Sjömanshusets i Gävle arkiv

Grunddata

Referenskod SE/HLA/1170001 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/JRqTvS7f6qsaRxObwXNrU1 Omfång 40,5 Hyllmeter  Datering 1749 – 1974 (Tidsomfång) 1754 – 1969 (Huvudsaklig tid) Sökmedel Arkivförteckning (godkänd): Förteckning 98/2009 Arkivinstitution Riksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 46) Arkivbildare/upphov Sjömanshuset i Gävle (1754 – 1969) Kategori: Statlig myndighet. Sjömanshus 1748-1969

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Inledning (äldre form) SJÖMANSHUSET I GÄVLE (1754-1969) Den 30 mars 1748 utfärdades ett reglemente för den svenska handelsflottans befälhavare och manskap i vilket bl.a. föreskrevs att ett för riket gemensamt sjömanshus skulle inrättas i Stockholm. Genom ett tillägg till reglementet 1752 medgavs att sjömanshus fick förekomma i alla svenska stapelstäder dvs. städer med rätt för fartyg från den egna orten att segla på utlandet och frakta varor till och från landet. Gävle vars äldsta kända stadsprivilegier är från 1446 är den sydligaste, äldsta och största sjöfartsstaden på norrlandskusten. Stapelstadsrättigheterna utfärdades så tidigt som 1491. Redan i december 1753 anmälde magistraten i Gävle till Kommerskollegium att staden önskade inrätta ett sjömanshus. Det första sammanträdet med direktionen för Sjömanshuset i Gävle ägde rum den 8 februari 1754. Sjömanhusens ursprungliga funktion var som sjuk- och understödskassa för sjöfolk och deras familjer samt som disciplinnämnd och arbetsförmedling. Sjömanshusen styrdes av en oavlönad direktion vars främsta uppgift var att förvalta sjömanshusets penningmedel. Inkomsterna bestod bl.a. av olika avgifter, såsom plåtavgift och lästavgift och senare tonavgift, som uttogs av rederierna vid utrikes resor. Även donerade medel från enskilda utgjorde en inkomstkälla. I direktionen för Sjömanshuset i Gävle återfanns under 1700- och 1800-talen stadens mest betydande affärsmän. Dessa såg till att förränta sjömanshusets kapital, huvudsakligen genom lån mot inteckningar i fastigheter eller borgen, men fäste också stor vikt vid uppdraget att ge understöd till nödlidande, vilket går att utläsa i direktionens efterlämnade protokoll (serie A I a). Exempelvis uppfördes ett sjömanshem i Gävle, invigt i december 1878, för åldersstiget sjöfolk. Behovet för sjömän att söka understöd hos sjömanshusen kan antas ha minskat något sedan Handelsflottans pensionsanstalt inrättats genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 29 januari 1864 (SFS 1864:6). Besättningar på fartyg som skulle avsegla till utrikes ort registrerades före avresan och vid återkomsten till svensk hamn till en början hos magistraten, men under åren 1833-1841 överfördes ansvaret för dessa registreringar till sjömanshusen, vilka dessutom skulle utfärda erforderliga kontrollinstrument såsom sjömansrulla och sjöfartsbok. Sjömansrullan var ett mönstringsbevis som bl.a. innehöll uppgifter om fartygsnamn och anteckningar om på- och avmönstring av besättning. Besättningen ansågs påmönstrad först när sjömansrullan var utfärdad. Sjöfartsboken var en personlig handling som utfärdades som ett inskrivnigsbevis till den som skrivits in vid ett sjömanshus. Innehav av sjöfartsbok var ett villkor för påmönstring på fartyg. Från och med andra hälften av 1800-talet inleddes en omfattande