Med år 1680 erhöll Göteborg ett ständigt garnisons-
regemente, på vars stat även upptogs en regements- pastor. Åt den nya församlingen uppläts det s.k.  
Kronhuset till gudstjänstlokal. Förutom garnisonen
räknade församlingen även en civil avdelning, vars
medlemmar varken genom stånd eller ämbeten stodo i
förbindelse med garnisonens personal. /Jfr. ovan ang.
den icke-territoriella församlingsindelningen före 1883/. Då Garnisonsförs. mot mitten av 1800-talet kom
att räkna ung. fyra gånger så många civila medlemmar
som militära, fastställdes emellertid, på förslag av
konsistorium, genom k. br. 1855 6/7 följande villkor
för framtida delaktighet i församlingen. Till förs.
skulle hädanefter endast höra:

på stat i rullorna upptagna militärpersoner med deras
hustrur och barn även som å garnisonens stat uppförda
civila tjänstemän, vilka icke samtidigt innehade annat
tjänsteuppdrag; och civila personer på garnisonens stat, som beklädde annan ordinarie syssla, samt av-
skedade av befäl och gemenskap, vilka önskade kvarstå
jämte deras hustrur och barn.
Manskap, som avskedades utan pension, skulle genast med
hustrur och barn lämna församlingen, så ock änkor och
barn efter med döden avgånget manskap. Andra medlemmar
av församlingen, tjänstehjon undantagna, skulle tills
vidare åtnjuta rättighet att få kvarstanna i församlingen, om de jämväl deltogo i den församlings onera, inom vilken de bodde.
Vid stadens indelning i territorialförsamlingar 1883
skildes garnisonsförsamlingens civila avdelning från
militärförsamlingen.
Församlingen upphörde att äga bestånd 1927 30/4 enl.
k. br. 1927 11/3 /ang. upphörande av vissa militära kyrkoförsamlingar m.m./.