Knislinge kyrkoarkiv
HISTORIK
Knislinge var fram till och med 1961 annexförsamling i Hjärsås och Knislinge pastorat. Den 1 maj 1895 brann Hjärsås prästgård och största delen av Knislinge kyrkoarkiv förstördes. 1875 upphörde ägarens till Vanås patronatsrätt. Sedan 1962-01-01 bildar Knislinge, Kviinge och Gryt ett pastorat, där Knislinge är moderförsamling.
Kyrkokommunala handlingar
Det beslutande organet i Knislinge församling 1863-1942 var kyrkostämman och 1943-1991 kyrkofullmäktige. Skolväsendet var en kyrkokommunal angelägenhet till 1931-12-31.
Arkivet omfattar även Knislinge kyrkliga ungdomskrets protokoll och handlingar 1923-1964 (P III:1).
Knislinge gav ut egna församlingsblad 1952-1968 (P IV:1).
Gravböcker fördes manuellt till slutet av 1990-talet men sedan 1999 förs gravböckerna med ADB. De manuella gravböckerna (och även vissa andra handlingar rörande begravningsväsendet) är överförda till Begravningsmyndighetens i Knislinge, Kviinge och Gryts arkiv från och med 2000.
Kyrkokommunala handlingar har ännu ej levererats till Landsarkivet i Lund utan återfinns hos församlingen.
Kyrka och kyrkogård
Knislinge kyrka är byggd omkring 1200. Runt kyrkan ligger den medeltida så kallade gamla kyrkogården omgiven av en mur. Kyrkogården utvidgades åt söder och den nya delen (mellersta kyrkogården) invigdes 1904 eller 1905. I slutet av 1920-talet började församlingen planera för ytterligare en utvidgning åt söder och på midsommardagen 1932 invigdes den så kallade södra kyrkogården.
På 1980-talet behövdes än mera gravplatser och 1986-06-14 invigdes västra kyrkogården belägen utanför södra kyrkogårdens västra mur. På västra kyrkogården finns även minnes- och naturlund.
I kyrkogårdsmurens nordvästra del uppfördes vid sekelskiftet 1900 ett kyrkostall. Det kom senare att användas som bårhus. Det revs i samband med att ett nytt bårhus uppfördes 1978. Det nya bårhuset är beläget väster om den gamla kyrkogården.
Övriga byggnader
Klockarebostället är beläget norr om kyrkan, på andra sidan vägen. Fastigheten inköptes 1942 av kommunen. Byggnaden disponeras av hembygdsföreningen.
Kyrkstugan, som är belägen sydväst om bårhuset, byggdes omkring 1940 som bostad till kyrkoadjunkten.
Församlingshemmet är beläget öster om kyrkogården. Tomten med befintligt bostadshus inköptes 1954. Boningshuset byggdes om och renoverades och var färdigt att tas i bruk som församlingshem årsskiftet 1956-1957.
Knislinge församlings kyrkojordar var Knislinge 1 och 2, Knislinge mölla, Östra Olinge 4, Arkelstorp 3 och Knislinge 14:1 och 39:1.
Personal
Så länge Knislinge var annexförsamling till Hjärsås bestod personalen av en kyrkvaktmästare och från 1937 en kyrkoadjunkt. Kyrkomusikertjänsten delades med Hjärsås men kantorn (klockaren) var bosatt i Knislinge klockaregård. Kyrkoherden bodde i Hjärsås.
HISTORIK
Knislinge var fram till och med 1961 annexförsamling i Hjärsås och Knislinge pastorat. Den 1 maj 1895 brann Hjärsås prästgård och största delen av Knislinge kyrkoarkiv förstördes. 1875 upphörde ägarens till Vanås patronatsrätt. Sedan 1962-01-01 bildar Knislinge, Kviinge och Gryt ett pastorat, där Knislinge är moderförsamling.
Kyrkokommunala handlingar
Det beslutande organet i Knislinge församling 1863-1942 var kyrkostämman och 1943-1991 kyrkofullmäktige. Skolväsendet var en kyrkokommunal angelägenhet till 1931-12-31.
Arkivet omfattar även Knislinge kyrkliga ungdomskrets protokoll och handlingar 1923-1964 (P III:1).
Knislinge gav ut egna församlingsblad 1952-1968 (P IV:1).
Gravböcker fördes manuellt till slutet av 1990-talet men sedan 1999 förs gravböckerna med ADB. De manuella gravböckerna (och även vissa andra handlingar rörande begravningsväsendet) är överförda till Begravningsmyndighetens i Knislinge, Kviinge och Gryts arkiv från och med 2000.
Kyrkokommunala handlingar har ännu ej levererats till Landsarkivet i Lund utan återfinns hos församlingen.
