Plats
Plats
Gellivare
Plats | Gellivare |
Församling
Församling
Gällivare
Församling | Gällivare |
Tingslag
Tingslag
Gällivare lappmark
Tingslag | Gällivare lappmark |
Län
Län
Norrbottens län
Län | Norrbottens län |
Beskrivning
Beskrivning
Gellivare. (Gellivara.) Sn och eget tg i Norrbottens län, omfattande hela norra delen af Luleå lappmark, och stundom kallad Gellivare lappmark, stötande i n.v. till Norge, i n. och n.o. till Torneå lappmark: Juckasjärvi och Pajala snr, i ö. och s.o. till Öfverkalix och Råneå, i s.v. till Jockmock. Detta enormt vidsträckta sockenområde, större än Skåne och Halland sammanlagda anses omfatta 148,510 qv.-mil, deraf insjöar 9,880 och land 138,639, det senare motsvarande 3,208,502 tnld. Hemmantalet utgör 42,187 mtl. Folkmängden uppgår till 3,234 personer. Fastighetsvärdet uppgår till 1,797,520 kr., hvaraf dock enskildas egendom uppskattas till blott 602,900 kr. och kommunens till 2,500 kr., medan statens kronoparker (4,769,280 qvadratref) uppgår till 1,192,320 kr. Hela v. delen fylles af Kölens berg och har talrika sjöar, af hvilka några af Kaitumelf föras österut till Kalixelf, medan andra, liksom vissa af sns sydligare vattendrag, strömma till Lulevattnen och särskildt Stora Luleträsket, hvilka betydliga insjöar sträcka sig utåt sydvestra sidan. I s. delen upprinner Råneelf upptagande många tillflöden. Markens beskaffenhet är densamma som i allmänhet inom lappmarkerna: skogstrakt, derofvan sjö- och myrtrakter, slutligen fjälltrakter (se Lappland). Endast sns sydligaste del ligger inom odlingsgränsen, utöfver hvilken nybyggen ej få upptagas. Befolkningen i s. delen har nästan ensamt lappskt ursprung, i n. delen mest finsk, till någon del svensk och lappsk härkomst. Tjenstemän och lärare måste kunna tala alla tre språken, af hvilka finskan talas af de flesta bofaste invånarne och alt mera gör sig förherskande. Lapparnes antal angifves 1875 till 1,356, de fleste kringflyttande på fjällen, i söder lefva andra som nybyggare. Åkerbruket omfattar odling af korn och potatis; renantalet beräknas till 22,000. En mängd skogshemman egas af Gellivare stora bruksbolag (se nedan) och af Gyljens bruk; några industriella verk förekomma ej. Det ryktbara Gellivare jernmalmfält väntas blifva af utomordentlig betydelse. Kyrkobyn, belägen 1/2 mil s. om detta berg, är sns medelpunkt, der marknader hållas i Februari, hvarvid sns lappmarksprodukter afsättas. Här finnas poststation, gästgifvaregård, tingshus, och här bo länsmannen och ett par handlande. Nedåt landet löpa vägarne: en till Sakajärvi (1,5 mil) och Kalix, en vestligare till Ripas (2 mil), der den grenar sig tilll Råneå och Jockmock. Närmaste stad är Luleå, 22 1/2 mil söderut, och afståndet till Bottniska viken är omkring 18 mil. Gellivare lappmarks pastorat i Hernösands stift stiftades 1742 och dess förste kyrkoherde var P. Högström, som omvändt folket.
Beskrivning | Gellivare. (Gellivara.) Sn och eget tg i Norrbottens län, omfattande hela norra delen af Luleå lappmark, och stundom kallad Gellivare lappmark, stötande i n.v. till Norge, i n. och n.o. till Torneå lappmark: Juckasjärvi och Pajala snr, i ö. och s.o. till Öfverkalix och Råneå, i s.v. till Jockmock. Detta enormt vidsträckta sockenområde, större än Skåne och Halland sammanlagda anses omfatta 148,510 qv.-mil, deraf insjöar 9,880 och land 138,639, det senare motsvarande 3,208,502 tnld. Hemmantalet utgör 42,187 mtl. Folkmängden uppgår till 3,234 personer. Fastighetsvärdet uppgår till 1,797,520 kr., hvaraf dock enskildas egendom uppskattas till blott 602,900 kr. och kommunens till 2,500 kr., medan statens kronoparker (4,769,280 qvadratref) uppgår till 1,192,320 kr. Hela v. delen fylles af Kölens berg och har talrika sjöar, af hvilka några af Kaitumelf föras österut till Kalixelf, medan andra, liksom vissa af sns sydligare vattendrag, strömma till Lulevattnen och särskildt Stora Luleträsket, hvilka betydliga insjöar sträcka sig utåt sydvestra sidan. I s. delen upprinner Råneelf upptagande många tillflöden. Markens beskaffenhet är densamma som i allmänhet inom lappmarkerna: skogstrakt, derofvan sjö- och myrtrakter, slutligen fjälltrakter (se Lappland). Endast sns sydligaste del ligger inom odlingsgränsen, utöfver hvilken nybyggen ej få upptagas. Befolkningen i s. delen har nästan ensamt lappskt ursprung, i n. delen mest finsk, till någon del svensk och lappsk härkomst. Tjenstemän och lärare måste kunna tala alla tre språken, af hvilka finskan talas af de flesta bofaste invånarne och alt mera gör sig förherskande. Lapparnes antal angifves 1875 till 1,356, de fleste kringflyttande på fjällen, i söder lefva andra som nybyggare. Åkerbruket omfattar odling af korn och potatis; renantalet beräknas till 22,000. En mängd skogshemman egas af Gellivare stora bruksbolag (se nedan) och af Gyljens bruk; några industriella verk förekomma ej. Det ryktbara Gellivare jernmalmfält väntas blifva af utomordentlig betydelse. Kyrkobyn, belägen 1/2 mil s. om detta berg, är sns medelpunkt, der marknader hållas i Februari, hvarvid sns lappmarksprodukter afsättas. Här finnas poststation, gästgifvaregård, tingshus, och här bo länsmannen och ett par handlande. Nedåt landet löpa vägarne: en till Sakajärvi (1,5 mil) och Kalix, en vestligare till Ripas (2 mil), der den grenar sig tilll Råneå och Jockmock. Närmaste stad är Luleå, 22 1/2 mil söderut, och afståndet till Bottniska viken är omkring 18 mil. Gellivare lappmarks pastorat i Hernösands stift stiftades 1742 och dess förste kyrkoherde var P. Högström, som omvändt folket. |
Upprättad av
Upprättad av
Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation
Upprättad av | Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation |