Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Handels- och Ekonomikollegium


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0033
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/jznk6IAORoTUdXnTcLx7V1
Omfång
34 Hyllmeter 
Datering
1832 – 1903  (Tidsomfång)
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)
Arkivbildare/upphov
Stockholms magistrat och rådhusrätt. Magistraten o
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: SSA/15707

Förteckning 33









Förteckning

över

Handels- och ekonomikollegiets arkiv 1850-1880
Inledning (äldre form)När under 1800-talets lopp kollegieförvaltningen så småningom avvecklades och förenklades, sammanslogs först fr.o.m. år 1822 byggnings- och ämbetskollegium med politikollegium till politi-, ämbets- och byggningskollegium (k. br. 19/6 1821). Nästa steg, som fick stor betydelse för handels- och ekonomikollegiets blivande karaktär, var kollegiernas förvandling till avdelningar av magistraten från år 1846 (k.br. 12/12 1845, SFS 1845, nr 45). Magistraten in pleno upphörde härigenom att vara överinstans över kollegierna, vilka vart inom sitt område utförde magistratsåligganden. Med år 1846 upphörde så hallrätten, vars återstående arbetsuppgifter övertogos av politi-, ämbets- och byggningskollegium (k.br. 25/2 1846, SFS 1846, nr 6).
Så förenades slutligen genom kungligt brev den 21 december 1849 (SFS 1849, nr 85) från 1850 års början politi-, ämbets- och byggningskollegium med handelskollegium till ett kollegium under namnet handels- och ekonomikollegium. I detta sammanlöpa alltså alla återstående kollegieuppgifter, utom de som fortfarande handlades av justitiekollegium.

Anledningen till omorganisationen var beslutet om kämnärsrätternas upphörande från den 1 januari 1850. Under överläggningarna om den nya organisation, magistraten och rådhusrätten efter detta skulle erhålla, föreslogs av en magistratskommitté, att handelskollegium och politi-, ämbets- och byggningskollegium ej vidare i egenskap av avdelningar av rådhusrätten skulle upptaga några ärenden till behandling. Rådhusrättsärendena borde fördelas på rådhusrättens nu föreslagna sex avdelningar. De båda kollegierna kunde sammanslås till en enda magistratsavdelning och ett borgmästarämbete indragas (mag. prot. 11/7 1849; kommitténs förslag daterat 18/6 1849). Kommitténs förslag i denna punkt upptogs av magistraten i dess utlåtande av den 18 juli, och överståthållarämbetet vidarebefordrade det den 15 oktober 1849 till kungl. maj:t blott med det tillägget, "att den avdelning av magistraten, som, enligt vad i underdånighet blivit föreslaget kommer att handlägga ärender, vilka nu tillhöra handels- samt politi-, ämbets- och byggningskollegierna, må, för erhållande av en benämning, som i korthet uttrycker föremålen för dess verksamhet och icke alltför mycket avviker från kollegiernes nuvarande, kallas handels- och ekonomikollegium".
Det kungliga brevet betecknar det nya kollegiet såsom en särskild avdelning av magistraten, "som kommer att hädanefter upptaga och behandla de ekonomiska och andra ärender, - likväl med undantag av sjörättsmål samt tvister om underhållet av kronans till boställs- eller ämbetsrum upplåtne hus och lägenheter - , vilka hitintills skolat av politi-, ämbets- och byggningskollegium
samt handelskollegium handläggas".

Handels- och ekonomikollegiets uppkomsthistoria avspeglar sig i dess organisation och arbetssätt. I skilda diarie- och protokollssviter upptagas var för sig de mål och ärenden, som övertagits från respektivehandelskollegium och politi-, ämbets- och byggningskollegium (med hallrätten). Benämningarna "handelsavdelningen" och "ekonomiavdelningen" förekomma. Dessa innebära dock icke, att kollegiets ledamöter sammanträdde avdelningsvis och av- gjorde olika slag av ärenden. Däremot har den ene av kollegiets notarier svarat för handelsärendena och den andre för ekonomiärendena. Den tredje vid kollegiet tjänstgörande notarien ansvarade för kronouppbördsärendenas handläggning. Han var uppförd på överståthållarämbetets stat. Vid kollegiet tjänstgjorde dessutom tvenne assistenter, vilka tydligen främst hade befattning med brandväsendet. Någon av kollegium antagen och protokollförd arbetsordning har icke påträffats (jfr dock Ferlin, Stockholms stad i juridiskt, administrativt, statistiskt och borgerligt hänseende 1, sid. 565, tryckt 1854).

