bild
Arkiv

Tunnbindareämbetet

SKRÅARKIV

TUNNBINDARE ÄMBETET (66/82)

INLEDNING

I staden Strasbourg omnämns de första tunnbindarna så tidigt som år 982 och i dess stadslag från slutet av 1100-talet finns de äldsta tecknen på bildandet av ett skrå.

Tunnbindarnas skrå inrättades i Stockholm i början av 1500-talet, skråordningen förnyades 1579. Omkring 1560 var åtta tunnbindare verksamma i huvudstaden, där flertalet av de svenska tunnbindarna fanns. l början av 1600-talet hade antalet ökat till ett tjugotal.

Tunnbindarna tillverkade tunnor, fat, såar, kar m m av trä för allt gods som skulle förvaras och distribueras. Tunnbindarna utgjorde aldrig någon stor yrkesgrupp, men fyllde en viktig funktion då deras produktion av förvaringskärl behövdes för export av varor inom all handel och sjöfart. Sedan medeltiden och ända in på 1900-talet har de allra flesta varor packats i trä.

l vin- och spritproducerande länder fortlever ännu förpackningsformen för varor som skall lagras på ekfat. Förutom förvaring av alkoholhaltiga drycker, lämpade sig trätunnor bättre än metallkärl till förvaring av tjära, beck, fotogen, olja, gips, färg m m och matvaror som smör, sirap, mjöl, salt, fisk (särskilt sill och strömming) samt kött då trämaterialet bättre motstod frätande syror än metall.

I Stockholms stadsarkiv förvaras en volym tillhörande Tunnbindareämbetet vilken innehåller protokoll av skilda slag 1673 och 1827-1847, spridda år, samt handlingar till memorialprotokollen 1827-1833. Handlingar som förvaras hos Nordiska museet, 1579-1846, se bilaga.


Stockholms stadsarkiv den 8 mars 2010

Christina HelIgren


KÄLLOR:
Dahlbäck, Göran, I medeltidens Stockholm, Monografier utgivna av Stockholms stad nr 81, Stockholm 1987.

Nyström, Bengt, Biörnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.

 Serier (1 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
Vol.HandlingarHandlingar som förvaras hos Nordiska museet, se bilaga.