byråkratisering av det svenska samhället som för sjöfartsnäringens del bland mycket annat innebar att staten ålade sjömanshusen allt flera förvaltningsuppdrag. I regelementen och förordningar utfärdade fr.o.m. 1871 infördes bestämmelser att sjömanshusen skulle föra fullständiga register över handelsflottan och dess personal, verkställa på- och avmönstring av sjömän, avgiva statistiska redogörelser rörande fartyg, skeppare och sjöfolk samt att upprätta inskrivningslistor över värnpliktiga sjömän och föra noggranna anteckningar om dem. Tack vare att staten påförde sjömanhusen dessa uppgifter kan man i sjömanshusarkiven från denna tid med ganska stor säkerhet följa sjömäns på- och avmönstringar från olika svenska handelsfartyg i olika typer av register och liggare. Den säkraste informationen om sjömän torde finnas fr.o.m. 1871 då ett nytt sjömanshusreglemente (SFS 1870:16) trädde i kraft, i vilket bl.a. föreskrivs att sjömanshusen skulle föra förteckningar över allt sjöfolk i ett inskrivningsregister och även föra register över fartyg. Mönstringar skulle noteras i en särskild mönstringsbok eller mönstringsliggare. I 1911 års förordning angående sjömanshusen (SFS 1911:86) tillkom bestämmelser om att handelsfartyg som ej var försedda med sjömansrulla skulle föra manskapsförteckningar med anteckningar om varje sjömans tjänstgöring på fartyg och värnpliktsförhållanden. Manskapsförteckningarna skulle via tullförvaltningen insändas till sjömanshusen. Genom en omfattande omorganisation av sjömanshusorganisationen drogs den 1 juli 1939 17 av de dåvarande 47 sjömanshusen in. Längs norrlandskusten drogs sjömanshusen i Hudiksvall, Skellefteå, Piteå och Haparanda in. Den nya förordningen angående sjömanshusen (SFS 1939:306) innebar också att sjömanshusdirektionerna ålades att handlägga rymningsärenden och besluta om åtgärder mot sjömän som rymt. Dessutom skulle inskrivningsregistret fr.o.m. den 1 juli 1939 föras på särskilda registerkort för varje sjöman, s.k. huvudkort, på vilka noterades sjömännens samtliga på- och avmönstringar. Om en sjöman överfördes till ett nytt sjömanshus följde registerkortet med. Innan sjömanshusen förstatligades den 1 juli 1961 hade Kommerskollegium fram till 1956 och därefter Sjöfartsstyrelsen haft det övergripande ansvaret över sjömanshusen. I och med förstatligandet blev Arbetsmarknadsverket huvudman för verksamheten och fortsatte den genom statliga sjömansförmedlingar när sjömanshusen avvecklades vid utgången av år 1969 enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 decemeber 1969 . Efter förstatligandet drogs ett tiotal sjömanshus in, bl.a. Sjömanshuset i Örnsköldsvik, och de återstående sjömanshusen, varav Sjömanshuset i Gävle var ett, inordnades i den statliga arbetsförmedlingen. Rymningsärendena överfördes vid förstatligandet till lokala sjömansnämnder för disciplinärenden och understödverksamheten flyttades till regionala sjömanshusstiftelser som fick disponera sjömanshusens kapitaltillgångar och donationsmedel. Vid Landsarkivet i Härnösand förvaras Sjömansnämndens i Gävle arkiv och Stiftelsen Sjömanshusets i Gävle arkiv. Vid Sjömanshuset i Gävle fanns en sjömansförmedling vars efterlämnade handlingar bildar ett separat arkiv vilket är levererat till Landsarkivet i Härnösand (leverans 68/1987). Handlingarna som ingår i Sjömansförmedlingens i Gävle arkiv föreligger