Rust-/rotehåll

F. D. JÄMTLANDS REGEMENTE, 48 Corporaler och 1,000 gemene man starkt, på 8 Kompanier, indelt uti Jämtland (Östersunds län), benämndes i ursårungliga Indelningsverket Jämtlands Dragone-Regemente, och var, likväl alltid oberidet, afsedt att göra tjenst både till häst och fot, men förändrades år 1770 till lätt Infanteri, samt kallades från 1820 Jämtlands Fältjägare-Regemente. Genom de 48 Corporalsrotarnes eller inqvarteringshemmanens, samt 200 Manskapsrotars reducering omkring år 1827 mot vakansafgifter till de öfriges understöd, och genom indragning af ett lika antal nummer år 1830 till utgörande af en ny Hästjägare-Sqvadron, samt genom skedd indragning af ett antal rotar dessutom, till befälets och spelets aflöning, före och efter 1830 års lönereglering, hade Regementets nummerstyrka till mera än hälften efter hand förminskats, hvarföre ny rotering, afsedd att tillika åstadkomma lindring i provinsens roteringsbesvär, i sammanhang med ny indelning äfven af kavalleriet, år 1846 anbefalldes  och blev fastställd från och med 1853. På så sätt blef regementet, nu benämndt: JÄMTLANDS FÄLTJÄGARE-CORPS, organiseradt på en Bataljon af 525 nummer, samt serskildt  indelt uti de orter af provinsen, som icke hålla Hästjägare. Corpsen hör till 5:e Militär-distriktet, har N:o 23 i Infanteriet och är fördelad på 4 Kompanier.

Utom Fölinge och andra socknars Lappmarker, är hela Jemtland numera roteradt, sedan de, på grund af Carls och Gustafsbergs kopparverks privilegier befriade Kall och Åre socknar, hvarinom hemmanen voro till nämnde bergverk arbetsskyldige, indelts i rotehållet Herjeådalen som hörer till samma  eller Jemtlands län, och som förr skulle uppställa 40 man under Jemtlands regemente, har, mot årliga rotepenningar af 300 R:dr, som ingå uti Corpsens löneanslag sedan äldre tider sluppit att underhålla manskap. Genom sednaste reglering, men isynnerhet genom inrättningen med länets roteringskassa, är såväl roterings- som rustningsbesväret i Jemtland serdeles lindrade.

  Kompanierna samlas vid deras Trossbodar. Af de 8 sådana, som hittills funnos, äro bestämda att bibehållas:
  Lif-Kompaniets vid Öne majorsboställe;
  Bergs Komp. vid Galhammar kapitensboställe;
  Räfsunds Komp. vid Stamnäs kapitensboställe;
  Hammerdals Komp. vid Söre f. d. majorsboställe;
Öfriga 4 Trossbodar voro belägne: Brunflo Komp.: vid Lassbyn f. d. kapitensboställe; Offerdals Komp.: vid Vången f. d. öfverste-lieutnants-, numera ryttmästare-boställe; Ovikens Komp.: vid Hovermo f. d. kapitens-boställe; Hallens Komp.: vid Höla f. d. kapitens-, numera fanjunkarboställe.

  Corpsens förrådshus, sjukhus och flera byggnader äro belägna å Regementssamlings- och Lägerplatsen Frösö i Frösö socken, der Befäls-, Regements- m. fl. Möten hållas, samt hvarest 4 trädbaracker för manskapet äro uppförda och i stället för tält varit begagnade vid nämnde tillfällen; en större befälsbyggnad skall nu derstädes äfven uppföras.

  Corpsens Bevärings-område omfattar Jemtland och Herjeådalen, samt Yt. Hogdals socken af Helsingland, men beväringen utur några socknar af östra Jemtland öfvas tillsammans med Ångermanlands och Medelpads (Vesternorrlands län), uti den nyligen upprättade Vesternorrlands Bevärings-Bataljon, å Sånga mo i Ångermanland och af dennas område äro några socknar i vestra Medelpad åter tillagde Jemtlands beväring, som öfvas vid Frösö. Inom Jemtland utses äfven ett antal bevärings-ynglingar för Hästjägare-Corpsens förstärkning. Dessa oräknade har antalet årligen uppgått till närmare 300 man, hvaraf omkring 45 man utur Vesternorrland och 5 till 10 man som från föregående åren icke blifvit approberade eller bevistat möte. Alla 5 klasserna Beväring, som i krig skola förstärka Corpsen torde alltså kunna anslås till ett antal af omkring 1,300 man.