Åmots bruk

Grunddata

Referenskod SE/VA/51242 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/u2LvC9zSX2BAVDmvp0e4y4 Omfång 0,1 Hyllmeter  Datering 1828 – 1870 (Tidsomfång) Arkivinstitution Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal) Arkivbildare/upphov Åmots bruk (1809 – 1882) Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)   Brunsbergsverken (Värmland) (Invägningsböcker 1828-1840, tackjärnsböcker 1845-1856 m.m.) Alternativa namn: De Brunsbergske Werken Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruksbolag)

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Allmän anmärkning Förteckningsnummer 15/78 Inledning (äldre form) ÅMOTS BRUK Bland de järnbruk som sammanförts under benämningen Brunsbergsverken återfinner man Åmots bruk. Det första privilegiet för järnbruk i Brunskogs socken utfärdades 1684 för Brunsbergs bruk. Åmots bruk vid sjön Mangens utloppsälv var det yngsta av Brunsbergsverken. Det uppstod 1809 genom att smidet vid Moriansfors bruk (också ett av Brunsbergsverken) flyttades över dit. Innan beslutet om flyttning av smidet togs hade en stångjärnshammare flyttats från Moriansfors till Åmot. Smidet uppgick till 400 skeppund stångjärn. Med upprättandet av Åmots bruk 1809 var kulmen nådd i nyetablerandet av järnbruk i Brunskog och Mangskog. Några nya bruk tillkom inte. Redan efter några decennier hade järnrörelsen börjat stagnera. Lönsamheten minskade på grund av långa och speciellt vintertid besvärliga transportvägar för tackjärnet, som kom från Filipstads bergslag. På 1850-talet fanns vid Åmot två tyskhärdar och två hammare. Brunsbergsverken uppgick 1863 i Borgviks bolag. Därmed hade det söder om Värmeln belägna Borgviks bruk dragit till sig hela bruksrörelsen norr om Värmeln. Borgviks bruk var mycket bättre placerat i kommunikationshänseende. På 1870-talet hade lancashiresmidet helt slagit igenom. Vid Åmots bruk fanns då även en smälthärd. Under samma decennium blev Åmots bruk nedlagt. Litteratur: Furuskog, Jalmar: "De värmländska järnbruken" (1924) Drakenberg, Sven: "De Brunsbergska verken" i En bok om Brunskog (1946)

Kontroll

Senast ändrad 2016-10-21 08:52:36

ÅMOTS BRUK Bland de järnbruk som sammanförts under benämningen Brunsbergsverken återfinner man Åmots bruk. Det första privilegiet för järnbruk i Brunskogs socken utfärdades 1684 för Brunsbergs bruk. Åmots bruk vid sjön Mangens utloppsälv var det yngsta av Brunsbergsverken. Det uppstod 1809 genom att smidet vid Moriansfors bruk (också ett av Brunsbergsverken) flyttades över dit. Innan beslutet om flyttning av smidet togs hade en stångjärnshammare flyttats från Moriansfors till Åmot. Smidet uppgick till 400 skeppund stångjärn. Med upprättandet av Åmots bruk 1809 var kulmen nådd i nyetablerandet av järnbruk i Brunskog och Mangskog. Några nya bruk tillkom inte. Redan efter några decennier hade järnrörelsen börjat stagnera. Lönsamheten minskade på grund av långa och speciellt vintertid besvärliga transportvägar för tackjärnet, som kom från Filipstads bergslag. På 1850-talet fanns vid Åmot två tyskhärdar och två hammare. Brunsbergsverken uppgick 1863 i Borgviks bolag. Därmed hade det söder om Värmeln belägna Borgviks bruk dragit till sig hela bruksrörelsen norr om Värmeln. Borgviks bruk var mycket bättre placerat i kommunikationshänseende. På 1870-talet hade lancashiresmidet helt slagit igenom. Vid Åmots bruk fanns då även en smälthärd. Under samma decennium blev Åmots bruk nedlagt. Litteratur: Furuskog, Jalmar: "De värmländska järnbruken" (1924) Drakenberg, Sven: "De Brunsbergska verken" i En bok om Brunskog (1946)

 Serier (1 st)

Referenskod Titel   - Räkenskaper