bild
Arkiv

Segel- och kompassmakare societeten

SKRÅARKIV

Basic data

Reference codeSE/SSA/0066/52
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/skmzhtxExgHNNMC3Kw23O5
Extra ID52
Extent
0.2 Hyllmeter 
Archive institutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Content

Introduction (older form)SEGEL- OCH KOMPASSMAKARESOCIETETEN (66/52)

INLEDNING

Vid mitten av 1700-talet tillkom en sammanslutning för segelsömmare i Stockholm. Den 19 januari 1763 utfärdade Kommerskollegium ett reglemente för Segel- och kompassmakaresocieteten (se arkivet, volym 1). Under 1700-talet, och även 1800-talet, var sjöfarten av stor betydelse för hantverk, industri och handel. Eftersom segelfartygen fraktade varorna blev också tillverkningen av segeltyg och andra föremål till sjöfarten, som kompasser, viktiga. En inhemsk produktion av segelduk, tillverkad av hampa och lin, startade redan under 1600-talet vid Allmänna barnhuset i Stockholm som levererade till flottan. År 1774 utfärdade Kommerskollegium en författning som krävde att svenska fartyg endast fick föra svensktillverkade segel.

Efter införandet av fabriks- och hantverksordningen vilken upphävde skråorganisationen 1846 och förordningen om näringsfrihet 1864 kom segelmakareyrkets tidigare organisation att försvinna. Vid sekelskiftet 1900 och decennierna närmast efter, sjönk efterfrågan på segel då antalet segelfartyg minskade kraftigt. Istället fick segelmakarna och segelsömmarna inrikta sig alltmer på produktion av små segel till fritidsbåtar.

Kompassmakare tillhörde egentligen yrkeskategorin instrumentmakare vilka bl a tillverkade kirurgiska, matematiska och musikaliska instrument samt navigationsinstrument som kompassen. I Stockholm ingick kompassmakarna i ovannämnda societet sedan 1700-talet.

Segel- och kompassmakarnas arkiv innehåller två volymer med handlingar 1749-1847. Här ingår till exempel handlingar rörande processer mot tre gesäller och en skeppare 1772-1811 (volym 2), skrivelser 1749-1885, protokoll 1773-1845. Arkivet har ordnats och förtecknats i oktober 2009.


Stockholms stadsarkiv den 9 februari 2010

Christina Hellgren


KÄLLOR:
Nyström, Bengt, Björnstad, Arne, BurselI, Barbro (red.), Hantverk i Sverige - om bagare, koppareslagare, vagnmakare och 286 andra hantverksyrken, Stockholm (1989) 1996.






Control

Created12/10/2009 14:00:06
Amended23/01/2013 13:48:36

News

29 May 2024
Demografisk databas södra Sverige (DDSS) integreras med Digitala forskarsalen
(In Swedish)
Brukar du använda webbplatsen ddss.nu? Innehållet...


27 May 2024
Databasen över den svenska folkräkningen 1930 omfattar nu mer än tre miljoner sökbara personer
(In Swedish)
I databasen för folkräkningen 1930 är nu 216 955 ...


Previous news (In Swedish)