HEMSJUKVÅRDSCENTRALEN (1962 – 1987)

Myndighet

Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (Hälso- och sjukvård)
Kategori	Kommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet inom LUL)

Alternativa namn

Intagnings- och hemsjukvårdscentralen

Historik

OM ARKIVET
Arkivet levererades till Landstingsarkivet i Uppsala län i två omgångar under år 1988. Arkivet ordnades och förtecknades enligt det allmänna arkivschemat av Sandra Öhman i mars till maj månad år 2011, som en del av ett magisterexamensarbete vid institutionen för ABM vid Uppsala universitet.
SÖKVÄGAR I ARKIVET
Sökingång till arkivet är arkivförteckningen. I arkivförteckningen används serie F1 som huvudsaklig sökingång till de patienter som varit i kontakt med Hemsjukvårdscentralen, där handlingarna i sin tur är sökingång till serie D1.
SEKRETESS
Majoriteten av handlingarna i arkivet är sekretessbelagda enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 25 kap. 1 §.
FÖRKORTNINGAR
LE - Lasarettet i Enköping
SH - Samariterhemmet i Uppsala
TS - Tunåsens sjukhem (Tunåsens sjukhus)
UAS - Uppsala akademiska sjukhus
ÅH - Ålderdomshem (äldreboende)
HISTORIK
En landstingsorganiserad vård av kroniskt sjuka i det egna hemmet infördes år 1952, efter ett beslut i landstingsfullmäktige i Uppsala län år 1951. Verksamheten skulle ge ekonomiskt bidrag till den anhöriga eller hemsamarit som skötte vården i hemmet. Hemsamaritens vård av patienten skulle i sin tur övervakas av ansvarig distriktssjuksköterska.
Med en ökad efterfrågan på sjukvård i hemmet tog Hälso- och sjukvårdsstyrelsen år 1961 i landstingsfullmäktige upp ett förslag om att en intagnings- och hemsjukvårdscentral försöksvis skulle inrättas vid Tunåsens sjukhus i Uppsala. Intagnings- och hemsjukvårdscentralens uppgifter skulle vara att ta emot och utreda ansökningar om bidrag till hemsjukvård, meddela de sökande beslut om bidrag, föra register över utbetalningen av hemsjukvårdsbidrag, samt att organisera kontakten mellan sluten och öppen vård. År 1958 hade landstingsfullmäktige beslutat att från och med år 1959 ge bidrag till länets kommuner för vård av kroniskt sjuka patienter på äldreboenden, en uppgift som skulle tillskrivas den nya Intagnings- och hemsjukvårdscentralen. Verksamheten skulle ha ansvar för såväl beslut om hemsjukvård och beslut om bidrag för äldreboende.
Hemsjukvårdscentralen skulle även hålla en god kontakt med länets distriktssjuksköterskor om patienternas fortskridande hälsotillstånd. Förslaget godkändes i landstingsfullmäktige samma år, och från och med den första januari år 1962 var Intagnings- och hemsjukvårdscentralen i Uppsala län verksam vid Tunåsens sjukhus, under ledning av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Föreståndare för Hemsjukvårdscentralen var sjuksköterska Essy Kumlin, som sedan arbetade fram till år 1976, då hon efterträddes av sjuksköterska Gisela Johansson Måwe. Måwe i sin tur arbetade för Hemsjukvårdscentralen fram till dess slut 1986, och verksamheten har med andra ord haft endast två föreståndare.
Det primära syftet med Hemsjukvårdscentralen var inte att ge sjukvård till de kroniskt sjuka i det egna hemmet, utan att kunna ge ett ekonomiskt bidrag till alla de anhöriga (eller de externa anställda hemsamariter) som av olika anledningar valt att stanna hemma för att vårda patienten. Sjukvård i medicinsk bemärkelse var det inte tal om - det skötte ansvarig distriktssköterska - det var den dagliga omvårdnaden av patienten som stod i fokus. Man ville ge ett ekonomiskt bidrag främst till de anhöriga som inte kunde ha ett heltidsarbete utanför hemmet.
