Rättegångshandlingar

Grunddata

Referenskod SE/KrA/0260 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/wpZeSlkUXaUK5jHtgfODt3 Omfång 1 Hyllmeter  Datering 1631 – 1790 (Tidsomfång) Arkivinstitution Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge) Arkivbildare/upphov Proveniens ej registrerad Kategori: Ej fastställd

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Ordning & struktur Arkivnr KrA/0260:0000:Ö Förteckning över Rättegångshandlingar Inledning (äldre form) RÄTTEGÅNGSHANDLINGAR Å Krigsarkivet finnas bevarade ett fåtal domböcker, förhörsprotokoll etc. från tiden före Karl XI:s stora militärrättsliga reform år 1683. Dessa rättegångshandlingar äro av betydande intresse då de avspegla den för dåtida förhållanden ganska enastående utvecklingen inom svensk militärjudiciell lagstiftning. Gustav II Adolfs krigsartiklar som tillkommo år 1621, blev den huvudsakliga positivrättsliga grunden för de militära domstolarnas verksamhet. Det bör dock framhållas att dessa domstolar icke voro betagna rätten att även tillämpa ickemilitär lagstiftning även i mål, där båda parter voro krigsmän. Härom vittna åtskilliga domslut i vilka hänvisning förekommer till tillämpliga stadganden i allmänna lands- och statslagen. Det förekommer också åtskilliga fall då krigsrätterna icke åberopa något bestämt lagrum i sina domslut. Det är då frågan om domar i mål rörande de vanligaste brotten såsom rymning o. dyl. och man har skäl att antaga att straffen också i dessa fall utmättes efter vad krigsartiklarna föreskrev. När krigsman stod anklagad för brott mot civilperson inträffade det, att han i stället för att ställas inför krigsrätt, fick sin dom vid häradstinget. I sådana fall synes det dock, som om det erfordrades att den av tinget avgivna domen först måste konfirmeras av militär domstol innan den vann laga kraft. Beträffande de olika militära domstolarnas ställning till varandra kan nämnas att redan genom Gustav II Adolfs krigsartiklar skapades en fast instansordning. Denna ordning innebar bl. a. att domarna skulle underställas den överordnade instansen för godkännande. Underrätterna, vilka kallades regementsrätter resp. ryttarerätter vid kavalleriet, hade över sig en överrätt som vid olika tider gick under olika namn. År 1630 infördes benämningen "kungl. krigsrätt", men redan efter genomförandet av 1634 års regeringsform började man använda namnet "krigskollegium" som betäckning för denna domstol. En tid framåt förekom parallellt även de äldre beteckningarna "krigsrätten" och "krigsrådet", någon gång också "generalkrigsrätten". Överordnad dessa båda instanser var "Konungens högsta domsrätt" vars viktigaste funktion var benådningsrätten. Under Karl XI:s tid infördes bestämmelser om att alla krigskollegii domar skulle underställas K. M:t för godkännande, vilket icke varit fallet under förmyndarregeringen. Slutligen kan nämnas en specialdomstol - kommissarialsrätten - från vilken protokoll finns bevarade. Denna tillkom år 1677 för behandling av de vid denna tid vanliga värvningsmålen. En grundlig och för forskningen värdefull redogörelse för den processuella sidan av den svenska militärrättens historia utgör Grönfors: Bidrag till det militära rättegångsväsendets historia Kra 1949. PM ANGÅENDE INKOMNA HANDLINGAR ANGÅENDE ANJALAFÖRBUNDET. Protokoll, försvarsskrifter, vittnesmål m.m. 1788-1790: På Krigsarkivet finns bland andra handlingar rörande Anjalaförbundet och därmed förknippade händelser, en del rättegångshandlingar sammanförda i en bunt under ovanstående rubrik. Dessa handlingar är endast såtillvida systematiskt ordnade att handlingar som hänföra sig till en viss person i huvudsak förekomma i en följd. Då dessa rättegångshandlingar ansetts vara av större intresse för forskningen - inte minst ur personhistorisk synpunkt - har en förteckning uppgjorts över dem. Härvid den ursprungliga ordningen icke rubbats utan handlingarna numrerats i den ordning de förekommer i volymen. Som rubriceringen anger, innehåller volymen krigsfiskalens anklagelseskrifter samt de åtalade officerarnas förklaringar i anledning därav. Härtill kommer upptagna vittnesmål samt de judiciella myndigheternas meddelanden etc. Att märka är att volymen även innehåller vissa handlingar som inte rör Anjalaförbundet. Hit hör t ex protokollen från Krigsrätten i Kallislax m fl handlingar. Som framgår av förteckningen innehåller volymen anklagelsematerial mot och försvarsskrifter från de flesta åtalade officerarna, däribland även ledarna. Sålunda förekommer här bl a Hastfers korrespondens med de ryska förbindelsemännen, material ang Montgomerys underhandlingar med hertig Karl etc. Bland handlingar rörande Anjalaförbundet finns ytterligare å Krigsarkivet förvarat bl a "K Krigs Collegii Protocoller på Fredricshof för år 1789" samt vissa handlingar under rubriken kriget 1788-1790. Kriget mot Ryssland. Relationer m.m. 13". En fyllig redogörelse för det material som finns att tillgå för forskningen, med avseende på Anjalaförbundet etc., lämnas av Erik Ludvig Birck i uppsatsen "Fredrikshovsprotokollen som historisk källa", Historisk tidskrift för Finland, 1939. Handlingarna är inkomna till Krigskollegium Krigsfiskalkontoret. Förteckningen uppgjord våren 1951 av Fritz Engström.