Goda översikter över kollegiets åligganden vid skilda tidpunkter lämnas i Ferlin, anfört arbete 1, sid 564, f. i kollegiets registratur under den 20 oktober 1868 (vol. A I a 3:18), i Beredningsutskottets utlåtanden och memorial 1875, bihang 3, och i kungliga brevet till ÖÄ den 15 oktober 1880 (SFS 1880, nr 40). Dessutom må hänvisas till D. Almqvist, Målens och ärendenas fördelning hos Stockholms magistrat, rådhusrätt och förmyndarkammare 1850 - 1940, i Stockholms stads arkivnämnd och stadsarkiv. Årsberättelse 1939. I det sistnämnda arbetet kan även avvecklingen av arbetsuppgifterna följas. Huvuddata i denna händelsekedja äro följande. Näringsfrihetsförordningen 1864 befriade kollegiet från närmare prövning av ansökningar om rätt att driva handel, hantverk eller fabriksrörelse. Sådana rättigheter hade tidigare i vissa fall varit obligatoriskt förbundna med burskap. Den kontroll, kollegiet tidigare utövat över handels-, fabriks och hantverksföreningarna, bortföll likaså. Kollegiets befattning med taxor för åkare och hyrkuskar upphörde på grund av bestämmelserna i ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868 (§ 23) och fr.o.m. den 1 maj 1873 antogos åkare och hyrkuskar av överståthållarämbetet för polisärenden ( ÖÄ:s kungörelse 1/2 1873; jfr k.br.t ÖÄ, polissekr., 22/8 1871), Genom byggnads- och gatuläggningsordningarna för Stockholm av den 12 maj 1870 av1astades från kollegium handläggningen av brott mot dessa ordningar. Den övertogs av polisdomstolen. Bestyret med gatuläggningen överfördes samtidigt till drätselnämnden. Handels- och ekonomikollegium hade förut haft inflytande över gatuläggningsarbetenas omfattning för vart år, Byggnadsstadgan för rikets städer av den 8 maj 1874 lade inseendet över byggnadsväsendet i händerna på en byggnadsnämnd, varigenom stora ärendegrupper frångingo handels- och ekonomikollegium. Brandstadgan av samma dag befriade kollegium från befattningen med stadens brandväsende, vilken övertogs av brandchefen. Slutligen förenklades avsevärt kollegiets handläggning av utskänknings- och utminuteringsärenden genom bildandet av Stockholms utskänkningsaktiebolag fr.o.m. oktober 1877 (se kom, - ber. 1876, s. 12* f.). Redan tidigare genom kunglig kungörelse den 7 december 1866 - hade tillståndsgivningen för nykterhetsvärdshus överflyttats till poliskammaren.

Frågan om kollegiets indragning upptogs redan 1867 i motion i stadsfullmäktige (beredningsutskottets utl. 1867, nr 101). Motionären utgick från de nya kommunalförfattningarna, som ännu mer än tidigare i de kommunala myndigheternas händer överlämnade en mängd av de förvaltningsåligganden, som i landsortsstäder voro anförtrodda åt magistraten. Motiveringen gick ut på dels kollegiets redan minskade arbetsuppgifter, dels att kollegiet vore mindre lämpat att handha byggnadsärendena, som borde överlämnats till särskild myndighet, så sammansatt att den inrymde nödvändig sakkunskap. Frågan hänsköts till en kommitté, som avgav sitt betänkande den 7 december 1874 (bih. 3/1875), alltså först efter det att byggnadsstadgan av den 8 maj samma år bestämt, att byggnadsärendena med årets slut skulle överlämnas till byggnadsnämnden. Kommittén fann, att handels- och ekonomikollegium utan olägenhet kunde indragas och dess arbetsuppgifter antingen överflyttas på andra myndigheter eller upphöra. Sedan beredningsutskottet yttrat sig (utl. 6/1875) beslöt stadsfullmäktige den 1 februari 1875 att hos kungl. maj:t anhålla, att handels- och ekonomikollegium måtte indragas. Överståthållarämbetets skrivelse i ämnet avgavs först den 9 september 1880, och därefter föll kungl. maj:ts avgörande av frågan den 15 oktober 1880 (SFS 1800, nr 40). Handels- och ekonomikollegium slutade sin verksamhet med år 1880. Dess kvarvarande åligganden övertogos - i den mån de ansågos böra fortfarande ombesörjas av offentliga myndigheter - av överståthållarämbetet och magistraten samt i ett par enstaka punkter av byggnadsnämnden (yttranden i frågor om rättighet till minuthandel .med krut) och drätselnämndens första avdelning (uppbörd av trettiondepenning och de fattiges andel av ofria tomter, då de gå i köp).