Kyrka och kyrkogård
Knislinge kyrka är byggd omkring 1200. Runt kyrkan ligger den medeltida så kallade gamla kyrkogården omgiven av en mur. Kyrkogården utvidgades åt söder och den nya delen (mellersta kyrkogården) invigdes 1904 eller 1905. I slutet av 1920-talet började församlingen planera för ytterligare en utvidgning åt söder och på midsommardagen 1932 invigdes den så kallade södra kyrkogården.
På 1980-talet behövdes än mera gravplatser och 1986-06-14 invigdes västra kyrkogården belägen utanför södra kyrkogårdens västra mur. På västra kyrkogården finns även minnes- och naturlund.
I kyrkogårdsmurens nordvästra del uppfördes vid sekelskiftet 1900 ett kyrkostall. Det kom senare att användas som bårhus. Det revs i samband med att ett nytt bårhus uppfördes 1978. Det nya bårhuset är beläget väster om den gamla kyrkogården.
Övriga byggnader
Klockarebostället är beläget norr om kyrkan, på andra sidan vägen. Fastigheten inköptes 1942 av kommunen. Byggnaden disponeras av hembygdsföreningen.
Kyrkstugan, som är belägen sydväst om bårhuset, byggdes omkring 1940 som bostad till kyrkoadjunkten.
Församlingshemmet är beläget öster om kyrkogården. Tomten med befintligt bostadshus inköptes 1954. Boningshuset byggdes om och renoverades och var färdigt att tas i bruk som församlingshem årsskiftet 1956-1957.
Knislinge församlings kyrkojordar var Knislinge 1 och 2, Knislinge mölla, Östra Olinge 4, Arkelstorp 3 och Knislinge 14:1 och 39:1.
Personal
Så länge Knislinge var annexförsamling till Hjärsås bestod personalen av en kyrkvaktmästare och från 1937 en kyrkoadjunkt. Kyrkomusikertjänsten delades med Hjärsås men kantorn (klockaren) var bosatt i Knislinge klockaregård. Kyrkoherden bodde i Hjärsås.
Archive: Knislinge kyrkoarkiv (SE/LLA/13207 )
Med förteckningar över pensionstagare, barnhusbarn, sinnessjuka, idioter, dövstumma och främmande undersåtar.
Med förteckningar över pensionstagare, sinnessjuka, idioter, dövstumma, kyrko- och skolrådsledamöter och barnhusbarn.
Med förteckningar över kyrkorådsledamöter, skolrådsledamöter, sinnessjuka, ...
Med förteckningar över sinnessjuka, sinnesslöa, dövstumma, pensionstagare, fosterbarn, främmande undersåtar och personer under förmynderskap.
Municipalsamhället. Med förteckningar över sinnessjuka, sinnesslöa och dövstumma.
Lantområdet, samt på församlingen skrivna. Med förteckningar över sinnessju...
Med förteckningar över pensionstagare, barnhusbarn, sinnessjuka, idioter, dövstumma och främmande undersåtar.
Med förteckningar över pensionstagare, sinnessjuka, idioter, dövstumma, kyrko- och skolrådsledamöter och barnhusbarn.
Med förteckningar över kyrkorådsledamöter, skolrådsledamöter, sinnessjuka, ...
Med förteckningar över sinnessjuka, sinnesslöa, dövstumma, pensionstagare, fosterbarn, främmande undersåtar och personer under förmynderskap.
Lantområdet, samt på församlingen skrivna. Med förteckningar över sinnessju...
Bunt. Koncept. Enbart utflyttning. Luckor: 1833-1837, 1841-1842, 1853, 1858.
Inflyttningslängd 1895-1920. Utflyttningslängd 1895-1915.
Utflyttningslängd.
Inflyttningslängd.
Inflyttningslängd.
Rödmärkt, skadad. Register i DDSS.
Register i DDSS.
Register i DDSS.
Register i DDSS.
Type of document:
Längder över nattvardsungdom (konfirmationsböcker)
Volume: SE/LLA/13155/D I/1
Date: 1870 – 1894
Note:
Volume: SE/LLA/13155/D I/1
Date: 1870 – 1894
Note:
Type of document:
Längder över nattvardsungdom (konfirmationsböcker)
Volume: SE/LLA/13207/D I/1
Date: 1895 – 1950
Note:
Volume: SE/LLA/13207/D I/1
Date: 1895 – 1950
Note:
Type of document:
Längder över nattvardsgäster (kommunionlängder)
Volume: SE/LLA/13207/D II/1
Date: 1837 – 1868
Note:
Volume: SE/LLA/13207/D II/1
Date: 1837 – 1868
Note:
Bunt.
Type of document:
Längder över nattvardsgäster (kommunionlängder)
Volume: SE/LLA/13207/D II/2
Date: 1891 – 1895
Note:
Volume: SE/LLA/13207/D II/2
Date: 1891 – 1895
Note:
Rödmärkt, skadad. Register i DDSS.
Lysningskungörelsebok.
Register i DDSS.
Register i DDSS.
Rödmärkt, skadad. Register i DDSS.
Lysningskungörelsebok.
Register i DDSS.
Register i DDSS.