Torsdagen den 13 juni, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.

Göteborg

Rosenbergs geografiska lexikon

Plats
Plats Göteborg
Beskrivning
Beskrivning Göteborg. Stad i Vestgötadelen af Göteborgs och Bohus län på Götaelfs venstra sida, ej långt ofvan den segelbara flodens utlopp i Elfsborgsfjorden af Kattegatt. Göteborg är ändpunkten för de vigtiga jernvägarne Vestra stambanan (från G. till Stockholm 42,8 mil, till Malmö öfver Falköping 46,3 mil) och Berglagernas jernväg (från G. till Falun 44,7 mil). Göteborg, länsresidens och biskopssäte, är näst hufvudstaden riket största stad och är medelpunkten för vestra Sverige, särskildt landskapen Bohuslän, Vestergötland och Halland. Vigtiga landsvägar löpa utåt kusterna i n. och s., såväl som inåt landet. Ångbåtstrafiken är särdeles betydande och omfattar regelbunden förbindelse med kustorterna åt södra hållet ända till Stockholm liksom ock till Köpenhamn; norrut ända till Kristiania och andra norska platser; vidare med Fredrikshamn på Jutlands nordkust; med London, Hull och anra engelska hamnar; vidare med franska, belgiska, liksom och tyska ö. a. orter. Trafiken på Trollhättans-Göta-kanal, på Dalslands kanal, och på Seffle kanal har här sin utgångspunkt. Sedan Sveriges under medeltiden enda handelsplats i närheten af Vesterhafvet, Gamla Lödöse, ett par mil högre upp vid den segelbara elfven, förfallit och staden Nya Lödöse (Gamlestaden vid Göteborg) gått till största delen under i Karl IX:s danska krig, anlade denne konung på Hisingen midt emot Gamla Elfsborg en dock snart förstörd stad Göteborg. Gustaf II Adolf genomförde emellertid den naturliga planen att bereda Sverige fast fot vid Kattegatt genom att der upprätta en stor hamn- och handelsplats. Med hjelp af rika holländare och andra främlingar anlades nedanför det gamla fästet Gullberg och Mölndalsån åter ett Göteborg, hvars privilegier äro af år 1621. - Göteborg ligger här regelbundet och mycket väl bebygdt på den af kanaler genomskurna låga flodstranden, som har blott tre höjder (Stora och Lilla Otterhällan samt Qvarnberget). Mellan stadsdelarne leda prydliga smärre broar och i senaste tid har slagits en större bro öfver elfven till Hisingen. Utanför stadens forna vallgrafvar vidtaga präktiga planteringar och alleer och bortom dem betydliga förstäder. Främst bland dessa märkas: på s. sidan Haga, i betydelse jemförlig med en vanlig landsortsstad; bakom denna och s.o. om den gamla skansen Kronan ligger den nyaste förstaden Annedal. Utmed elfven och nedom staden vidtaga husraderna i det bergiga Masthugget och det likaledes starkt backiga Majorna, båda i den staden tillhörande Karl Johans församling, hvilken derjemte omfattar de än längre nedåt elfven liggande förstadsdelarne kring varfvet Kusten och tullstationen Klippan. På motsatta flodstranden, Hisingen, (utom staden) ha talrika och betydliga fabriker, hvaribland företrädesvis (Lindholmens mekaniska verkstad och slip, uppstått under de senare åren. Närmast uppåt elfven, i n.o., ligga utmed Fattighusån (en kanal från Mölndalsån) förstaden Stampen; mellan denna och elfven den nyligen bebygda Gullbergs vass. På längre afstånd uppträda ansenliga husrader utåt öster vid Redbergslid och Gammelstaden, söderut vid Landalabergen, vesterut vid Nya Varfvet (utom staden). - Omgifningarne äro oftast kala berg, hvilka dock skänka vackra utsigter öfver den välmående stora staden med dess präktiga och lifliga hamn. Flerestädes märkas ock behagliga parker och skogsdungar. Öfver hufvud förefinnas i grannsocknarne, framför alt Örgryte och Fässberg samt Partilled och Jonsered på fastlandet, Lundby och Backa på Hisingen, dels talrika, ofta präktiga gårdar, villor och landtställen, dels större och mindre fabriker, hvilka alla ha sin medelpunkt i Göteborg. Betydligast i detta hänseende är fabriksorten Mölndal i Fässbergs sn, 1/3 mil s. om staden. Göteborg är famför alt en handels- och fabriksstad. Dess handelsflotta är den förnämsta i Sverige (1881: 244 fartyg om tills. 