Chefsexpeditionen

Grunddata

Referenskod SE/KrA/0043/001:Ö Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/yUIsUyB4s5AgmT7OapRRi8 Datering 1620 – 1941 (Tidsomfång) Arkivinstitution Riksarkivet i Täby, Krigsarkivet (depå: Arninge) Arkivbildare/upphov Fortifikationen (1635 – 1937) Alternativa namn: Ingenjörkåren  (1811 – 1867) Alternativa namn: Fortifikationskontoret Kategori: Statlig myndighet

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Ordning & struktur KrA/0043:0000:Ö:001 Förteckning över Fortifikationen Inledning (äldre form) Fortifikationen Chefsexpeditionen HISTORIK Denna nya förteckning över Fortifikationens arkiv ersätter flera äldre förteckningar. Den gamla förteckningen 43 upptog fyra "grupper" av handlingar, varav grupperna III och IV utgjordes av leveranser till Krigsarkivet åren 1937 (omfattande tiden 1871-1907) respektive 1951 (åren 1908-1920). Den gamla förteckningen 43b redovisade leveranser från åren 1959 och 1962, (omfattande tiden 1921-1937). Separat var Fortifikationskassörens arkiv förtecknat (fört. 43c) och och en leverans av handlingar från Chefen för Fortifikationskåren, överlämnad från Försvarsstabens befästningsavdelning (acc. 4/1970). - Äldre (1800-tals) för- teckningar över Fortifikationens arkiv, tidigare inte medtagna i de aktuella förteckningarna, har nu medtagits (som serie D 12). Det nya Fortifikationsarkivet är uppdelat i 6 separata avdelningar: Fört.nr 0043:0000:Ö:001 Chefsexpeditionen Fört.nr 0043:0000:Ö:002 Majorsexpeditionen Fört.nr 0043:0000:Ö:003 Befästningsavdelningen Fört.nr 0043:0000:Ö:004 Kassan Fört.nr 0043:0000:Ö:005 Överkontrollanten Fört.nr 0043:0000:Ö:006 Supplement Fortifikationen var underställd Krigskollegium, utom under perioden 1681-1719, då den stod direkt under Kungl. Maj:t. Under den tid Fortifikationen var underställd Krigskollegium, förekom en viss oklarhet i kompetensfördelningen. Chefen för Fortifikationen (från 1811: Ingenjörskåren) var dels a) fortifikationsgeneral med ansvar för befästningsväsendet, dels b) chef för Krigskollegii (senare, Arméförvaltningens) fortifikationsdepartement (avdelning), innebärande förvaltning och redovisning, därtill c) kårchef för fortifikationsofficerarna (se Fortifikationens historia, bd 5:1, bil 1, s 531). Det har varit svårt att utifrån reglementen och instruktioner rekonstruera dess organisatoriska uppbyggnad vid olika tidpunkter. De upptar visserligen befattningsbeskrivningar för olika tjänster, men dessas inplacering i avdelningar/expeditioner framgår inte. Den uppfattning av organisationen som detta förteckningsarbete bygger på grundar sig därför på Munthe m fl: Fortifikationens historia. Vid början av 1700-talet var arbetet vid Fortifikationen uppdelat på en militär avdelning (=ritkontoret) och på två civila avdelningar: (Fortifikations-)kansliet för expeditionstjänst och (Fortifikations-)kammarkontoret eller räkningskontoret för medelsredovisning. Uppdelningen på två civila avdelningar tycks ha skett 1683. (Fort.hist. IV:1, s 610). Under 1800-talet tycks verksamheten ha varit organiserad i följande avdelningar: a) chefsexpeditionen (med en adjutant), b) majorsexpeditionen (under en överstelöjtnant), c) ritkontoret, och d) arkivet (Fort. hist. V:1, bil. 1, s 536). I sin egenskap av ledamot av Krigskollegium var Chefen för Fortifikationen chef för Krigskollegii fortifikationsdepartement. Under sig hade han, som sådan, ett militärkontor med en överste som chef. (Jfr. att han i sin egenskap av befälhavare för Fortifikationen förestod en majorsexpedition med en överstelöjtnant som chef). Fortifikationens historia uttrycker relationen Chefen för Fortifikationen - Krigskollegii militärkontor så, att det senare hörde inte till Fortifikationen "i annat hänseende än att det lyder under generalen i dennes egenskap av chef för (Krigskollegii) fortifikationsavdelningen" (V:1 s. 532). Jfr TiF 1935, s 133. Den tveksamhet om den andra expeditionen i gamla "grupp II" skulle kallas majors- eller militärexpeditionen, som den gamla förteckningen avspeglar, härrör möjligen från en hopblandning av Fortifikationens majorsexpedition med militärkontoret vid Krigskollegii fortifikationsdepartement. Medan den gamla förteckningens "grupp II" alltså avspeglar organisationen under 1800-talet tycks den som upprättade samlingen "grupp I" ha utgått från 1700-talets organisation med dess militära och civila avdelning. Ett huvudproblem vid nyförtecknandet har varit frågan om det lämpliga och/eller möjliga i att upplösa den gamla "grupp I" i dess proveniensmässiga beståndsdelar: att inplacera de delar därav som tillhör Fortifikationen i den gamla "grupp II", övriga i resp. arkiv. Tre skäl främst har avhållit mig från ett sådan försök: 1) att grupp II representerar Fortifikationens egen, i tidigare förteckningar dokumenterade ordning av dess handlingar bundna i denna ordning, 2) att tidigare försök att restlöst upplösa "grupp I" inte kunnat genomföras, att så troligen skulle bli resultatet även av mitt arbete och därför en "sump" ändå skulle bli kvar som skulle få bilda ett supplement, 3) slutligen, att överförandet av handlingar från "grupp I" till andra arkiv skulle innebära ingrepp i ett flertal andra förteckningar över arkiv som sorterar under andra sektioner (av Krigsarkivet) och att jag då antingen själv måste göra ingrepp i dess förteckningar och magasinsuppställning eller förmå dessa sektioner att prioritera dessa uppgifter. I stället har jag i supplement i detalj angivit vad varje volym innehåller. Teorier om proveniensen har jag inte angivit. För dessa hänvisas till ett PM: "L. Björkboms anteckningar till fortifikationens arkivförteckning, grupp I", som förvaras i KrA:s ämbetsarkiv. Likaså har jag till supplement fört en sump (tidigare i rum 48 förvarad) vars handlingar jag också specificerat. Slutligen något om de fortifikationshandlingar som inte upptas i denna förteckning, d de genom tidigare beslut kommit att införlivas i en annan samling. I denna förteckning upptas endast en begränsad del ritningar (Chefsexpeditionen serierna J1-38). Dessa är ritningar som inom Fortifikationen ansett ha generellt intresse, inte i första hand knutet till en ort. De upptas i del V av Melins förteckning under rubriken: "Generella ritningar till hvarjehanda slags byggnader..."