i oförtecknat skick och informationen om sjömansförmedlingens verksamhet är knapphändig. Sedan 1920-talet har sjömansförmedlingen i vissa städer skötts av den offentliga arbetsförmedlingen och i en förteckning över Arbetsförmedlingens i Gävle arkiv (Fört. II:219/1962) återfinns en serie handlingar rörande sjömansförmedlingen som omfattar tiden 1923-1958. Vissa handlingar ur sjömansförmedlingens arkiv har i december 2009 överförts till sjömanshusets arkiv. Den lokala registreringen vid sjömanshusen upphörde den 1 juli 1969 och ersattes av en central registrering. Arbetsmarknadsstyrelsen utsågs till huvudman för det nya registret, som förlades till Göteborg i anslutning till sjömansförmedlingen under namnet sjömansregistret. I samband därmed överlämnade sjömanshusen sina inskrivningsregister för tiden 1939-07-01 - - 1969-06-30, dvs. huvudkorten, till den nya registreringsmyndigheten. Då sjömanshusens inskrivningsregister datoriserades 1985 överfördes registreringsansvaret för sjömansregistret till Sjöfartsverket (SFS 1983:929) som samtidigt övertog de manuellt förda registren (huvudkorten). Sedan den 1 januari 2009 förs sjömansregistret av Trafikstyrelsen (SFS 2008:1365). Centrala sjömansregistrets arkiv 1939-1984, innehållande huvudkort (sjötjänstöversikter) 1939-1984, manskapsförteckningar 1961-1984 och sjömansrullor 1968-1984 förvaras numera vid Landsarkivet i Göteborg. Inskrivningsuppgifter om sjömäns på- och avmönstringar på fartyg återfinns sammanfattningsvis t.o.m. 1939-06-30 hos respektive landsarkiv (fr.o.m. 2010-01-01 regionala enheter inom Riksarkivet), 1939-07-01 - - 1984-12-31 hos Landsarkivet i Göteborg, och fr.o.m. 1985-01-01 hos Trafikstyrelsen, Sjöfartsregistret, i Norrköping. Digitalt registrerade och bearbetade mönstringsliggare och sjömansrullor från tio av sjömanshusarkiven, bl.a. från Sjömanshuset i Gävle, finns tillgängliga via SVAR:s webbplats på Internet. Källor: J V Lindgren, Sjömanshuset i Gefle, 1901 Beata Losman, Förvaltningshistorik, NAD Lennart Revborn, Sjömanshus i Nord, 1998 Svensk författningssamling (SFS) www.svar.ra.se

Ämnesord

Ämnesord, ort Gävleborgs län

Kontroll

Om postens upprättande Beståndet avser inkommande leveranser 89/1963, 7/1966, 58/1971, 50/1975, 65/1987, 68/1987, 30/1997. NW 2009-12-09: Vol. E I ad:2, E I af:3-4 och F VI:1 är överförda från Sjömansförmedlingens i Gävle arkiv (lev. 68/1987). NW 2009-12-11: Förteckning I:44/1976 ersatt av förteckning 98/2009. NW 2009-12-14: Arkivförteckningen kompletterad med historik över arkivbildaren. NW Skapad 1999-09-14 00:00:00 Senast ändrad 2019-03-14 11:00:55

SJÖMANSHUSET I GÄVLE (1754-1969) Den 30 mars 1748 utfärdades ett reglemente för den svenska handelsflottans befälhavare och manskap i vilket bl.a. föreskrevs att ett för riket gemensamt sjömanshus skulle inrättas i Stockholm. Genom ett tillägg till reglementet 1752 medgavs att sjömanshus fick förekomma i alla svenska stapelstäder dvs. städer med rätt för fartyg från den egna orten att segla på utlandet och frakta varor till och från landet. Gävle vars äldsta kända stadsprivilegier är från 1446 är den sydligaste, äldsta och största sjöfartsstaden på norrlandskusten. Stapelstadsrättigheterna utfärdades så tidigt som 1491. Redan i december 1753 anmälde magistraten i Gävle till Kommerskollegium att staden önskade inrätta ett sjömanshus. Det