Kriminalvårdsanstalten i Falun uppfördes 1848 i ett T-format trevåningsplan med initialt 66 ljusa och 3 mörka celler. Efter regeringsbeslut 1995 togs anstalten ur drift 1996-05-30 och hade vid avvecklingstillfället 36 celler inklusive 1 isoleringscell fördelade på 4 separata avdelningar.Genom åren har omfattande ombyggnationer ägt rum interiört medan fängelsets exteriör varit i stort sett intakt frånsett att ett ursprungligt träplank ersatts vid sekelskiftet med en omslutningsmur av tegel. I en särskild flygel i fängelset inrymdes administrativa lokaler samt en bostad åt fängelsedirektören. Under 1970-talet nyuppfördes en verkstadslokal på fängelsegårdens nordvästra del i omedelbar anslutning till omslutningsmuren.
Anstalten har förutom sedvanligt fängelseklientel även inhyst häktade och anhållna fram till 1968 då ett nytt häkte inhystes i nybyggt polishus. Anstalten uppfördes som straffängelse för att på 1940-talet först bli kronohäkte och sedan fångvårdsanstalt. Namnändringen till kriminalvårdsanstalt skedde i samband med kriminalvårdsreformen 1974.
Under Kriminalvårdsstyrelsen har anstalten ur organisatoriskt hänseende tillhört regionmyndigheterna i Härnösand, Kumla, Västerås, Gävle och sedan 1989 Örebro.
Myndighetschef fram till 1940 var en anstaltsdirektör. Titulaturen ändrades då till föreståndare och från 1994 var anstaltschefen dessutom chef för Kriminalvårdsanstalten Majorshagen och Häktet Falun. Verksamheten leddes på plats av en enhetschef som även handhade driftsfrågor på Häktet Falun. Vidare fanns 1 klientansvarig, 1 kansliassistent, 0,5 sjuksköterska, 1 husmor, 1 kokerska, 1 verkmästare, 2 verkstadsförmän, 1 programansvarig (gemensam med häktet) samt 17 vårdare som var avdelningsbundna.
Sysselsättningen för de intagna har varierat. Nätboning och borstbindning var under många år de intagnas huvudsakliga arbete. Under de sista trettio åren dominerades verksamheten av en mekanisk verkstad, samt som komplement, en småindustri för enklare legoarbeten.
Anstaltens huvudsakliga uppgift är att verkställa domar som meddelats av allmän domstol. Arbetsuppgifterna avspeglas i arkivhandlingarna som berör anstaltens verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser, inkommande/avgående skrivelser, olika protokoll, lönerapportering, personalärenden m m.
Ordning & struktur
Sökingångar till arkivet är att följa arkivförteckningen som är upprättad enligt arkivschema.
Myndigheten har tillämpat Riksarkivets gallringsbeslut RA-FS 1991:6 för gallring av handlingar av tillfällig eller ringa betydelse, RA:s gallringsbeslut 718, RA:s gallringsbeslut 1985:91 för system S, RA-FS 1993:4 för Cosmos samt RA:s gallringsbeslut 1986:43 för SLÖR. Gallringsfrister har fastställts av anstaltschefen genom lokala gallringsbeslut.
Arkivhistorik
En efterleverans omfattande handlingar som förblivit i de f. d. fängelselokalerna inkom 27 september 2012. Efterleveransen är ännu oförtecknad.
Medicinlistor utgallras efter 20 år enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1980:718. Handrullor utgallras efter 15 år fr o m 1916 enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1980:718 under förutsättning att fångrullorna bevaras. Besöksjournaler utgallras efter 3 år enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1980:718. Dagjornaler utgallras efter 3 år enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1980:718. Permissionssedlar, urinprovstagning, inlåsningar, arbetsplaceringar och tillståndssedlar utgallras efter 3 år enligt lokalt gallringsbeslut 1986-09-04 med stöd av SFS 1953:716.
Journaler över nöjdförklaringar utgallras efter 15 år enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1980:718. Vaktlistor utgallras efter 3 år enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1980:718. Vaktjournaler utgallras efter 3 år enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1980:718. Dagböcker över prästerliga förrättningar utgallras efter 1 år enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1980:718.
Upphandlingsjournaler utgallras efter 10 år enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1980:718. Räkenskaper rörande proviantförrådet utgallras efter 10 år enligt lokalt gallringsbeslut 1986-09-04 med stöd av SFS 1953:716. Räkenskaper rörande utspisning utgallras efter 10 år enligt lokalt gallringsbeslut med stöd av SFS 1953:716. Likviderade räkningar och medelsrekvisitioner utgallras efter 10 år enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1980:718.
Arbetskladdar utgallras efter 3 år enligt lokalt gallringsbeslut 1986-09-04 med stöd av SFS 1953:716. Sammandrag över arbeten, materialböcker och beställningsböcker utgallras efter 10 år enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1980;718.
Utgallras efter 3 år enligt lokalt gallringsbeslut 1986-09-04 med stöd av Riksarkivets gallringsbeslut 925. För uppgifter om olika serier som kan förekomma mm se
Kopior av indata och utdata i System S och den tekniskt moderniserade System S utgallras efter 3 år enligt lokalt gallringsbeslut 1986-09-04. För uppgifter om vilka serier som kan förekomma gallringsfrister mm se Riksarkivets gallringsbeslut 785 och 1985:91.