Torsdagen den 7 november, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Sökning, bildvisning och andra funktioner påverkas.
bild
Serie

Berättelser om handelsflottan och dess bemanning

Kommerskollegium

Uppgifter om fartyg, skeppare och sjöfolk, insända från magistrater och sjömanshus. Före 1821 endast stapelstäderna ( en stad som hade rätt att hålla varulager, en ”stapel”. Termen stapelstad infördes 1636 om den stad som hade rätt att idka handel med utlandet och som fick uppbära tolag.Senare innebar termen stapelstad att fartyg som kom från utlandet kunde inklarera och lossa sin last med tullpliktiga varor i staden. Förutsättningen för stapelrätten var att staden skulle tillhandahålla och bekosta de lokaler som tullförvaltningen behövde samt expeditionslokaler för sjömanshuset. Staden fick ersättning, den så kallade tolagsersättningen, från tulluppbörden).
Uppgifter om landsbygdens flotta. Fartygsmätning och skeppslistor (insänt från konsuler).

 Serier (3 st)

ReferenskodTitelTidAnmärkning 
Dd 1Första serien1764 – 1890Uppgifter om fartyg, skeppare och sjöfolk. Mönstrade sjömän, förrymda sjömän, avlidna sjömän mm.
Många dukade under, andra rymde och kom aldrig hem igen. Sjömännen i handelsflottan hade tuffa och slitsamma liv. Lagar och reglementen har styrt sjömannens vardag i århundraden. Ordet kofferdi-kapten eller coopverdisjöman (som ibland stavas coopverdi) betyder handelssjöfart och återfinns också i det så kallade kofferdireglementet, ett kungligt reglemente som 1748 utfärdades för handelsflottan. Det hade föregåtts av skeppsmannabalken 1667.

"Sjömanshusförslagen" mm Register och tabeller. Sammandrag från stapelstäder
"Fartyg och tjänstbart sjömansskap".

Rapporter från magistrater A-Ö: "Hemmahörande skepp, Förolyckade skepp, Till utrikes nyttjande skepp, Sjömanskap "döda, rymt, till utrikes sjöfart permitterade eller av andra orsaker ej blivit hemförskaffade".

Insänt från magistrater eller sjömanshus "Sammandrag af Sjömanshus Förslag och Förtecningar".

Från 1795 mer fullständiga och bundna volymer. Före 1821 omfattar uppgifterna endast stapelstäderna, efter detta även övriga städer. Från 1867 även landsorten.
Stapelstäder, Sjöstäder, Köpingar, Landsbygden. Register i början av banden.
Stapelstäder: en stad som hade rätt att hålla varulager, en ”stapel”.

Handelsstäder/ magistrater/sjömanshus där handlingar finns (varierar under olika år): Björneborg, Brahestad, Calmar, Carlscrona, Carlshamn, Christianstad, Gamla Carleby, Gefle, Götheborg, Halmstad, Helsingborg, Helsingfors, Hernösand, Jacobstad, Kaskö, Kongelf, Landscrona, Lowisa, Luleå, Malmö, Marstrand, Nykarleby, Norrköping, Piteå, Stockholm, Strömstad, Sundsvall, Söderköping, Torenå, Uddevalla, Uleåborg, Umeå, Warberg, Wasa,Westerwik, Wisby, Ystad, Åbo.
 
Dd 2Andra serien1826 – 1890Sammandrag av första serien. Upprättat inom Kommerskollegium och innehåller bland annat uppgifter om landsbygdens flotta från och med 1836.
Tabeller: Förteckningar, Räkningar Städer och köpingars skeppare, fartyg och sjöfolk. Skeppsbyggerier i riket - "Nybyggde och för förste gången afmätte Fartyg samt deras användande och byggnadsämne".
"Stapelstäder" "Sjöstäder" "Uppstäder" "Köpingar". Även "Landet" (landsbygden länsvis)
 
Dd 3Tredje serien1805 – 1869Handelsflottan. Uppgifter om fartygsmätning, insända genom myndigheterna. Serien är ofullständig. 

Nyheter

den 9 oktober 2024
Uppdatering av folkräkningsdatabasen
Riksarkivets folkräkningsdatabas för 1930 har upp...


den 26 juni 2024
Rosenbergs geografiska lexikon som öppna data
Nu finns Rosenbergs geografiska lexikon att ladda...


Tidigare nyheter