Vid ett ganska betydande vattenfall, där två dalgångar strålar samman, anlades i slutet av 1700-talet Töcksfors bruk. 1797 fick bruket privilegier för manufakturverk med en knipp- och två spikhamrar som tillsammans skulle förädla 100 skeppund (c:a 13 000 kg) järn. 1831 fick Töcksfors bruk rätt att också smida stångjärn. Det blev en ganska stor produktion av stångjärn, spik och redskap. Denna verksamhet upphörde i början av 1870-talet.
1873 anlades Töcksfors träsliperi av Töcksfors aktiebolag. Detta träsliperi förstördes av brand 1877. 1880 blev det uppbyggt igen av J N Biesért. 1893 tillverkades 692 ton mekanisk torr massa. Arbetsstyrkan var 32 man. 1903 utvidgades fabriken och hade därefter tvåslipverk. Den drevs med hjälp av vattenkraft, och 23 arbetare producerade år 1900 1 600 ton våt gran- och aspmassa. Ägare var JN Biesért och Son. 1912 inköptes Töcksfors träsliperi jämte Hånsfors pappersbruk av aktiebolaget J N Sanne i Uddevalla. Man tillverkade årligen 1 500 ton torr, brun och vit trämassa. En stor del av massan levererades till Hånsfors pappersbruk. Aktiebolaget J N Sanne idkade sågverks- och varvsrörelse, export av trävaror, import och försäljning av stenkol och andra handelsvaror.
Litteratur: Jalmar Furuskog: "De värmländska järnbruken (1924).