Av arkivets protokollsserier äro de flesta enheterna inbundna i band, som härstamma från kollegiets tid och som tydligen iordningställts icke alltför långt efter protokollens utskrift. Diarierna och liggarna fördes i från början bundna volymer. I senare tid (år 1896; se stadens verifikationer 1897, nr 674) ha tre volymer sammanförts och bundits, nämligen koncept 1847-1880 (B 1:1) och ankomna brev 1846-1862, 1863-1871 (E I b: 1,3). Övriga handlingar anträffades vid ordningsarbetets början i buntat skick. Den övervägande största delen var sammanförd årsvis i gråpappersbuntar: 1850-1855 en bunt per år, 1856-57 en bunt, 1858, 1859 en bunt per år, 1860-61 en bunt, 1662-1865 en bunt per år, 1866-1869 och 1870-1880 vardera en bunt. Buntarna buro
påskrift direkt på ryggen (“H & E C”) eller på rektangulära, hålförsedda kartongskivor (“Collegii handlingar” + årtal), Buntarnas innehåll var mycket varierande, och de ha med säkerhet icke uppkommit vid handlingarnas ursprungliga arkivläggning inom kollegiet. Spår av tidigare ordningsarbeten kunde iaktagas. Sålunda var en grupp handlingar till ekonomidiariet i nummerföljd regelmässigt sammanförd årsvis inom buntarna. Den bildar nu stommen i serie E II b. Även koncept till utgångna skrivelser voro sammanförda under beteckningen “registratur” och härav fanns en särskild bunt, vilken till stor del bestod av anslag (serie B III) och kungörelser (serie B II). De övriga handlingarna voro gruppvis för vart år inlagda i omslag dels med hastigt påtecknade blyertspåskrifter (”H + E C” och årtal) eller med ner omsorgsfullt gjorda bläckpåteckningar (“Diverse icke numrerade handlingar för år ...). Ett antal av de gamla omslagen ha såsom prov bevarats i bunten F III:1. Någon enhetlighet i omslagens innehåll på sådant sätt, att samma slags handlingar eller en och samma tjänstemans omhänderhavda ärenden sammanhållits inom samma omslag eller i omslag av samma art, har ej kunnat upptäckas.

De handlingar, som härröra från handels- och ekonomikollegiets befattning med kronouppbördsärendena ha tidigareöverförts till överståthållarämbetets för uppbördsärenden arkiv och där förtecknats av N. Staf (ing. 312/1932). Detsamma gäller arkivalierna från det under kollegiet lydande kronouppbördskontrollkontoret och från uppbördskontoren, som likaledes stodo under kollegiets uppsikt. Till kollegiets tjänstemän räknades dessutom t.o.m. 1874 stadsingenjören och i vissa avseenden (beträffande enskild byggnadsverksamhet) stadsarkitekten (särskilda förteckningar över stadsingenjörskontorets arkiv, ing. 542/1937, och över ritningssamlingen, handritade kartor och stadsarkitekternas arkiv av C.-F. Corin, ing. 95/1945). Under handels- och ekonomikollegium var även förvaltningen av vissa fonder ställd. De handlingar, som härröra från denna fondförvaltning, ha emellertid icke upptagits i denna förteckning, då det synts lämpligare att för dessa fonder upprätta särskilda arkivförteckningar, som omspänna även tiden före och efter handels- och ekonomikollegium. De fonder, som här åsyftas äro Ahllöfs fond, Ahlströms fond och de s.k. hallkassomedlen.
Av tidigare förteckningsarbeten berörande handels- och ekonomikollegiets arkiv skall här endast nämnas I. Seths förteckning över handelskollegiets och handels- och ekonomikollegiets borgarböcker och liggare över näringsidkare (ing. 435/1935). Denna förteckning signerar handelskollegiets och handels- och ekonomikollegiets liggare i ett enda system från äldsta tid till 1880. Då de båda kollegiernas arkiv numera avskilts från varandra, har Seths signering av liggarna måst åsidosättas. För närmare motivering härför hänvisas till undertecknads till stadsarkivarien ingivna promemoria av den 28 december 1948 (ing. 862/1948). En jämförande översikt av signeringen i Seths förteckning och i denna förteckning meddelas här nedan till ledning för dem, som funnit Seths signa åberopade.
Till förteckningen fogas dessutom, ehuru med viss tvekan, ett sakregister över rubriker och anmärkningskolumner. Det är självfallet, att detta register ger on långt ifrån fullständig översikt över arkivets innehåll. Det har sammanställts huvudsakligen med tanke på den relativa svåröverskådlighet, som följer av att vissa volymer särskilt bland E- och F- serierna försetts med tämligen detaljerade innehållsförteckningar.

Då intet annat anges, utgöras de förtecknade enheterna av bundna volymer i vanligt folioformat.


Stockholm den 14 april 1949

Folke Sleman

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2023-03-28 11:53:59

Nyheter

den 9 oktober 2024
Uppdatering av folkräkningsdatabasen
Riksarkivets folkräkningsdatabas för 1930 har upp...

den 26 juni 2024
Rosenbergs geografiska lexikon som öppna data
Nu finns Rosenbergs geografiska lexikon att ladda...

Tidigare nyheter