Saxå Bruk

Grunddata

Referenskod SE/VA/51145 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/peI67d98U4YyS8TiY9sD00 Omfång 1,6 Hyllmeter  (20/84.) Datering 1776 – 1916 (Tidsomfång) Arkivinstitution Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal) Arkivbildare/upphov Saxå bruk (1540 – 1916) Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, hytta)

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Allmän anmärkning Förteckningsnummer 26/84 Inledning (äldre form) Saxå Bruk Ur: J Furuskog. De värmländska järnbruken (1924). Bergsmännen vid Saxåns och Långbans 1500-talshyttor byggde hamrar i början av 1630-talet. Saxå hammare byggdes 1633. Hammarkommissionen utdömde 1689 den ena av dess båda härdar. Av Långbans hammrar byggdes den övre 1632, den nedre privilegierades 1646. Hammarkommissionen ställde ägarna inför valet att antingen förlikas om två härdar i samma smedja eller också nedlägga den ena härden i vardera smedjan. De valde den senare utvägen, vilket är förklarligt, då man vet att den nedre hammaren huvudsakligen ägdes av den mäktiga filipstadsborgaren Nackrej och den andra av sex bergsmän. Vid Saxån funnos under förra hälften av 1800-talet såväl hytta som stångjärnshammare. Den senare, vars smide år 1838 höjdes från 175 till 333 skeppund, tillverkade under sina sista år omkring 500 skeppund. Smidet upphörde år 1856. Hyttan, som hade en jämförelsevis bekväm malmtransport över Yngen och Saxå hästbana, var i verksamhet till och med år 1909. Vattenfallet driver numera en liten kraftstation, varjämte en liten såg, som fordom hörde till bruket, finns kvar. Av hyttbyggnaderna är rostugnen alldeles förfallen, masugnen däremot tämligen bibehållen, båda mycket ståtliga som ruiner (jfr fig. 31, 34, 35)

Kontroll

Senast ändrad 2018-12-17 10:57:37

Saxå Bruk Ur: J Furuskog. De värmländska järnbruken (1924). Bergsmännen vid Saxåns och Långbans 1500-talshyttor byggde hamrar i början av 1630-talet. Saxå hammare byggdes 1633. Hammarkommissionen utdömde 1689 den ena av dess båda härdar. Av Långbans hammrar byggdes den övre 1632, den nedre privilegierades 1646. Hammarkommissionen ställde ägarna inför valet att antingen förlikas om två härdar i samma smedja eller också nedlägga den ena härden i vardera smedjan. De valde den senare utvägen, vilket är förklarligt, då man vet att den nedre hammaren huvudsakligen ägdes av den mäktiga filipstadsborgaren Nackrej och den andra av sex bergsmän. Vid Saxån funnos under förra hälften av 1800-talet såväl hytta som stångjärnshammare. Den senare, vars smide år 1838 höjdes från 175 till 333 skeppund, tillverkade under sina sista år omkring 500 skeppund. Smidet upphörde år 1856. Hyttan, som hade en jämförelsevis bekväm malmtransport över Yngen och Saxå hästbana, var i verksamhet till och med år 1909. Vattenfallet driver numera en liten kraftstation, varjämte en liten såg, som fordom hörde till bruket, finns kvar. Av hyttbyggnaderna är rostugnen alldeles förfallen, masugnen däremot tämligen bibehållen, båda mycket ståtliga som ruiner (jfr fig. 31, 34, 35)

 Serier (10 st)

Referenskod Titel Anmärkning   D 1 Aktieböcker   D 2 Strödda liggare   G 1 a Kapitalböcker (huvudböcker)   G 1 b Huvudböcker   G 2 Avräkningsböcker   G 3 Utlämnings- och dagsverksjournaler   G 4 Specialer   G 5 a Kassaböcker, huvudserie   G 5 b Brukspatron Bernhard Berggrens kassaböcker   G 6 Strödda räkenskaper Volym 1 är mikrofilmad.