Tillgänglighet

Sekretess Nej

Kontroll

Senast ändrad 2021-04-15 08:33:39

RÄTTEGÅNGSHANDLINGAR Å Krigsarkivet finnas bevarade ett fåtal domböcker, förhörsprotokoll etc. från tiden före Karl XI:s stora militärrättsliga reform år 1683. Dessa rättegångshandlingar äro av betydande intresse då de avspegla den för dåtida förhållanden ganska enastående utvecklingen inom svensk militärjudiciell lagstiftning. Gustav II Adolfs krigsartiklar som tillkommo år 1621, blev den huvudsakliga positivrättsliga grunden för de militära domstolarnas verksamhet. Det bör dock framhållas att dessa domstolar icke voro betagna rätten att även tillämpa ickemilitär lagstiftning även i mål, där båda parter voro krigsmän. Härom vittna åtskilliga domslut i vilka hänvisning förekommer till tillämpliga stadganden i allmänna lands- och statslagen. Det förekommer också åtskilliga fall då krigsrätterna icke åberopa något bestämt lagrum i sina domslut. Det är då frågan om domar i mål rörande de vanligaste brotten såsom rymning o. dyl. och man har skäl att antaga att straffen också i dessa fall utmättes efter vad krigsartiklarna föreskrev. När krigsman stod anklagad för brott mot civilperson inträffade det, att han i stället för att ställas inför krigsrätt, fick sin dom vid häradstinget. I sådana fall synes det dock, som om det erfordrades att den av tinget avgivna domen först måste konfirmeras av militär domstol innan den vann laga kraft. Beträffande de olika militära domstolarnas ställning till varandra kan nämnas att redan genom Gustav II Adolfs krigsartiklar skapades en fast instansordning. Denna ordning innebar bl. a. att domarna skulle underställas den överordnade instansen för godkännande. Underrätterna, vilka kallades regementsrätter resp. ryttarerätter vid kavalleriet, hade över sig en överrätt som vid olika tider gick under olika namn. År 1630 infördes benämningen "kungl. krigsrätt", men redan efter genomförandet av 1634 års regeringsform började man använda namnet "krigskollegium" som betäckning för denna domstol. En tid framåt förekom parallellt även de äldre beteckningarna "krigsrätten" och "krigsrådet", någon gång också "generalkrigsrätten". Överordnad dessa båda instanser var "Konungens högsta domsrätt" vars viktigaste funktion var benådningsrätten. Under Karl XI:s tid infördes bestämmelser om att alla krigskollegii domar skulle underställas K. M:t för godkännande, vilket icke varit fallet under förmyndarregeringen. Slutligen kan nämnas en specialdomstol - kommissarialsrätten - från vilken protokoll finns bevarade. Denna tillkom år 1677 för behandling av de vid denna tid vanliga värvningsmålen. En grundlig och för forskningen värdefull redogörelse för den processuella sidan av den svenska militärrättens historia utgör Grönfors: Bidrag till det militära rättegångsväsendets historia Kra 1949. PM ANGÅENDE INKOMNA HANDLINGAR ANGÅENDE ANJALAFÖRBUNDET. Protokoll, försvarsskrifter, vittnesmål m.m. 1788-1790: På Krigsarkivet finns bland andra handlingar rörande Anjalaförbundet och därmed förknippade händelser, en del rättegångshandlingar sammanförda i en bunt under ovanstående rubrik. Dessa handlingar är endast såtillvida systematiskt ordnade att handlingar som hänföra sig till en viss person i huvudsak förekomma i en följd. Då dessa rättegångshandlingar ansetts vara av större intresse för forskningen - inte minst ur personhistorisk synpunkt - har en förteckning uppgjorts över dem. Härvid den ursprungliga ordningen icke rubbats utan handlingarna numrerats i den ordning de förekommer i volymen. Som rubriceringen anger, innehåller volymen krigsfiskalens anklagelseskrifter samt de åtalade officerarnas förklaringar i anledning därav. Härtill kommer upptagna vittnesmål samt de judiciella myndigheternas meddelanden etc. Att märka är att volymen även innehåller vissa handlingar som inte rör Anjalaförbundet. Hit hör t ex protokollen från Krigsrätten i Kallislax m fl handlingar. Som framgår av förteckningen innehåller volymen anklagelsematerial mot och försvarsskrifter från de flesta åtalade officerarna, däribland även ledarna. Sålunda förekommer här bl a Hastfers korrespondens med de ryska förbindelsemännen, material ang Montgomerys underhandlingar med hertig Karl etc. Bland handlingar rörande Anjalaförbundet finns ytterligare å Krigsarkivet förvarat bl a "K Krigs Collegii Protocoller på Fredricshof för år 1789" samt vissa handlingar under rubriken kriget 1788-1790. Kriget mot Ryssland. Relationer m.m. 13". En fyllig redogörelse för det material som finns att tillgå för forskningen, med avseende på Anjalaförbundet etc., lämnas av Erik Ludvig Birck i uppsatsen "Fredrikshovsprotokollen som historisk källa", Historisk tidskrift för Finland, 1939. Handlingarna är inkomna till Krigskollegium Krigsfiskalkontoret. Förteckningen uppgjord våren 1951 av Fritz Engström.

 Serier (1 st)

Referenskod Titel   0 Arkiv med löpande volymnumrering