Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)
Alternativa namn
Acktjärns bruk
Ackkärns bruk
Historik
Järnbruk 1620-1877.
----------
ÄLDRE ARKIVHISTORIK:
ACKKÄRRS BRUK
Ackkärrs bruk anlades vid en fors i en liten älv, som förbinder sjöarna Ämten, Acktjärn, Hållsjön och Matlången i Lungsunds socken. På de tre näsen mellan sjöarna bildar älven forsar, som samtliga kommit till användning. Vid den översta forsen anlades en kvarn, medan de nedre forsarna blev utnyttjade av stångjärnshammare, Ackkärrs bruk och Matlångs (även kallat Lundsbergs) bruk.
Ackkärrs hammare blev efter tillstånd av greve Abraham Brahe på Visingsborg anlagd av Sven Bengtsson och Hans Mattsson år 1625. Smidet bestämdes till 400 skeppund år 1687. Ackkärrs hammare överlevde hammarkommissionens undersökning, vilken genom 1689 års beslut satte stopp för ett antal hammare. 1695 reducerades smidet till 350 skeppund, för att 1731 utökas till 400 skeppund. På grund av otillräcklig tillgång på skog inom Bergslagen, avslogs 1830 en ansökan om utökat smide. År 1847 infördes lancashiremetoden i Ackkärrs hammarsmedja som byggts 1788. Produktionen av stångjärn och ämnesjärn uppgick 1860 till 4 175 skeppund.
Smidet vid Ackkärrs bruk upphörde 1877. Bruket fortsatte som lantegendom och vattenfallet gav via en kraftstation energi till ett pumpverk och ett frörenseri.
Litteratur:
Furuskog, Jalmar: "Hyttor och hamrar i östra Värmland" En studie i historisk geografi. (i Värmland förr och nu 1918) Furuskog: "De värmländska järnbruken" (1924) Ernvik, Arvid: "Östvärmländska järnbruk" (1968)
Uppgifterna hämtade från: Kvarnbratt, Thomas - Nycklar till brukssamhället samt Furuskog, Jalmar - Hyttor och hamrar i östra Värmland. En studie i historisk geografi. (i Värmland förr och nu 1918) Furuskog - De värmländska järnbruken (1924) Ernvik, Arvid - Östvärmländska järnbruk (1968)