första sammanträdet med direktionen för Sjömanshuset i Gävle ägde rum den 8 februari 1754. Sjömanhusens ursprungliga funktion var som sjuk- och understödskassa för sjöfolk och deras familjer samt som disciplinnämnd och arbetsförmedling. Sjömanshusen styrdes av en oavlönad direktion vars främsta uppgift var att förvalta sjömanshusets penningmedel. Inkomsterna bestod bl.a. av olika avgifter, såsom plåtavgift och lästavgift och senare tonavgift, som uttogs av rederierna vid utrikes resor. Även donerade medel från enskilda utgjorde en inkomstkälla. I direktionen för Sjömanshuset i Gävle återfanns under 1700- och 1800-talen stadens mest betydande affärsmän. Dessa såg till att förränta sjömanshusets kapital, huvudsakligen genom lån mot inteckningar i fastigheter eller borgen, men fäste också stor vikt vid uppdraget att ge understöd till nödlidande, vilket går att utläsa i direktionens efterlämnade protokoll (serie A I a). Exempelvis uppfördes ett sjömanshem i Gävle, invigt i december 1878, för åldersstiget sjöfolk. Behovet för sjömän att söka understöd hos sjömanshusen kan antas ha minskat något sedan Handelsflottans pensionsanstalt inrättats genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 29 januari 1864 (SFS 1864:6). Besättningar på fartyg som skulle avsegla till utrikes ort registrerades före avresan och vid återkomsten till svensk hamn till en början hos magistraten, men under åren 1833-1841 överfördes ansvaret för dessa registreringar till sjömanshusen, vilka dessutom skulle utfärda erforderliga kontrollinstrument såsom sjömansrulla och sjöfartsbok. Sjömansrullan var ett mönstringsbevis som bl.a. innehöll uppgifter om fartygsnamn och anteckningar om på- och avmönstring av besättning. Besättningen ansågs påmönstrad först när sjömansrullan var utfärdad. Sjöfartsboken var en personlig handling som utfärdades som ett inskrivnigsbevis till den som skrivits in vid ett sjömanshus. Innehav av sjöfartsbok var ett villkor för påmönstring på fartyg. Från och med andra hälften av 1800-talet inleddes en omfattande byråkratisering av det svenska samhället som för sjöfartsnäringens del bland mycket annat innebar att staten ålade sjömanshusen allt flera förvaltningsuppdrag. I regelementen och förordningar utfärdade fr.o.m. 1871 infördes bestämmelser att sjömanshusen skulle föra fullständiga register över handelsflottan och dess personal, verkställa på- och avmönstring av sjömän, avgiva statistiska redogörelser rörande fartyg, skeppare och sjöfolk samt att upprätta inskrivningslistor över värnpliktiga sjömän och föra noggranna anteckningar om dem. Tack vare att staten påförde sjömanhusen dessa uppgifter kan man i sjömanshusarkiven från denna tid med ganska stor säkerhet följa sjömäns på- och avmönstringar från olika svenska handelsfartyg i olika typer av register och liggare. Den säkraste informationen om sjömän torde finnas fr.o.m. 1871 då ett nytt sjömanshusreglemente (SFS 1870:16) trädde i kraft, i vilket bl.a. föreskrivs att sjömanshusen skulle föra förteckningar över allt sjöfolk i ett inskrivningsregister och även föra register över fartyg. Mönstringar skulle noteras i en särskild mönstringsbok eller mönstringsliggare. I 1911 års förordning angående sjömanshusen (SFS 1911:86) tillkom bestämmelser om att handelsfartyg som ej var försedda med sjömansrulla skulle föra manskapsförteckningar