Vadstena

Plats Vadstena

Län Östergötlands län

Beskrivning Vadstena i Östergötlands län. Stad vid Vettern på dess ö. strand, vid en liten vik, hvilkens sidor tillhöra Dals och Aska hd. Genom den 1 mil långa jernvägen österut till Fogelsta på banan Hallsberg-Motala-Mjölby har staden anknytning till jernvägsnätet. Liflig ångbåtsförbindelse eger rum, i synnerhet på linierna Jönköping-Stockholm och Göteborg-Stockholm samt med orter vid Vettern. Staden räknar sin uppkomst från 1300-talet, då Birgitta här upprättade det snart berömda dubbelklostret, som efter stiftarinnans död blef en mycket besökt vallfartsort. En handelsplats uppstod, som år 1400 erhöll stadsrättigheter. Många riksmöten och herredagar höllos här under 1400- och 1500-talen. Vadstena har förblifvit en småstad, men visar något, om än mycket långsamt framåtskridande. Folkmängden uppgår till 2,372 personer; fastighetsvärdet till 2,279,750 kr., deraf 300,700 kr. för jorden. Området är 1,254 tnld. Stadens jord är satt i 21 mtl. Af det efter reformationen upphäfda klostret qvarstår den stora klosterkyrkan, nu stadskyrka, med heliga Birgittas och flere furstliga personers qvarlefvor, på munkklostrets ruiner ha uppförts kurhus och lasarett; det forna nunneklostret och helgeandshuset ha användts till ett stort hospital för sinnessjuka, (Vadstena krigsmanshus, en af Gustaf II Adolf stiftad pensionsanstalt indrogs på 1700-talet; en annan pensionsinrättning, Vadstena adliga jungfrustift, hvilken skulle inrättats i Vadstena slott, har förlagts till Stockholm.) Af Petrikyrkan qvarstår tornet, med hvilket ett skolhus blifvit sammanbygdt. Betydligaste byggnaden är det invid staden och hamnen, men på Sankt Pers sns mark i Aska hd belägna, af Gustaf I uppförda Vadstena slott, som med sin höga massa, sina torn och grafvar gör ett ståtligt intryck. Stadens rörelse omfattar handel, hvarvid särskildt märkes utförsel af spanmål; derjemte idkas jordbruk, fiske, spetsknyppling, utom vanliga handtverkerier. Marknad hålles i November. Af allmänna inrättningar äro att nämna jernvägsstation, postkontor, telegrafstation, bankkontor, sparbank, lägre allmänt läroverk, läroanstalt för öfveråriga döfstumma, slöjd- och andra skolor, missionshus, hotel och gästgifvaregård. Skjuts lemnas till Skeninge 1,4 mil, Nyby 1,4, Motala 1,4 och Östad 1,5 mil. Från tryckeri i staden utgifves en hvarannandags tidning. Ett större, nytt sockerbruk drifves ej. Stadsförslgn bildar med annexen Sankt Per och Strå ett regalt pastorat af 1 kl. i Linköpings stift.

Upprättad av Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation