Stockholms hall- och manufakturrätts original räkenskaper och stämpelspecialer för fabriksvaru-stämpling. Ullhandel och ulljournaler (även ull- och tygprover), schäferier, fristäder, navigationsskolor mm.
Kontroll
Skapad
2021-03-01 09:37:14
Senast ändrad
2022-03-16 14:22:57
Stockholms hall- och manufakturrätts original räkenskaper och stämpelspecialer för fabriksvaru-stämpling. Ullhandel och ulljournaler (även ull- och tygprover), schäferier, fristäder, navigationsskolor mm.
Stockholms hall- och manufakturrätts insända räkenskaper 1739-1768. Hallrätt eller hall- och manufakturrätt, är en specialdomstol och tillsynsmyndighet över fabriker och manufakturer, i samhällen där korporationer har särskilda jurisdiktioner över sina specialområden. Huvudbok och verifikationer. Från de övriga hallrätterna finns endast vissa räkenskaper bevarade. De är antingen inlagda vid fabriksvarornas stämpling (serie Hb) eller vid hallrätternas protokoll (Advokatfiskalskontorets arkiv serie D)
Före 1846 redovisningar från hallrätter (eller såsom hallrätter fungerande magistrater), efter 1846 redovisningar från magistrater. FABRIKSSTÄMPEL: Stämpel (plomb eller lacksigill) som sattes på besiktigade fabriksvaror som ett tecken på att varan godkänts för försäljning, efter 1832 (i Sverige) att den tillverkats inom landet. Stämpeln sattes på fabriks- och manufakturvaror som tillverkats vid de under hallrätten lydande verkstäderna. Verksamheten övervakades av Kommerskollegium. Stämplandet avskaffades 1846 (i Sverige). Finska varor som fördes till Ryssland försågs efter 1827 med vederbörande magistrats sigill.
En stämpelmästare var en edsvuren besiktningsman vid hallrätt som vid packhuset kontrollerade stämplingen av utanför skråväsendet i landet tillverkade varor som skulle säljas. Tjänsten avskaffades 1859 (1846 i Sverige). Benämningen användes också om andra ämbets- eller tjänstemän som vid penninginrättning ansvarade för statsstämplar.
I 'Redovisning från orterna' finns handlingar från olika hallrätter7 magistrater i Sverige-Finland.
Se även Räkenskaper för införsel och försäljning av utländska får, serie G i
Schäferi: (av ty. schäfer, herde), är en äldre benämning på den på en egendom befintliga fårhjorden med tillhörande byggnader och ekonomi. Schäfer: Yrkestitel på länsstyrelsens tjänsteman som fungerade som konsulent eller dylikt för fåraveln inom ett visst distrikt (län). Han var vanligen utbildad vid schäferskola och förestod ett eget schäferi.
Räkenskaper för fristadens förvaltning. Huvudböcker och bankräkningar för Eskilstuna fristadsmedel.
Fristaden var den sida om Eskilstunaån i Eskilstuna stad som nu innehåller stadskärnan. Den delen av staden var sedan 1771 skattebefriad för inflyttande metallarbetare som startade smedverksamhet i staden. Dessa behövde inte heller gå med i något skrå eller ha ett mästarbrev för att arbeta.
Läroverk för utbildning av kaptener och andra navigatörer. Navigationsskolorna utbildade kaptener och styrmän på farkoster i utrikestrafik från 1765 under svenska tiden, 1813–1918 under autonomin och 1944–1969 efter självständigheten. Åren 1918–1944 gavs motsvarande undervisning på navigationsinstitut. Åren 1918–1975 utbildade navigationsskolor skeppare på kust- och insjöfarkoster. Under 1900-talet inrättades vid en del skolor en maskinteknisk avdelning och en del navigationsskolor ändrade beteckning till sjöfartsläroverk. År 1813 inrättades navigationsskolor i Helsingfors, Vasa och Åbo, sedermera också i fem andra kuststäder.
Handlingar i serien innehåller handlingar från navigationsskolorna i Stockholm, Göteborg, Gävle, Kalmar, Malmö, Visby, Härnösand och Karlshamn. För Göteborg finns många handlingar. Det finns även ett fåtal handlingar om Västervik, främst i volym 13.
Exempel på handlingar är räkningar över anslag, räkningar för undervisning, premiekassaböcker, huvudböcker, inventarier över skolklassers tillhörigheter