med anteckningar om varje sjömans tjänstgöring på fartyg och värnpliktsförhållanden. Manskapsförteckningarna skulle via tullförvaltningen insändas till sjömanshusen. Genom en omfattande omorganisation av sjömanshusorganisationen drogs den 1 juli 1939 17 av de dåvarande 47 sjömanshusen in. Längs norrlandskusten drogs sjömanshusen i Hudiksvall, Skellefteå, Piteå och Haparanda in. Den nya förordningen angående sjömanshusen (SFS 1939:306) innebar också att sjömanshusdirektionerna ålades att handlägga rymningsärenden och besluta om åtgärder mot sjömän som rymt. Dessutom skulle inskrivningsregistret fr.o.m. den 1 juli 1939 föras på särskilda registerkort för varje sjöman, s.k. huvudkort, på vilka noterades sjömännens samtliga på- och avmönstringar. Om en sjöman överfördes till ett nytt sjömanshus följde registerkortet med. Innan sjömanshusen förstatligades den 1 juli 1961 hade Kommerskollegium fram till 1956 och därefter Sjöfartsstyrelsen haft det övergripande ansvaret över sjömanshusen. I och med förstatligandet blev Arbetsmarknadsverket huvudman för verksamheten och fortsatte den genom statliga sjömansförmedlingar när sjömanshusen avvecklades vid utgången av år 1969 enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 decemeber 1969 . Efter förstatligandet drogs ett tiotal sjömanshus in, bl.a. Sjömanshuset i Örnsköldsvik, och de återstående sjömanshusen, varav Sjömanshuset i Gävle var ett, inordnades i den statliga arbetsförmedlingen. Rymningsärendena överfördes vid förstatligandet till lokala sjömansnämnder för disciplinärenden och understödverksamheten flyttades till regionala sjömanshusstiftelser som fick disponera sjömanshusens kapitaltillgångar och donationsmedel. Vid Landsarkivet i Härnösand förvaras Sjömansnämndens i Gävle arkiv och Stiftelsen Sjömanshusets i Gävle arkiv. Vid Sjömanshuset i Gävle fanns en sjömansförmedling vars efterlämnade handlingar bildar ett separat arkiv vilket är levererat till Landsarkivet i Härnösand (leverans 68/1987). Handlingarna som ingår i Sjömansförmedlingens i Gävle arkiv föreligger i oförtecknat skick och informationen om sjömansförmedlingens verksamhet är knapphändig. Sedan 1920-talet har sjömansförmedlingen i vissa städer skötts av den offentliga arbetsförmedlingen och i en förteckning över Arbetsförmedlingens i Gävle arkiv (Fört. II:219/1962) återfinns en serie handlingar rörande sjömansförmedlingen som omfattar tiden 1923-1958. Vissa handlingar ur sjömansförmedlingens arkiv har i december 2009 överförts till sjömanshusets arkiv. Den lokala registreringen vid sjömanshusen upphörde den 1 juli 1969 och ersattes av en central registrering. Arbetsmarknadsstyrelsen utsågs till huvudman för det nya registret, som förlades till Göteborg i anslutning till sjömansförmedlingen under namnet sjömansregistret. I samband därmed överlämnade sjömanshusen sina inskrivningsregister för tiden 1939-07-01 - - 1969-06-30, dvs. huvudkorten, till den nya registreringsmyndigheten. Då sjömanshusens inskrivningsregister datoriserades 1985 överfördes registreringsansvaret för sjömansregistret till Sjöfartsverket (SFS 1983:929) som samtidigt övertog de manuellt förda registren (huvudkorten). Sedan den 1 januari 2009 förs sjömansregistret av Trafikstyrelsen (SFS 2008:1365). Centrala sjömansregistrets arkiv 1939-1984, innehållande huvudkort (sjötjänstöversikter) 1939-1984, manskapsförteckningar 1961-1984 och sjömansrullor 1968-1984 förvaras numera vid Landsarkivet i Göteborg. Inskrivningsuppgifter om sjömäns på- och avmönstringar på fartyg återfinns sammanfattningsvis t.o.m. 1939-06-30 hos respektive landsarkiv (fr.o.m. 2010-01-01 regionala enheter inom Riksarkivet), 1939-07-01 - - 1984-12-31 hos Landsarkivet i Göteborg, och fr.o.m. 1985-01-01 hos Trafikstyrelsen, Sjöfartsregistret, i Norrköping. Digitalt registrerade och bearbetade mönstringsliggare och sjömansrullor från tio av sjömanshusarkiven, bl.a. från Sjömanshuset i Gävle, finns tillgängliga via SVAR:s webbplats på Internet. Källor: J V Lindgren, Sjömanshuset i Gefle, 1901 Beata Losman, Förvaltningshistorik, NAD Lennart Revborn, Sjömanshus i Nord, 1998 Svensk författningssamling (SFS) www.svar.ra.se

 Serier (140 st)

Referenskod Titel Anmärkning   A PROTOKOLL MED BILAGOR Läsesal   A I Direktionens protokoll och protokollsbilagor Läsesal   A I a Direktionens protokoll I volymerna 2-3 ingår: Sjömanhusdirektionens kassaböcker (G III aa), samt i volym 3 även sammandrag för 1848-1855; Kassaböcker över influtna medel (G III ba).   A I b Koncept till direktionens protokoll   A I c Bilagor till direktionens protokoll   A II Kallelse- och föredragningslistor   B KONCEPT Läsesal   B I Koncept till avgående skrivelser (huvudserie) Volym 1-23 med register.   B II Koncept till mönstringsmeddelanden och -anmälningar Med personregister. Förkortningarna betecknar mottagare av skrivelserna: SRO= sjörullföringsområde RO= rullföringsområde PÄ= pastorsämbete   B III Koncept till skrivelser rörande handelsflottan Läsesal   B III a Koncept till skrivelser till kommerskollegium   B III b Koncept till skrivelser till handelsflottans pensionsanstalt   B IV Koncept till skrivelser rörande marinen Läsesal   B IV a Koncept till skrivelser till sjörullföringsbefälhavaren Koncept till skrivelser till sjörullföringsområdet (SRO) ingår även i serie B II.   B IV b Koncept till skrivelser till örlogsstationer och inskrivningsexpeditioner   B IV c Koncept till skrivelser till värnpliktiga   B V Koncept till skrivelser till 1:e fartygsinspektören   B VI Koncept till skrivelser till försäkringsbolaget Ocean Med register.   B VII Utgående skrivelser   B VIII Utfärdade rullor   C DIARIER Läsesal   C I Diarier över skrivelser Läsesal   C I a Diarier över inkomna skrivelser Serien fortsätter fr.o.m. 1944 i serie C I c.   C I b Diarier över utgående skrivelser Serien fortsätter fr.o.m. 6/11 1942 i serie C I c.   C I c Diarier över inkomna och utgående skrivelser   D LIGGARE OCH REGISTER Läsesal   D I Liggare och register över personal Läsesal   D I a Mönstringsliggare med bihang Läsesal   D I aa Mönstringsliggare I vol. 1-15 återfinns register över fartygsbefälhavare. I vol. 16-99 och 101-113 återfinns register över fartyg. I vol. 114 återfinns personregister för åren 1947-1961. I vol. 16-46 återfinns meddelanden om mönstring vid andra sjömanshus (serie E X). I vol. 1-6 återfinns kassaböcker över influtna medel (serie G III ba) rörande sammanställningar, även benämnda kontokuranträkningar.   D I ab Bihang till mönstringsliggare Serien omfattar meddelanden om sjömän, inskrivna vid sjömanshuset i Gävle, vilka mönstrat vid andra sjömanshus. Häri även: Inkomna rapporter om mönstring vid andra sjömanshus (EX) 1902-1962; Manskapsförteckningar (E IV) 1912-1951.   