Koppoms Bruk

Grunddata

Referenskod SE/VA/50054 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/hatkBnsNZazPWX5CTcNMs6 Omfång 64 Hyllmeter  Datering 1830 – 1968 (Tidsomfång) Arkivinstitution Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal) Arkivbildare/upphov Kroppstads gård Kategori: Gård. Gårdar   Koppoms brukshandel Kategori: Företag. Handel   Koppoms bruk (1831 – 1968) Alternativa namn: Koppoms pappersfabriks AB  (1889 – 1968) Kategori: Företag. Lantbruk och fiske, ospecificerat (Lantbruksrörelse) Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, sågverk) Kategori: Företag. Processindustri (Sulfitfabrik, pappersbruk, träsliperi)   Koppoms gård Kategori: Gård. Gårdar   Arvikaortens kontrollförening Kategori: Förening. Övriga föreningar   Tostebols gård Kategori: Gård. Gårdar   Charlottenbergs bruk (1827) Alternativa namn: Charlottenbergs AB Alternativa namn: Morastfors Alternativa namn: Morastforsen Alternativa namn: Morastfors bruk Kategori: Företag. Lantbruk och fiske, ospecificerat (Lantbruksrörelse) Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk) Kategori: Företag. Processindustri (Träsliperi)   Koppoms bruks arbetares sjuk- och begravningskassa Kategori: Övriga. Övriga institutioner   Koppoms sjukkassa Kategori: Övriga. Övriga institutioner   Hakenäs gård (Stenungsund) Kategori: Gård. Gårdar   Grinsbols gård Kategori: Gård. Gårdar   Nordmarks härads kontrollförening Kategori: Förening. Övriga föreningar

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Allmän anmärkning Förteckningsnummer 53/85 Inledning (äldre form) KOPPOMS BRUK Långt uppe vid Glafsfjordens tillflöden i Värmlands gränsbygder mot Norge anlade Hans Juel Koppoms Bruk år 1830. Utom stångjärnssmedja drevs där sågverk och kvarn. Bruket stannade i Juelska släktens ägo fram till 1884, då det köptes av förvaltaren vid Wedevågs bruk, Per Fredrik Canell. Denne lade ned stångjärnsmidet och införde istället tillverkning av handredskap för jordbruket. Få år därefter, 1889, bildade han Koppoms pappersfabriks AB, som förhyrde vattenkraft och tomter av Koppoms bruk samt anlade träsliperi och pappersbruk för naturbrunt slipmassepapper, järnkarus och havanna. Minimikapitalet var 100 000 kr. En av stiftarna var kraftverksbyggaren ingeniör Carl E Jansson i Lindesberg. Träsliperiet sattes igång 1890 och pappersmaskinen 1891. Åren 1903-1904 byggdes också sulfitfabrik. En ny pappersmaskin uppsattes 1908. Nästa utvidgning skedde, då brukets äldsta maskin, som likväl byggts om år 1903, icke längre befanns kunna fylla marknadens fordringar, vare sig kvalitativ och kvantitativ. År 1913 blev Koppoms Pappersfabriks AB ägare av moderbruket med jordområden och vattenrätt. Redskapstillverkningen lades ned. I den verkstadslokal, som då blev ledig, inrättades ett varmsliperi. Detta kom igång 1914. Liksom tidigare fortsattes utvidgningarna undan för undan. År 1917 ombyggdes holländeriet. Våren 1918 inträffade en eldsvåda som omfattade sulfitfabreiken, ångpappehuset, gamla träsliperiet och större delen av pappersbruket. Den gav särskild anledning till ombyggnad och modernisering av alla fabrikslokaler som berördes därav. En bekymmersam fråga vid Koppom var under många år transporterna den 18 km långa vägen till Åmotfors station. Landsvägarnas dåliga beskaffenhet gjorde det inte möjligt att använda biltrafik utan hela godsmängden, ca 10 000 ton årligen, forslades med hästfordon. Problemet löstes dock med en järnvägsbana mellan Mellerud och Arvika. Brukets grundläggare, brukspatron Canell, lämnade det år 1919 i andra händer. Brukets tillverkning år 1919 var: 4 ton sulfitpapper, 2 ton sulfitmassa. År 1960 var siffran 6 ton sulfitpapper, 5 ton tapetpapper och 3 ton slipmassa. Aktiekapitalet var oförändrat 1 050 000 kr, mellan år 1919-1960. 1930 hade bruket: 2 kokare, 4 slipstolar och 3 yankeemaskiner. 1950-1960 hade bruket 3 varmslipar och 3 yankeemaskiner. Under 50-talet hade bruket goda år, likaså under början av 60-talet. Företagsledningen hade förstått att små enheter i framtiden skulle få det svårt. Man beslutade sig för en differentierad tillverkning. Man köpte in en ny pappersmaskin från Norge. Pappersmaskinen - även kallad "skrotmaskinen" - visade sig vara ett mycket dåligt köp. Likaså var planeringen för maskinen dåligt genomtänkt. Sammanlagt lade man ut 6-7 miljoner på maskinen. 1963 hamnade bruket i ekonomiska svårigheter och fordringsägarna var ej villiga att lämna ytterligare krediter. Järnskogs kommunfullmäktige beslöt om ett borgenåtagande på ca 1,5 miljon. Men brukets skulder ökade och företaget lyckades inte lösa sina problem, utan tvingades begära sig i konkurs i juli 1964. Rottneros Bruks AB återupptog driften den 2 september 1964 och drev det vidare fram till maj månad 1968 då Koppoms pappersbruk slog igen för gott. Sven Norlander 1986-04-28. Källor: Svensk pappersbruksföreningens tjugofemårs- skrift. 1923 Nordisk papperskalender 1919, 1931/32, 1950/51, 1960/61. Margareta Bäck-Wiklund/ Hans Lindfors: Samhälle i förändring.

