Bjurbäckens Bruk

Grunddata

Referenskod SE/VA/50488 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/VyoAxrCyyeYrekP9EjiS45 Omfång 33,5 Hyllmeter  (-) Datering 1679 – 1915 (Tidsomfång) Villkor Nej Arkivinstitution Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal) Arkivbildare/upphov Bjurbäckens bruk (1602 – 1890) Alternativa namn: Bjurbäckshyttan Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk och manufakturverk)   Åminnefors bruk (1630 – 1890) Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk)

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Allmän anmärkning Förteckningsnummer 35/79 I Storfors bruks dossierarkiv återfinns ett stort antal handlingar berörande Bjurbäckens Bruk, som ursprungligen sannolikt avsöndrats ur Bjurbäckens Bruks arkiv. Jfr särskild förteckning med register (004-005/72). Inledning (äldre form) Bjurbäckens Bruk Lungsund socken, 1602-1890. I norra delen av Lungsunds socken i östra Värmland började industriepoken redan 1602, då en stångjärnshammare anlades vid Bjurbäcken. Omkring 1610 byggdes där en masugn. Kort tid därefter anlades ytterligare en hammare, en knipphammare (en typ av lätt hammare med ganska hastig gång). 1626 såldes halvparten av knipphammaren till Olof Hammarsmed på Asphyttan. Denne lät bygga om hammaren till en stångjärnshammare. Omkring 1630 byggdes ännu en hammarsmedja vid Åmånnefors en halv kilometer norr om Bjurbäcken. 1680 uppges att hamrarna vardera kunde prestera en tillverkning på 600-700 skeppund vardera. Masugnen stod länge öde, då ägarna fann stångjärnssmidet mer lönande. En betydande prisskillnad rådde mellan stångjärn och tackjärn. Dessutom fanns det gott om tackjärn i Bergslagen. Det gick åt mycket kol till verksamheten. Dels hade bruksägarna egna skogar och dels köpte man kol från den närmaste omgivningen. Stångjärnsproduktionen måste reduceras efter hammarkommissionens undersökning. I Bjurbäcken måste två härdar läggas ned. 1754 uppsattes efter tillstånd en stjärthammare med vattenhjul avsedd för husbehovssmide. 1796 fick bruket tillstånd att förädla 100 skepp-pund av det egna stångjärnet till spik, söm, hästskor, bandjärn och bultjärn mot att man reducerade stångjärnssmidet med 25 skepp-pund. Vid denna tidpunkt omfattade Bjurbäckens bruk masugn, stångjärnssmedja och manufakturverk och vid Åminnefors en stångjärnssmedja. 1841 lades verksamheten i hyttan ned. På 1840-talet infördes lancashiremetoden. För Bjurbäcken medförde detta att en räcksmedja inrättades där och i Åminnefors en smältsmedja. 1890 blev det sista arbetsåret, då även smidet upphörde. Litteratur: Gustav Ekman: "Ur Storforsverkens historia" Anteckningar (1921) Jalmar Furuskog: "De värmländska järnbruken" (1924) Arvid Ernvik: "Östvärmländska järnbruk' (1968) (Kjell Johansson 1983)

Kontroll

Senast ändrad 2016-10-19 10:49:06

Bjurbäckens Bruk Lungsund socken, 1602-1890. I norra delen av Lungsunds socken i östra Värmland började industriepoken redan 1602, då en stångjärnshammare anlades vid Bjurbäcken. Omkring 1610 byggdes där en masugn. Kort tid därefter anlades ytterligare en hammare, en knipphammare (en typ av lätt hammare med ganska hastig gång). 1626 såldes halvparten av knipphammaren till Olof Hammarsmed på Asphyttan. Denne lät bygga om hammaren till en stångjärnshammare. Omkring 1630 byggdes ännu en hammarsmedja vid Åmånnefors en halv kilometer norr om Bjurbäcken. 1680 uppges att hamrarna vardera kunde prestera en tillverkning på 600-700 skeppund vardera. Masugnen stod länge öde, då ägarna fann stångjärnssmidet mer lönande. En betydande prisskillnad rådde mellan stångjärn och tackjärn. Dessutom fanns det gott om tackjärn i Bergslagen. Det gick åt mycket kol till verksamheten. Dels hade bruksägarna egna skogar och dels köpte man kol från den närmaste omgivningen. Stångjärnsproduktionen måste reduceras efter hammarkommissionens undersökning. I Bjurbäcken måste två härdar läggas ned. 1754 uppsattes efter tillstånd en stjärthammare med vattenhjul avsedd för husbehovssmide. 1796 fick bruket tillstånd att förädla 100 skepp-pund av det egna stångjärnet till spik, söm, hästskor, bandjärn och bultjärn mot att man reducerade stångjärnssmidet med 25 skepp-pund. Vid denna tidpunkt omfattade Bjurbäckens bruk masugn, stångjärnssmedja och manufakturverk och vid Åminnefors en stångjärnssmedja. 1841 lades verksamheten i hyttan ned. På 1840-talet infördes lancashiremetoden. För Bjurbäcken medförde detta att en räcksmedja inrättades där och i Åminnefors en smältsmedja. 1890 blev det sista arbetsåret, då även smidet upphörde. Litteratur: Gustav Ekman: "Ur Storforsverkens historia" Anteckningar (1921) Jalmar Furuskog: "De värmländska järnbruken" (1924) Arvid Ernvik: "Östvärmländska järnbruk' (1968) (Kjell Johansson 1983)

 Serier (25 st)

Referenskod Titel Anmärkning   D 1 a Vågböcker Serien i arkivboxar.   D 1 b Kolböcker Serien i arkivboxar.   D 1 c Fraktjournaler Serien i arkivboxar.   D 2 a Dagsverkslängder Serien i arkivboxar.   D 2 b Uttagslistor Serien inbunden om ej annat anges.   D 3 a Orderböcker Serien i arkivboxar.   D 3 b Övriga register och liggare Serien i arkivboxar om ej annat anges. Volymerna 1-3 är mikrofilmade.   E 1 Korrespondens   F 1 Mantalslängder och mantalsuppgifter   F 2 Övriga ämnessorterade handlingar Serien i arkivboxar.   G 1 a Huvudböcker Serien inbunden om ej annat anges. Volymerna 1-22 är mikrofilmade.   G 1 b Inventarieböcker Serien inbunden.   G 2 a Avräkningsböcker, huvudserie Serien inbunden om ej annat anges. Volymerna 1-14, 16-29 är mikrofilmade.   G 2 b Avräkningsböcker, koncept Serien inbunden om ej annat anges.   G 2 c Järnböcker Serien i arkivboxar om ej annat anges. Järnböckerna innehåller huvudsakligen avräkningar med smeder. Volymerna 1-3 är mikrofilmade.   G 3 a Kassaböcker Serien inbunden om ej annat anges. Volymerna 1-4a är mikrofilmade.   G 3 b Memorial Serien inbunden om ej annat anges. Volym 1 är mikrofilmad.   G 4 Journaler Serien inbunden om ej annat anges. Volymerna 1-3 är mikrofilmade.   G 5 a Special Serien inbunden.   G 5 b Faktoriböcker Serien inbunden om ej annat anges.   G 5 ca Dagsverksböcker Serien inbunden om ej annat anges.   G 5 cb Dagsverksfördelning Serien i arkivboxar.   G 6 Verifikationer Serien i arkivboxar om ej annat anges.   G 7 a Räkenskaper över beskattning Serien i arkivboxar om ej annat anges.   G 7 b Strödda räkenskaper