde den färdig. Hyttdriften nedlades år 1883 och stångjärnssmidet redan år 1861. Det måste anses märkligt att bygga en masugn och ett bruk på denna ödsliga bergrygg, där man hade ca en mil till närmaste bebyggelse. För förbindelse med Filipstad anlades den ännu i bruk varande vägen, som blev känd under namnet "Ewerts väg" och som enligt Fernow började byggas år 1669. Trots de svåra kommunikationerna men tack vare en god tillgång på vatten och skog samt en driftig ledning blev Bosjöbruket snart en betydande anläggning. År 1839 förvärvade brukspatron Herman Geijer, född år 1805 i Brattfors och död år 1881 på Brattfors, 1/4 del i Bosjö bruk och år 1841 de övriga tre fjärdedelarna. Under Geijers tid var Värmlands läns första skogvaktareskola förlagd till Bosjön (1860-1869). År 1884 förvärvades Bosjön av ingenjören Albert Bergström, död i Djursholm år 1928, och han i sin tur sålde Bosjön till Billeruds AB år 1916. Åren 1887-1888 anlade Bergström ett träsliperi med en kapacitet om ca 700 ton torr massa. Sliperiet var försett med 2 slipmaskiner och 4 pappmaskiner för upptagning av massa. Driften nedlades år 1914. En ungefär samtidigt uppförd snickerifabrik brann ner år 1921. De dåliga vägförbindelserna till Bosjön gjorde, att frågan om byggande av en järnväg blev aktuell så småningom. Patron Bergström, som var medlem av Riksdagens första kammare, väckte där motion i frågan. Saken rönte till en början motstånd, men snart lyckades Bergström övertyga kammaren om de stora förtjänstmöjligheterna och den nationalekonomi, som låg bakom företaget. Det blev 113000 i statslån och bolaget med Bergström i spetsen kunde konstituera sig år 1912. Banan byggdes mellan Bosjön och Lindfors, var 27,9 km lång med en spårvidd av 0,600 m. Järnvägen fick hela tiden dras med dålig ekonomi och år 1930 såldes hela järnvägen till Uddeholms AB. Rälsen revs upp och den gamla banvallen byggdes om till landsväg. Arkivalierna vid Bosjön har förvarats i tvenne uthus men överfördes sommaren år 1955 till Billeruds arkivdepå vid Glava glasbruk där de ordnats och förtecknats av fil mag Lars Nilsson, Landsarkivet, Göteborg. Förutom i efterföljande förteckning upptagna handlingar finns i Billeruds arkiv i Säffle en del lösa handlingar, huvudskligen äganderättshandlingar. Arkivet överfördes till Värmlandsarkiv, Forshagadepån, där det omförtecknades år 1988. Ett tillägg från Albert och Maria Bergströms stiftelse år 1990 har införtecknats år 2001. Siffror i anmärkningskolumnen hänvisar till numreringen i 1955 års förteckning. Handlingar rörande Bosjö bruk kan även finnas i arkivet Albert Bergströms Bosjö bruk arkiv.

