Länsstyrelsens arbete indelades från starten under 1600-talet i en kameral del och en allmän del. 1687 infördes benämningarna landskontor och landskansli. Chef för landskontoret blev landskamreraren. Landskontoret sysslade framför allt med mantalsskrivning och taxering, det vill säga allt som hade med skatter att göra. På landskontorets bord hamnade även andra ekonomiska ärenden som inkassering av böter (saköresmedel) och förvaltning av statens jordegendomar.
Till en början utgjorde hela Uppland ett län och landshövdingen hade sitt säte i Stockholm. 1714 delades storlänet i Stockholms län och Uppsala län. Uppsala läns landskontors arkiv innehåller dels handlingar från storlänet, dels från länsstyrelsen i Uppsala län efter 1714.
En viktig källserie är landsböckerna (E 1 A), det årliga sammandraget över kronans inkomster och utgifter i länet. Ett material som ofta används av släktforskare är mantalslängder (E 3). Där förtecknas alla som var mantalsskrivna med uppgifter om namn, bostadsort, yrke och civilstånd. En egen avdelning under landskontoret var från 1680-talet till 1909 ränteriet, som ansvarade för utbetalning och mottagning av kronans inkomster (serie F). Handlingar om länets regementen och andra militära angelägenheter finns framför allt i serie G 1.
Observera att serierna under signum E fortsätter under nytt signum EE efter 1917.
Ordning & struktur
Uppsala läns landskontors arkiv omförtecknades 1998 av Sara Tedebrand inom ramen för projektet SESAM 2 (Det kommunala skattematerialet 1630-1820).
Åren 2017-2018 omförtecknades arkivet på nytt då de två delarna Landskontoret I och II slogs ihop.
Allmän anmärkning
Volym G 6 A:1 innehåller Uppsala slottsrätts protokoll 1667-1841.
Serien består av utgående diarier 1711-1874 samt ingående diarier 1711-1808. Åren 1790-1808 har ingående diarier endast förts sporadiskt. Se vidare B 1 B. Diarierna är förda efter adressat och avsändare. Serien fortsätter efter 1874 i B 1 C.
Serien består av skrivelser från Skogsstyrelsen t.o.m. 1882 och skrivelser från Kungliga Domänstyrelsen fr.o.m. 1883. Före 1874 och efter 1917 se D 3 Y.
Serien består av skrivelser från Collegium medicum t.o.m. 1809, skrivelser från Sundhetskollegium t.o.m. 1879 och Medicinalstyrelsen fr.o.m. 1880. Serien fortsätter efter 1913 i D 3 Y.
I volymerna ingår även taxeringslängder, mantalslängder samt specialräkningar vissa år. Till mantalslängderna 1736-1782 finns sockenregister placerade längst fram i resp. verifikationsband. Mantalslängder utgör även egen serie E 3. Se även E 1 A.
Serien består av handlingar som vid tidigare ordningsarbeten blivit utskurna ur band med skattläggningshandlingar och jordeböcker. På grund av tidigare ofullbordade ordningsarbeten har den ursprungliga ordningen ej kunnat fastställas utan handlingarna har placerats i kronologisk ordning.