D I ac Mönstringsliggare rörande mönstring på utländska fartyg Med fartygsregister och försäkran från utländska befälhavare. Häri även förhyrningskontrakt (D I ad) 1912-1925.   D I ad Förhyrningskontrakt för påmönstring på utländska fartyg   D I ae Listor från utrikesdepartementet över sjömän vars påmönstringar skall rapporteras   D I af Förhyrningsböcker (konceptserie)   D I b Matriklar över sjömän Läsesal   D I ba Matriklar Med register. Serien även tillgänglig på mikrokort.   D I bb Matrikelregister Avser register över sjöfolk upptagna i volymerna D I ba:1-15 och D I ca:1-4. Serien även tillgänglig på mikrokort.   D I c Förteckningar och register över sjömän Läsesal   D I ca Förteckningar över sjöfolk tillhörande Gävle sjömanshus Volym 1-4 med personregister. Se även serie D I cb. Volym 1-4 även tillgängliga på mikrokort.   D I cb Register över befälhavare, sjömän och fartyg Serien även tillgänglig på mikrokort.   D I cc Redogörelser och förteckningar över vid sjömanshuset inskrivna sjömän Register för åren 1904-1911 ingår i volym 20. Serien innehåller även förteckningar över: sjömän intagna på sjömanshemmet, rymda och döda sjömän, fartyg m.fl. förteckningar. Häri även förteckningar över pensionärer och understödstagare (D IV b) 1865-1916. Serien även tillgänglig på mikrokort.   D I cd Förteckningar över personer som avlagt examen vid Gävle navigationsskola   D I d Namnregister över inskrivet sjöfolk   D II Fartygsregister Se även serie D I cb.   D III Förteckningar över värnpliktiga   D IV Förteckningar över pensionsansökningar och gratial (pensionsböcker) Läsesal   D IV a Gratiallistor   D IV b Förteckningar över pensionärer och understödstagare   D IV c Liggare över pensionsansökningar till handelsflottans pensionsanstalt   D IV d Liggare rörande tillfällig hjälp   D V Nummerliggare   D VI Inventarieförteckningar   D VII Arkivförteckningar   D VIII Förteckningar över beviljade lån   D IX Pensionsliggare   E INKOMNA HANDLINGAR Läsesal   E I Inkomna skrivelser och korrespondens Läsesal   E I a Inkomna skrivelser Läsesal   E I aa Inkomna skrivelser, huvudserie Volym 9-47 med register.   E I ab Från kommerskollegium inkomna skrivelser Samtliga volymer med register. Häri även kommerskollegi cirkulär (E II a) 1848-1955.   E I ac Från sjöfartsstyrelsen inkomna skrivelser Häri även sjöfartsstyrelsens cirkulär (E II b) 1948-1961.   E I ad Från handelsflottans pensionsanstalt inkomna skrivelser   E I ae Från marinförvaltningen inkomna skrivelser   E I af Till sjömanshuset inkomna rapporter rörande rymningar och bestraffningar   E I ag Anmälningar från pastorsämbeten   E I ah Övriga inkomna skrivelser   E I b Korrespondens Läsesal   E I ba Direktionens korrespondens   E I bb Korrespondens med andra sjömanshus   E I bc Korrespondens med utrikesdepartementets ersättningsbyrå   E I c Övrig korrespondens   E II Cirkulärskrivelser Läsesal   E II a Kommerskollegi cirkulär   E II b Sjöfartsstyrelsens cirkulär   E II c Cirkulärskrivelser från Svenska redareföreningen   E III Sjömansrullor Läsesal   E III a Sjömansrullor, huvudserie Förteckningar över utbyte mellan sjömanshusen av arkiverade sömansrullor samt över fartyg vars sjömansrullor arkiverats hos annat sjömanshus än det egna, se serie D VII.   