För att få hemsjukvårdsbidrag var patienten tvungen att uppfylla vissa kriterier, och stor vikt lades på hur mycket patienten klarade att utföra själv (såsom att äta, klä sig, stå utan stöd, och så vidare). En ansökan gick alltid genom distriktssköterskan, som undersökte patienten och skickade in ansökan till Hemsjukvårdscentralen. I ansökan specificerades det om det var en anhörig eller en hemsamarit som skulle sköta vården i hemmet - hemsamariten var anställd av Hemsjukvårdscentralen och inte anhörig till patienten. Om det var en anhörig som ansökte om att få vårda patienten blev det beslut om hur många kronor i månaden denne skulle få i bidrag. Om patienten ansökte om att få hjälp av en hemsamarit beslutades det om hur många timmar per dag som patienten skulle få omvårdnad.
När ansökan gick igenom fördes det protokoll över de utbetalningar av bidrag som gjordes till varje patient. Utbetalningarna noterades på särskilda patientkort, med datum och belopp. Bidraget var alltid tidsbegränsat, så när tiden för det beviljade bidraget gick ut fick patienten tillsammans med distriktssköterskan ansöka om nytt hemsjukvårdsbidrag, eller om bidrag till att bo på kommunalt äldreboende om det var aktuellt.
Hemsjukvårdscentralen hade till en början hela länet som upptagningsområde, men med att verksamheten växte under åren öppnade ett avdelningskontor vid Lasarettet i Enköping år 1977. Hemsjukvårdscentralen vid Lasarettet i Enköping hade Enköping och Håbo kommun som upptagningsområden, medan Hemsjukvårdscentralen vid Tunåsens sjukhus behöll ansvaret över Uppsala, Östhammar, Tierp och Älvkarleby kommun. Verksamheten i Enköping var en underavdelning med ansvar att pröva de ansökningar om bidrag som kom in från upptagningsområdena Enköping och Håbo, medan det ekonomiska ansvaret fortfarande låg kvar hos Hemsjukvårdscentralen, som betalade ut bidragen. De båda verksamheterna hade en nära och god kontakt med varandra.
Hemsjukvårdscentralen hade således ett länsövergripande ansvar, och detta var den största anledningen till att de år 1981 flyttade sitt administrativa centrum in till landstingets kansli i centrala Uppsala. Man ville att det skulle synas utåt att Hemsjukvårdscentralen inte var något specifikt för Tunåsens sjukhus eller Lasarettet i Enköping, utan att det var en verksamhet med hela länet som upptagningsområde (även om det rent praktiska med kommunerna Enköping och Håbo sköttes från en inte lika centraliserad ort).
Från och med den första januari år 1984 skedde en omorganisation av verksamheten inom landstinget. Från att under många år ha gått under Hälso- och sjukvårdsstyrelsen kom Hemsjukvårdscentralen att hamna under Hälso- och sjukvårdsavdelningen. Omorganisationen hade dock ingen direkt inverkan på verksamhetens dagliga arbete.
Hemsjukvårdscentralen avslutade sin verksamhet år 1987, då ansvaret över bidrag till hemsjukvård och äldreboenden från och med den första januari år 1988 helt och hållet gick över till kommunerna. De patienter som hade aktivt bidrag vid årsskiftet 1987-1988 fick sitt bidrag helt avslutat. Kommunerna tog inte över utbetalningarna av bidrag, utan patienterna fick ansöka om nytt. De journaler som förts över patienterna stannade också kvar hos Hemsjukvårdscentralen, och övertogs inte av kommunerna.

Referenskod	SE/C018/LA_153
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/FLHzhv7n9gDCmlFXFEIu06
Språk	Svenska
ExtraID	LA_153

Arkivbeskrivning

HEMSJUKVÅRDSCENTRALEN (Region Uppsala, Regionarkivet)

Sökhjälp: arkiv

Nyheter

HEMSJUKVÅRDSCENTRALEN (1962 – 1987)

Nyheter