Tillgänglighet

Sekretess Nej

Kontroll

Skapad 2001-03-13 00:00:00 Senast ändrad 2021-07-05 12:11:37

Historik för BOSJÖ BRUK. Omkring 2 mil nordväst om Filipstad ligger det gamla, numera nedlagda bruket Bosjön. Det har ett mycket avskiljt läge och trakten är ursprungligen en gammal finnbygd, som koloniserades i början av 1600-talet. Vid Svartåns inflöde i Bosjöns nordända anlades år 1637 en hytta, enligt uppgift av två borgare i Filipstad, Nils Svensson och Erik Stensson, men hyttan kom snart i Ewert Strokirks ägo. Utom hyttan i norra ändan av sjön fanns sedan år 1642 även början till en hammare vid södra ändan av sjön och år 1660 erhöll Strokirk privilegium på denna och byggde den färdig. Hyttdriften nedlades år 1883 och stångjärnssmidet redan år 1861. Det måste anses märkligt att bygga en masugn och ett bruk på denna ödsliga bergrygg, där man hade ca en mil till närmaste bebyggelse. För förbindelse med Filipstad anlades den ännu i bruk varande vägen, som blev känd under namnet "Ewerts väg" och som enligt Fernow började byggas år 1669. Trots de svåra kommunikationerna men tack vare en god tillgång på vatten och skog samt en driftig ledning blev Bosjöbruket snart en betydande anläggning. År 1839 förvärvade brukspatron Herman Geijer, född år 1805 i Brattfors och död år 1881 på Brattfors, 1/4 del i Bosjö bruk och år 1841 de övriga tre fjärdedelarna. Under Geijers tid var Värmlands läns första skogvaktareskola förlagd till Bosjön (1860-1869). År 1884 förvärvades Bosjön av ingenjören Albert Bergström, död i Djursholm år 1928, och han i sin tur sålde Bosjön till Billeruds AB år 1916. Åren 1887-1888 anlade Bergström ett träsliperi med en kapacitet om ca 700 ton torr massa. Sliperiet var försett med 2 slipmaskiner och 4 pappmaskiner för upptagning av massa. Driften nedlades år 1914. En ungefär samtidigt uppförd snickerifabrik brann ner år 1921. De dåliga vägförbindelserna till Bosjön gjorde, att frågan om byggande av en järnväg blev aktuell så småningom. Patron Bergström, som var medlem av Riksdagens första kammare, väckte där motion i frågan. Saken rönte till en början motstånd, men snart lyckades Bergström övertyga kammaren om de stora förtjänstmöjligheterna och den nationalekonomi, som låg bakom företaget. Det blev 113000 i statslån och bolaget med Bergström i spetsen kunde konstituera sig år 1912. Banan byggdes mellan Bosjön och Lindfors, var 27,9 km lång med en spårvidd av 0,600 m. Järnvägen fick hela tiden dras med dålig ekonomi och år 1930 såldes hela järnvägen till Uddeholms AB. Rälsen revs upp och den gamla banvallen byggdes om till landsväg. Arkivalierna vid Bosjön har förvarats i tvenne uthus men överfördes sommaren år 1955 till Billeruds arkivdepå vid Glava glasbruk där de ordnats och förtecknats av fil mag Lars Nilsson, Landsarkivet, Göteborg. Förutom i efterföljande förteckning upptagna handlingar finns i Billeruds arkiv i Säffle en del lösa handlingar, huvudskligen äganderättshandlingar. Arkivet överfördes till Värmlandsarkiv, Forshagadepån, där det omförtecknades år 1988. Ett tillägg från Albert och Maria Bergströms stiftelse år 1990 har införtecknats år 2001. Siffror i anmärkningskolumnen hänvisar till numreringen i 1955 års förteckning. Handlingar rörande Bosjö bruk kan även finnas i arkivet Albert Bergströms Bosjö bruk arkiv.

 Serier (22 st)

Referenskod Titel Anmärkning   D 1 Inventarieböcker Serien i kartong om ej annat anges. Böckerna fuktskadade.   D 2 Liggare över tillverkning, utlämning och avsändning av virke, kol m m Serien inbunden om ej annat anges.   D 3 Avverkningsjournaler Serien inbunden om ej annat anges.   D 4 Dagsverksliggare Serien inbunden om ej annat anges. Se även volym D2:2.   D 5 Strödda liggare   E 1 Inkomna brev Serien i kartong om ej annat anges.   F 1 Ämnesordnade handlingar Serien i kartonger. Serien är ordad helt kronologiskt. Nedanstående noteringar om innehållet kan endast läsas som en exemplifiering av detsamma. Volymerna 1-6 är mikrofilmade.   F 2 Berit Bergströms forskningsanteckningar om Bosjön Serien i kartonger om ej annat anges.   G 1 a Kapital- och huvudböcker Serien inbunden om ej annat anges.   G 1 b Inventarieböcker Serien inbunden om ej annat anges.   G 1 c Konceptbokslut   G 1 d Fördelningsspecialer Serien inbunden om ej annat anges.   G 2 a Avräkningsböcker Serien inbunden om ej annat anges.   G 2 b Konceptavräkningsböcker Serien inbunden om ej annat anges.   G 3 Kassaböcker Serien inbunden om ej annat anges.   G 4 a Journaler, huvudserien Serien inbunden om ej annat anges.   G 4 b Utlämningsjournaler Serien inbunden om ej annat anges.   G 5 Övriga räkenskaper Serien inbunden om ej annat anges.   G 2 c Konceptkassaböcker   J 1 Kartor   K 1 Fotografier   Ö 1 Pergamentshandlingar Förvaras i pergamentsskåp.