Länsstyrelsens arbete indelades från starten under 1600-talet i en kameral del och en allmän del. 1687 infördes benämningarna landskontor och landskansli. Chef för landskansliet blev landssekreteraren. Landskansliets arbete utgjordes av ärenden om bland annat polis, fångvård, fattigvård, pass, skjutsväsen, gästgiverier och försvarsfrågor.
Landskansliets verksamhet har gett upphov till ett omfattande och varierat material. Arkivet innehåller bland annat utgående brev (koncept), diarier, liggare och register. Den största delen av landskansliets arkiv utgörs av inkomna handlingar (D). Skrivelser från enskilda personer återfinns främst i den mycket omfångsrika serien Avgjorda mål (D IV). Arkivet innehåller även handlingar ordnade efter ämne (E). Här finns exempelvis material angående skogar och allmänningar, skjuts- och gästgiveriväsendet samt riksdagshandlingar.
Allmän anmärkning
Liggare och därmed jämförliga förteckningar (C 1 och C 2) saknas.
Serie A II a innehåller bland annat Västerås slottsrätts protokoll.
Resolutionskoncept för åren 1760, -61, -62 och -63 finns för respektive år i serie A I a med volymnummer 58, 59, 60 och 61. Resolutionskoncept för 1805, -08, -09 och -10 finns för respektive år i serie A I a med volymnummer 95, 97, 98 och 98. Från och med 1851 se Landskansliet II, Utslags- (resolutions-)koncept (A I b).
Innehåller även, för vissa år, slottsrättens protokoll. Se även Protokoll och brevkoncept (A I a). Från och med 1851 se Landskansliet II, Protokoll och handlingar (A II a).
Diarier över skrivelser från Kunglig majestät, ämbetsmyndigheter, samt ämbet- och tjänstemän. Från och med 1851 se Landskansliet II, Brevdiarium (B I).
Skrivelserna från år 1836 och framåt är ordnade efter expeditionsdiariets (B VII) nummer. Från och med 1851 se Landskansliet II, Resolverade akter (D IV).