Tillgänglighet

Sekretess Nej

Kontroll

Senast ändrad 2024-03-06 16:51:26

Fortifikationen Chefsexpeditionen HISTORIK Denna nya förteckning över Fortifikationens arkiv ersätter flera äldre förteckningar. Den gamla förteckningen 43 upptog fyra "grupper" av handlingar, varav grupperna III och IV utgjordes av leveranser till Krigsarkivet åren 1937 (omfattande tiden 1871-1907) respektive 1951 (åren 1908-1920). Den gamla förteckningen 43b redovisade leveranser från åren 1959 och 1962, (omfattande tiden 1921-1937). Separat var Fortifikationskassörens arkiv förtecknat (fört. 43c) och och en leverans av handlingar från Chefen för Fortifikationskåren, överlämnad från Försvarsstabens befästningsavdelning (acc. 4/1970). - Äldre (1800-tals) för- teckningar över Fortifikationens arkiv, tidigare inte medtagna i de aktuella förteckningarna, har nu medtagits (som serie D 12). Det nya Fortifikationsarkivet är uppdelat i 6 separata avdelningar: Fört.nr 0043:0000:Ö:001 Chefsexpeditionen Fört.nr 0043:0000:Ö:002 Majorsexpeditionen Fört.nr 0043:0000:Ö:003 Befästningsavdelningen Fört.nr 0043:0000:Ö:004 Kassan Fört.nr 0043:0000:Ö:005 Överkontrollanten Fört.nr 0043:0000:Ö:006 Supplement Fortifikationen var underställd Krigskollegium, utom under perioden 1681-1719, då den stod direkt under Kungl. Maj:t. Under den tid Fortifikationen var underställd Krigskollegium, förekom en viss oklarhet i kompetensfördelningen. Chefen för Fortifikationen (från 1811: Ingenjörskåren) var dels a) fortifikationsgeneral med ansvar för befästningsväsendet, dels b) chef för Krigskollegii (senare, Arméförvaltningens) fortifikationsdepartement (avdelning), innebärande förvaltning och redovisning, därtill c) kårchef för fortifikationsofficerarna (se Fortifikationens historia, bd 5:1, bil 1, s 531). Det har varit svårt att utifrån reglementen och instruktioner rekonstruera dess organisatoriska uppbyggnad vid olika tidpunkter. De upptar visserligen befattningsbeskrivningar för olika tjänster, men dessas inplacering i avdelningar/expeditioner framgår inte. Den uppfattning av organisationen som detta förteckningsarbete bygger på grundar sig därför på Munthe m fl: Fortifikationens historia. Vid början av 1700-talet var arbetet vid Fortifikationen uppdelat på en militär avdelning (=ritkontoret) och på två civila avdelningar: (Fortifikations-)kansliet för expeditionstjänst och (Fortifikations-)kammarkontoret eller räkningskontoret för medelsredovisning. Uppdelningen på två civila avdelningar tycks ha skett 1683. (Fort.hist. IV:1, s 610). Under 1800-talet tycks verksamheten ha varit organiserad i följande avdelningar: a) chefsexpeditionen (med en adjutant), b) majorsexpeditionen (under en överstelöjtnant), c) ritkontoret, och d) arkivet (Fort. hist. V:1, bil. 1, s 536). I sin egenskap av ledamot av Krigskollegium var Chefen för Fortifikationen chef för Krigskollegii fortifikationsdepartement. Under sig hade han, som sådan, ett militärkontor med en överste som chef. (Jfr. att han i sin egenskap av befälhavare för Fortifikationen förestod en majorsexpedition med en överstelöjtnant som chef). Fortifikationens historia uttrycker relationen Chefen för Fortifikationen - Krigskollegii militärkontor så, att det senare hörde inte till Fortifikationen "i annat hänseende än att det lyder under generalen i dennes egenskap av chef för (Krigskollegii) fortifikationsavdelningen" (V:1 s. 532). Jfr TiF 1935, s 133. Den tveksamhet om den andra expeditionen i gamla "grupp II" skulle kallas majors- eller militärexpeditionen, som den gamla förteckningen avspeglar, härrör möjligen från en hopblandning av Fortifikationens majorsexpedition med militärkontoret vid Krigskollegii fortifikationsdepartement. Medan den gamla förteckningens "grupp II" alltså avspeglar organisationen under 1800-talet tycks den som upprättade samlingen "grupp I" ha utgått från 1700-talets organisation med dess militära och civila avdelning. Ett huvudproblem vid nyförtecknandet har varit frågan om det lämpliga och/eller möjliga i att upplösa den gamla "grupp I" i dess proveniensmässiga beståndsdelar: att inplacera de delar därav som tillhör Fortifikationen i den gamla "grupp II", övriga i resp. arkiv. Tre skäl främst har avhållit mig från ett sådan försök: 1) att grupp II representerar Fortifikationens egen, i tidigare förteckningar dokumenterade ordning av dess handlingar bundna i denna ordning, 2) att tidigare försök att restlöst upplösa "grupp I" inte kunnat genomföras, att så troligen skulle bli resultatet även av mitt arbete och därför en "sump" ändå skulle bli kvar som skulle få bilda ett supplement, 3) slutligen, att överförandet av handlingar från "grupp I" till andra arkiv skulle innebära ingrepp i ett flertal andra förteckningar över arkiv som sorterar under andra sektioner (av Krigsarkivet) och att jag då antingen själv måste göra ingrepp i dess förteckningar och magasinsuppställning eller förmå dessa sektioner att prioritera dessa uppgifter. I stället har jag i supplement i detalj angivit vad varje volym innehåller. Teorier om proveniensen har jag inte angivit. För dessa hänvisas till ett PM: "L. Björkboms anteckningar till fortifikationens arkivförteckning, grupp I", som förvaras i KrA:s ämbetsarkiv. Likaså har jag till supplement fört en sump (tidigare i rum 48 förvarad) vars handlingar jag också specificerat. Slutligen något om de fortifikationshandlingar som inte upptas i denna förteckning, d de genom tidigare beslut kommit att införlivas i en annan samling. I denna förteckning upptas endast en begränsad del ritningar (Chefsexpeditionen serierna J1-38). Dessa är ritningar som inom Fortifikationen ansett ha generellt intresse, inte i första hand knutet till en ort. De upptas i del V av Melins förteckning under rubriken: "Generella ritningar till hvarjehanda slags byggnader..."

 Serier (71 st)

Referenskod Titel Anmärkning   A 1 Protokoll   B 1 Utgående skrivelser   B 2 Utgående skrivelser i civila ärenden ("Expeditioner)   B 3 Utgående order och förslag m.m.   B 4 Fortifikationsorder   B 5 Koncept till handbrev   C 1 Sakregister över kungliga brev   C 2 Sakregister över fortifikationsorder   C 3 Sakregister över utgående skrivelser 1921-37 Register över utg. skrivelser dessa år, tillsammans med skrivelserna, se serie B 1, vol 189 ff.   C 4 Sakregister över utgående skrivelser, avdelning för truppärenden   C 5 Sakregister över inkomna skrivelser 1921-37 Register över inkomna skrivelser tillsammans med skrivelserna, se serie E 4, vol 229 ff.   C 6 Sakregister över inkomna skrivelser, avdelning för truppärenden   C 7 Register till stabsövnings- och särskilda rapporter   D 1 Tjänsteförteckningar, tour-rullor m.m.   D 2 Rullor   D 3 Meritförteckningar   D 4 Förteckning över officerare, som tillhört Fortifikationen   D 5 Rullor över officerares och underofficerares placeringar m.m.   D 6 Straffrulla för officerare och underofficerare   D 7 Straffjournal för underofficerare   D 8 Betygsjournaler och -rullor   D 9 Expeditionslistor och minneslistor   D 10 Förteckning över vägar och broar, rekonoserade under stabsövning   D 11 Liggare över beviljade fästningsbyggnadsanslag   D 12 Arkivförteckningar och inventarier   D 13 Fullmakter   D 14 Repertorium till Kongl. Fortifikationens Bibliotek och Arkiv   E 1 Kungliga brev   E 2 Instruktioner   E 3 Överkommendantsorder   E 4 Inkomna skrivelser   E 5 Inkomna skrivelser i civila ärenden   E 6 Inkomna brev, separat bundna, och handbrev   E 7 Reserapporter Volymnumreringen stämmer inte med numreringen på volymerna. Ange årtal och författare vid beställning.   E 8 Besked, rapporter och förslag   E 9 Arbetsberättelser och byggnadsräkningar   E 10 a Övningsrapporter Ingenjörstruppernas övningar   E 10 b Övningsrapporter Fältövningarna på Karlsborg   E 10 c Övningsrapporter 1. sappörkompaniets övningar   E 10 d Övningsrapporter Sappörtruppen   E 10 e Övningsrapporter Sappörbataljonen   E 10 f Övningsrapporter Göta ingenjörsbataljon   E 10 g Övningsrapporter Pontonjärbataljonen   E 10 h Övningsrapporter Svea ingenjörsbataljon   E 10 i Övningsrapporter Fältsignal/telegrafkompaniet   E 10 k Övningsrapporter Kårchefernas vid ingenjörtruppernas rapporter   E 10 l Insända övningsrapporter och handlingar efter övningar och kurser (Övriga insända rapporter)   E 10 m Övningsrapporter Bodens ingenjörskår   E 11 Fortifikationsstabens/Fortifikationens fältövningar (före 1889, därefter) Originalritningar m.m. till vissa fältövningar i ritningsleveransen 1962.   E 12 Diverse inkommande handlingar   E 13 Löneackord för ingenjörsofficerare   E 14 Chefsexpeditionen Krigsmannaeder   F 1 Diverse handlingar (bl a ang. Fortifikationens organisation, uppsatser)   F 2 Examenshandlingar   F 3 Handlingar rörande Pionjärkåren Disciplinkompaniet   F 4 Officerares efterlämnade papper   F 5 Diverse handlingar ang. anskaffning av krigsbryggemateriel   F 6 Förslag till utrustningsplaner & -listor   F 7 Ingenjörstruppernas personliga fältutrustning   F 8 Diverse handlingar ang. byggnation i kvarteret Kandidaten   F 9 Rekognoscering av förläggningsort för Göta ingenjörkår och Kontrakt ang. gemensamma övningsplatser för ingenjörstrupper   F 10 Kasernförslag   F 11 Betänkande m.m.   G 1 Stater för Fortifikationen och Ingenjörskåren   G 2 Relationer och förslag   G 3 Kostnadsförslag avskrifter   G 4 Statsrekvisitionsförslag till kommendantskapsutgifter   G 5 Kostnadsförslag m.m. rörande Fortifikationens trupper   J Ritningar Se 008:Ö Chefsexpeditionens ritningar Läsesal   K 1 Chefsexpeditionen Fotografier från övningar m.m.   K 2 Chefsexpeditionen Fotografier Fotografialbum med hyllningsadresser överlämnade till generallöjtnanten Broder Abraham Leijonhuvud, chef för fortifikationen 1868-1891.