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter Se även: Koppoms bruk (SE/VA/50133) Se även: Charlottenbergs bruk (SE/VA/50131)

Kontroll

Senast ändrad 2019-10-03 18:09:59

KOPPOMS BRUK Långt uppe vid Glafsfjordens tillflöden i Värmlands gränsbygder mot Norge anlade Hans Juel Koppoms Bruk år 1830. Utom stångjärnssmedja drevs där sågverk och kvarn. Bruket stannade i Juelska släktens ägo fram till 1884, då det köptes av förvaltaren vid Wedevågs bruk, Per Fredrik Canell. Denne lade ned stångjärnsmidet och införde istället tillverkning av handredskap för jordbruket. Få år därefter, 1889, bildade han Koppoms pappersfabriks AB, som förhyrde vattenkraft och tomter av Koppoms bruk samt anlade träsliperi och pappersbruk för naturbrunt slipmassepapper, järnkarus och havanna. Minimikapitalet var 100 000 kr. En av stiftarna var kraftverksbyggaren ingeniör Carl E Jansson i Lindesberg. Träsliperiet sattes igång 1890 och pappersmaskinen 1891. Åren 1903-1904 byggdes också sulfitfabrik. En ny pappersmaskin uppsattes 1908. Nästa utvidgning skedde, då brukets äldsta maskin, som likväl byggts om år 1903, icke längre befanns kunna fylla marknadens fordringar, vare sig kvalitativ och kvantitativ. År 1913 blev Koppoms Pappersfabriks AB ägare av moderbruket med jordområden och vattenrätt. Redskapstillverkningen lades ned. I den verkstadslokal, som då blev ledig, inrättades ett varmsliperi. Detta kom igång 1914. Liksom tidigare fortsattes utvidgningarna undan för undan. År 1917 ombyggdes holländeriet. Våren 1918 inträffade en eldsvåda som omfattade sulfitfabreiken, ångpappehuset, gamla träsliperiet och större delen av pappersbruket. Den gav särskild anledning till ombyggnad och modernisering av alla fabrikslokaler som berördes därav. En bekymmersam fråga vid Koppom var under många år transporterna den 18 km långa vägen till Åmotfors station. Landsvägarnas dåliga beskaffenhet gjorde det inte möjligt att använda biltrafik utan hela godsmängden, ca 10 000 ton årligen, forslades med hästfordon. Problemet löstes dock med en järnvägsbana mellan Mellerud och Arvika. Brukets grundläggare, brukspatron Canell, lämnade det år 1919 i andra händer. Brukets tillverkning år 1919 var: 4 ton sulfitpapper, 2 ton sulfitmassa. År 1960 var siffran 6 ton sulfitpapper, 5 ton tapetpapper och 3 ton slipmassa. Aktiekapitalet var oförändrat 1 050 000 kr, mellan år 1919-1960. 1930 hade bruket: 2 kokare, 4 slipstolar och 3 yankeemaskiner. 1950-1960 hade bruket 3 varmslipar och 3 yankeemaskiner. Under 50-talet hade bruket goda år, likaså under början av 60-talet. Företagsledningen hade förstått att små enheter i framtiden skulle få det svårt. Man beslutade sig för en differentierad tillverkning. Man köpte in en ny pappersmaskin från Norge. Pappersmaskinen - även kallad "skrotmaskinen" - visade sig vara ett mycket dåligt köp. Likaså var planeringen för maskinen dåligt genomtänkt. Sammanlagt lade man ut 6-7 miljoner på maskinen. 1963 hamnade bruket i ekonomiska svårigheter och fordringsägarna var ej villiga att lämna ytterligare krediter. Järnskogs kommunfullmäktige beslöt om ett borgenåtagande på ca 1,5 miljon. Men brukets skulder ökade och företaget lyckades inte lösa sina problem, utan tvingades begära sig i konkurs i juli 1964. Rottneros Bruks AB återupptog driften den 2 september 1964 och drev det vidare fram till maj månad 1968 då Koppoms pappersbruk slog igen för gott. Sven Norlander 1986-04-28. Källor: Svensk pappersbruksföreningens tjugofemårs- skrift. 1923 Nordisk papperskalender 1919, 1931/32, 1950/51, 1960/61. Margareta Bäck-Wiklund/ Hans Lindfors: Samhälle i förändring.

