Sök i arkiven
Genvägar MENY

Ångbåts AB Fryksdalen  ( – 1945 (ca))

Organisation (upphörd)

KategoriFöretag. Handel och kommunikation, ospecificerat
KategoriFöretag. Transport- och lagringsföretag
Alternativa namn
Ångbåtsbolaget Fryksdalen
HistorikÄLDRE ARKIVHISTORIK:

ÅNGBÅTS AB FRYKSDALEN


Före järnvägarnas och det moderna vägsystemets tid var det lättare och snabbare att transportera varor och människor sjöledes än att använda samfärdsmedel till lands. På en sjö av Frykens storlek och obetydliga bredd blir det korta sjöfärder från den västra till den östra stranden. Varje hemman hade sin gårdsbåt och på söndagar och vid helger använde man kyrkbåtar.
På 1600-talet började man sätta upp stångjärnshammare i Fryksdalen. Bruken höll sig med egna lastbåtar, halvlastningar, som hade en längd på ca 14 m och en bredd mellan 3 och 4 m. De tunga järnlastade båtarna kunde inte ros. Med råsegel kunde de segla med den i Fryken förhärskande nordvästliga vind i aktern ner till sjöns södra ände. På återresan norrut måste de halas i linor utefter stränderna. Bruksägarna bildade ett intressebolag för att anlägga ett faktori vid Fryksta, Ängs faktori. På 1830-1840-talen var detta faktori ett centrum för denna trafik.
1851 sjösattes Frykens första ångbåt, en hjulångare av trä med namnet "Esaias Tegnér". Den gick mellan Fryksta och Torsby på 12 timmar. På Persmässomarknaden 1860 bildades ett bolag för inköp av en ny båt. Den nya båten fick namnet "Anders Fryxell" som sattes in i reguljär trafik. 1870-talet medförde en kraftig ökning av båttrafiken på Fryken. Kommunikationerna blev bättre genom nordvästra stambanans invigning 1871, och 1872 var bibanan Kil-Fryksta färdig. De flesta lastbåtarna på Fryken var utrustade för att huvudsakligen dra lastpråmar. Tre ångbåtar var utrustade för att befordra passagerare nämligen "Anders Fryxell", "Fryksdalen" och "Rottneros".
1879 ombildades Ångbåtsbolaget Fryksdalen till aktiebolag. Ångbåtsaktiebolaget Fryksdalen hade ett aktiekapital på 140 000 kronor och hade till syfte att driva passagerare- och godstrafik med ångbåt. Flera bolag konkurrerade nu om passagerare och frakter. 1880 fanns det sju ångbåtar på Fryken. 1885 övertog Ångbåts AB Fryksdalens ångaren "Sundsvik" genom att förvärva aktierna i dess moderbolag. Ångbåts AB Fryksdalen ägde nu tre passagerarebåtar och två lastbåtar. Bolagets affärer var lysande. 1890 undergick "Sundsvik" en större reparation och döptes om till C M Bellman. Lastfartygen var sysselsatta med att dra lastpråmar och bogsera timmer. Lastbåtarna byggdes senare i större utförande; ofta 30 m långa och 7,5 m breda och med en lastförmåga på 150-200 ton. 1897 hade Ångbåts AB Fryksdalen tio lastbåtar. Varje lastbåts besättning bestod av två man.
1900 stod en ny svängbro klar över Sunnesundet. Den gamla bron över sundet hade en mycket liten segelhöjd. Båtarna som skulle passera sundet hade måst fälla ned skorstenen och även styrhytten i vissa fall. Ångbåts AB Fryksdalen hade beställt en betydligt större ångbåt vid Karlstads mekaniska verkstad. Det var "Gösta Berling" som var leveransklar för att ta emot en ökande ström av turister. "Gösta Berling" var ett påkostat fartyg. Hon var 30 m lång, 6,2 m bred och med ett djupgående på 2,2 m. Med garanterade 11 knop avverkades sträckan Torsby-Fryksta på ca 5 timmar. "C M Bellman" såldes medan "Anders Fryxell" fortfarande trafikerade Fryken. Förutom passagerare tog båtarna också fraktgods ombord. 1904 hade "Anders Fryxell" tjänat ut och ersattes 1905 av "Selma Lagerlöf", en systerbåt till "Gösta Berling" och liksom denna byggd av Karlstads mekaniska verkstad.
Genom tillkomsten av Fryksdalsbanan 1911-1915 var det slut på båttrafikens guldålder på Fryken. Järnvägen erbjöd snabbare transport av gods och snabbare befordran av passagerare. Flera lastbåtar blev utkonkurrerade av järnvägen. Efter första världskriget blev det åter goda tider för passagerarbåtarna. Turismen ökade, och järnvägen gick ju bara på ena sidan av sjön. 1920 hade Ångbåts AB Fryksdalen det största passagerarantalet i sin historia. I en inventarielängd för 1923 uppges bolaget äga elva lastbåtar. Med den framväxande motorismen mötte passagerarbåtarna en övermäktig motståndare. Bussar sattes in på de sträckor som inte tågen trafikerade. På 1930-talet lades "Gösta Berling" upp. Under andra världskriget låg passagerartrafiken på Fryken nere, men bogserbåtarna fortsatte sitt arbete.
Fram till mitten av 1940-talet deltog Ångbåts AB Fryksdalen i de längre timmerdragningarna på Fryken. Denna verksamhet var lika delad mellan fyra bolag och Ångbåts AB Fryksdalen deltog med "Fryksdalen".
1945 sattes "Selma Lagerlöf" åter i trafik på Fryken, men då skedde det med ett annat bolag som redare.

Litteratur: Erling Ärlingsson och Ingvar Svensson: "Båtar på Fryken" (1979)
Hänvisningar till orter
Torsby kommun (Värmlands län) (Verksamhetsort)
Fryksände kommun (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/ARKIS/72437
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/PZeUQNuDjqYJ0u6FmfvvW3
HuvudkällaArkivöversikt
Källår2017