81,478 tons drägtighet). I fabriksrörelse står den närmast efter Stockholm och kommer, jemte sin närmast omgifvande ort långt före andra fabrikstrakter, såsom Jönköping, Malmö, Örebro, Gefle. Utförseln omfattar hufvudsakligen jern, trä, spanmål, kreatur och mejerialster; införseln i synnerhet bomull, garn, socker, kaffe, tobak, stenkol, väfnader samt redskap och maskiner. De förnämsta fabrikerna (oafsedt de i Mölndal, Örgryte och för öfrigt utom staden belägna) äro carnegiska sockerbruket och porterbryggeriet på Klippan, Rosenlunds och Gamlestadens bomullsspinnerier; vidare mekaniska verkstäder, varf och repslagerier, snickerifabriker, tobaksfabriker, Annelunds bomullsväfveri, tekniska fabriker, färgerier, garfverier, bryggerier, tobaksfabriker, ångqvarn och andra. - Af inrättningar för rörelsen må nämnas flere banker, såsom Riksbankens afdelningskontor, Skandinaviska kreditaktiebolaget, Göteborgs enskilda bank, Göteborgs köpmansbank, en folkbank, två sparbanker, hypoteksförening och inteckningsgarantibolag, flere sjö-, brand- och lif-försäkringsbolag, vidare talrika hotel och liknande inrättningar. Spårvägar finnas sedan ett par år tillbaka och ångslupar underhålla förbindelsen på elfven. Börs, handelsförening, köpmansförening och nautisk förening äro äfven att nämna. I sammanhang härmed må upptagas tull- och lots-embetsmännen äfvensom navigationsskolan, handelsinstitutet och den betydande Chalmerska och andra, lägre slöjdskolor. Göteborg eger ett högre och ett lägre allmänt läroverk, folskskollärareseminarium, talrika, högt ansedda folkskolor, en mängd enskilda läroanstalter, deribland ett s. k. realgymnasium, samt högre flickskolor. Göteborgs museum är en betydande inrättning med naturhistoriska och andra samlingar, bibliotek o. a. Sedan förra århundradet verkar här ett Kongl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhälle. Två stora dagliga tidningar, flere veckotidningar och flere andra periodiska pressalster utgifvas i staden. Den religiösa sidan af det andliga lifvet rör sig starkt med talrika kyrkor och bönehus, statskyrkans och andras. Jemte domkyrkans församling (regalt pastorat af 1 kl.) förekomma Kristine (tysk och svensk) samt Karl Johans (hittills förenad med Örgryte) församlingar. Utom dessa kyrkor finnas Hagakyrkan, Masthuggskyrkan, Klippans kapell och den nya Paulikyrkan vid Redbergslid. En katolsk och en engelsk (episkopal-) församling ega egna kyrkor, liksom ock den mosaiska församlingen har synagoga. Folkmängden utgör 76,761 personer och är stadd i rask tillväxt. Stadens utveckling främjas mycket genom bostdsföreningar. Många af de ofvan nämnda offentliga och enskilda anstalterna äro inrymda i byggnader, som göra Göteborgs till en af Sveriges mest välbygda städer. De om stadens höga samfundsanda vitnande stiftelserna af Renström, Dickson, Carnegie, Lindström o. a. afse dels arbetarebostäder, dels stadens bästa i andra riktningar. Taxeringsvärdet för hela staden uppgår till 91,858,600 kr., deraf jorden nära 2 mill., annan eskild fastighet nära 82 mill. Stadens område utgör 4,064 tnld, dess jordar äro satta i 18 3/80 mtl.
Upprättad av
Upprättad av Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation


Kommentera post/rapportera fel