 Arkiv (1 st)

Referenskod Titel   Se även: SE/VA/50131 Charlottenbergs bruk

 Serier (106 st)

Referenskod Titel Anmärkning   D 1 e Driftrapporter från ångcentralen och sliperiet   E 3 a Strödda anbud   G 5 aba Kassaböcker, "bolaget", odelade   Ö 2 Koppoms brukshandel   A PROTOKOLL   A 1 Stämmo- och styrelseprotokoll   B UTGÅENDE HANDLINGAR   B 1 Brevkopieböcker   D REGISTER OCH LIGGARE   D 1 LIGGARE AVSEENDE TILLVERKNINGEN   D 1 a Tillverkningsböcker   D 1 b Tillverkningsrapporter vid pappersmaskinerna Rapporter från renseriet och ångpannehuset ingår t.o.m. år 1936.   D 1 c Tillverknings- och förbrukningsrapporter   D 1 d Tillverknings- och leveranssammandrag Toalettpapper, dräktpåsar och hushållspapper.   D 2 LIGGARE AVSEENDE FÖRSÄLJNINGEN   D 2 a Orderböcker   D 2 b Pappersjournaler Efter ordernr.   D 3 ÖVRIGA LIGGARE   D 3 a Virkesjournaler   D 3 b Förfalloböcker   D 3 c Rapportböcker över inköp   D 3 d Strödda liggare   E INKOMNA HANDLINGAR   E 1 Korrespondens, huvudserie   E 2 ORDER OCH ORDERKORRESPONDENS   E 2 a ORDER MED MERA   E 2 aa Tillverknings- och lastningsorder Ordernummer.   E 2 ab Expedierade order Ordernummer.   E 2 ac Inköpsorder   E 2 ad Packningsinstruktioner Ordernummer.   E 2 b ORDERKORRESPONDENS   E 2 ba Orderkorrespondens, Sverige   E 2 bb Orderkorrespondens, Hedström & Co   E 2 bc Orderkorrespondens, utlandet   E 3 ÖVRIGA INKOMNA HANDLINGAR   E 3 b Vatten- och kraftrapporter från Sundshagsfors kraft AB   F ÄMNESORDNADE HANDLINGAR   F 1 Massakontrakt   F 2 Recept   F 3 Strödda ämnesordnade handlingar   G RÄKENSKAPSHANDLINGAR   G 1 HUVUDBOKFÖRING   G 1 a Kapitalböcker, huvudserie   G 1 c Inventarieböcker, huvudserie   G 1 d Varu- och inventarieböcker, inventarielistor   G 1 e Behållningar   G 2 AVRÄKNINGSBOKFÖRING   G 2 a AVRÄKNINGSBÖCKER, HUVUDSERIE   G 2 aa Avräkningsböcker, huvudserie   G 2 ab Avräkningsböcker, huvudserie, koncept   G 2 b AVRÄKNINGSBÖCKER, "BOLAGET"   G 2 ba Avräkningsböcker, "bolaget" Benämnes fr.o.m. 1914 reskontra (lösblad).   