E III b Från andra sjömanshus återlämnade sjömansrullor   E IV Manskapsförteckningar Volymerna 1-4 avser manskapsförteckningar över sjöfolk som ej tillhör Gävle sjömanshus.   E V Beväringsrullor   E VI Inskrivningshandlingar Läsesal   E VI a Inskrivningshandlingar, huvudserie   E VI b Inskrivningskort   E VII Prästbetyg Serien utgallrad. Läsesal   E VIII Betygsavskrifter Läsesal   E VIII a Betygsavskrifter (svenska sjömän)   E VIII b Betygsavskrifter (utländska sjömän)   E IX Annullerade sjöfartsböcker Serien utgallrad. Läsesal   E X Rapporter om mönstring vid andra sjömanshus   E XI På- och avmönstringar (tjänsteavtal) Serien utgallrad. Läsesal   E XII Pensionsansökningar Skrivelser och ansökningar om årligt understöd, pensioner och gratial.   E XIII Fartygsanmälningar   E XIV Lokala sjöfartsdelegationens protokoll   E XV Redovisningar, inventeringsprotokoll   E XVI Registerkort över arbetssökande   F ÄMNESORDNADE HANDLINGAR Läsesal   F I Handlingar rörande sjömanshusets fastigheter och lokaler   F II Handlingar rörande personalen   F III Förslag till ändring av reglementen för sjömanshusen och handelsflottans pensionsanstalt   F IV Övriga ämnesordnade handlingar   F V Militära hemliga handlingar   F VI Statistik   F VII Sjöfartsverkets tolkningar angående gällande författningar   G RÄKENSKAPER Läsesal   G I Huvudböcker Med register. Huvudböcker före 1816, förmodas enligt anteckning i äldre förteckning ha gått förlorade vid Gävle stads brand 10-11 juli 1869.   G II Journaler Läsesal   G II a Fartygsjournaler Läsesal   G II aa Journaler över inkomna och avgångna fartyg Journalerna upptar befälhavares namn, fartygets tackling och namn, lästetal, hemland och hemort, avseglingsort, last, mäklare, destination samt lästavgiften.   G II ab Register till journaler över inkomna och avgångna fartyg   G II b Journaler över inrikes skeppares förhyrningar   G III Kassaböcker Läsesal   G III a Sjömansdirektionens och sjömanshusets kassaböcker Läsesal   G III aa Sjömanshusdirektionens kassaböcker (huvudserie) Se även volymerna A I a:2-3 och E I aa:1.   G III ab Sjömanshusdirektionens kassaböcker (konceptserie)   G III ac Sjömanshusets kassaböcker   G III b Kassaböcker över influtna medel och hyresavgifter Läsesal   G III ba Kassaböcker över influtna medel Med influtna medel avses läst-, ton-, hyres-, nöd- och änkehjälps-, bevillnings- samt fattigvårdsavgifter. Se även volymerna A I a:2-3, D I aa:1-6 och E I aa:1.   G III bb Kassaböcker rörande hyresavgifter (huvudserie)   G III bc Kassaböcker rörande hyresavgifter (konceptserie)   G III bd Övriga konceptkassaböcker   G III c Memorialkassaböcker   G III d Kassaböcker över inbetalningar till nödhjälpsfonden   G IV Räkenskaper över fartygsavgifter Läsesal   G IV a Kopior av räkningar för inkomna fartyg avseende hyres- och nödhjälpsmedel   G IV b Kopior av räkningar för utgående fartyg Med register.   G V Verifikationer Läsesal   G V a Verifikationer och kassaallegater   G V b Övriga verifikationer   G VI Revisionsberättelser och månadsredovisningar Läsesal   G VI a Revisionsberättelser   G VI b Månadsredovisningar   G VII Övriga räkenskaper   J KARTOR OCH RITNINGAR Läsesal   J I Ritningar och kartor   J II Atlas över Sveriges län   Ö ÖVRIGA HANDLINGAR Läsesal   Ö I Handlingar rörande ångfartyg Läsesal   Ö I a Handlingar rörande ångaren Meteor   Ö I b Handlingar rörande ångfartyget Reserv   Ö I c Handlingar rörande ångfartyget Holmia