G 2 bb Avräkningsböcker, "bolaget", koncept   G 2 c Kontokuranter med Hedström & Co   G 3 AVLÖNINGSBOKFÖRING   G 3 a Avlöningsböcker (avlöningslistor), huvudserie Lönelistor kan även ingå i kassaverifikationer (serie G 6 A).   G 3 b Arbetsspecialer med mera   G 3 c Körnings- och huggningsjournaler   G 3 d Dagsverksböcker   G 3 e Smedernas avlöningsböcker   G 3 f Lönekort, tidböcker med mera   G 4 ÖVRIG HJÄLPBOKFÖRING   G 4 a Journaler   G 4 b Utlämningsspecialer   G 4 c Enskilda räkenskapsböcker, disponent Fr. Canell   G 5 GRUNDBOKFÖRING   G 5 a KASSABOKFÖRING   G 5 aa Kassaböcker, huvudserie Häri även separata kassanoteringar för spannmål resp. manufakturer.   G 5 ac ÖVRIGA KASSABÖCKER   G 5 aca Kassakladd (handkassa)   G 5 acb Huvudkassa (kassadagbok)   G 5 acc Strödda kassaböcker   G 5 b MEMORIALBOKFÖRING   G 5 ba Kreditjournaler, huvudserie   G 5 bb MEMORIAL, "BOLAGET"   G 5 bba Kreditjournaler   G 5 bbb Debetjournaler Innehåller 1957-1962 även kreditjournaler.   G 6 VERIFIKATIONER MED MERA   G 6 a Kassaverifikationer Häri ingår även vissa löneoch dagsverkslistor.   G 6 c FAKTUROR   G 6 ca Utgående fakturor   G 6 cb Inkomna fakturor   G 1 b Huvudböcker, (kapitalböcker), "bolaget" Benämnes "Bolagets kapitalbok" före 1900.   G 5 abb Kreditkassaböcker   G 5 abc Debetkassaböcker   G 6 b Räkningskopieböcker   H STATISTIK   H 1 Strödd statistik   J KARTOR OCH RITNINGAR   J 1 Ritningar   Ö ÖVRIGA HANDLINGAR   Ö 1 KOPPOMS SJUKKASSA   Ö 1 a Koppoms sjukkassa, strödda handlingar   Ö 1 b Koppoms sjukkassa, verifikationer   Ö 3 LANTBRUKET   Ö 3 a Lantbruket, spannmålsböcker   Ö 3 b Lantbruket, mjölkjournaler   Ö 3 c Lantbruket, dagsverkslistor och journaler   Ö 3 d Lantbruket, årsräkenskaper för kobesättningen   Ö 3 e Lantbruket, övriga handlingar   Ö 4 NORDMARKS HÄRADS KONTROLLFÖRENING   Ö 4 a Nordmarks härads kontrollförening, huvudböcker   Ö 4 b Nordmarks härads kontrollförening, övriga räkenskaper   Ö 5 ÖVRIGT   Ö 5 a Kroppstad gård Specialer.   Ö 5 b Övriga arkivbildare