Södermanland

Rosenbergs geografiska lexikon

Plats
Plats Södermanland
Beskrivning
Beskrivning Södermanland. Landskap i Svealand, närmast s. om hufvudstaden Stockholm, omgifvet af Mälaren på hela n. sidan och Östersjön på ö. och s.ö. sidorna, medan det sammanhänger med Östergötland i s. och med Nerike och Vestmanland i v. Den skogklädda bergshöjden Kolmården och andra höjdsträckningar och skogstrakter uppträda i s.v. och v. gränserna, der äfven sjöarne Tisnaren och Hjelmaren ligga. Af Mälarens öar räknas hit Tosterön med Aspön samt Selaön; den forna ön Fogdön har sammanvuxit med fastlandet. I Östersjön ligger en ännu vidsträcktare skärgård: Nämdön, Ornön, Gålön, Muskön, Utön, Torön och andra (hvaremot den nordöstligare Vermdön räknas till Upland), hufvudsakligen kring Södertörn eller landskapets ö. del, som genom Söderteljeviken af Mälaren, Södertelje kanal och Mörköfjärden (Himmerfjärden) af Östersjön frånskiljes till så godt som en ö. Längden i ö. och v. af fastlandet med Södertörn är omkring 15 mil, medan största bredden är något öfver 9 mil och för öfrigt afsmalnar åt ö. och åt v. Vidden utgör, frånsedt Hjelmaren och Mälaren, 76,578 qv.-mil eller utan inre sjöar 70,672 qv.-mil. Dessa inre sjöar, de talrikaste något landskap har att uppvisa, afrinna dels norrut till Hjelmaren och Mälaren, såsom Öljaren och Yngen, dels direkt söderut till Östersjön. Vattendelaren är en bred, skogig och bergig ås, som från Hjelmarens s. strand tränger åt ö. och n.o., alltid vida närmare n. stranden än den s., så att Mälaresluttningen upptager ungefär en tredjedel af provinsen. På n. sidan märkas Eskilstunaån med tillflödet Ärlaån samt Åkersån; på s. sidan Nyköpingsån från Tisnaren, Kolsnaren, Viren och de tre största sjöarne Yngaren, Långhalsen och Båfven. Svärtaån från Liksdammen och Runnviken, Trosaån från Klemmingen, Sillen och andra. N. delen af landskapet eller Mälaresluttningen omfattar: Vesterrekarne och Österrekarne härad, (kring Eskilstunaån, Eskilstuna och Torshälla) hvilka äro delar af slättbygden kring v. Mälaren; de vida mera kuperade och bergiga Åkers hd kring Strengnäs och Selebo hd kring Mariefred, båda dock med bördiga öar och fastlandsslätter, Öknebo och Svartlösa hd. kring Södertelje fram till Stockholm och till Östersjön. Södermanlands s. delar äro det jemförelsevis jemna, stora Oppunda hd längst i v., de bergiga, vackra Villåttinge och Daga hd i midten, de jemnare skogbygderna Jönåkers, Rönö och Hölebo hd vid Östersjön, som äfven sköljer Sotholms hd, eller Södertörns bergiga s. del, medan Svartlösa hd liksom Öknebo slutta åt flere håll. Om än de n.v. trakterna ha den jemnaste ytan, förekomma dock vidsträckta odlade områden äfven i s., såsom i Rönö. I allmänhet är landet en vacker vexling af skogsbygd och odlad mark med talrika vatten. Hufvudnäringen är öfver alt jordbruk med betydlig ladugårdsskötsel. Fisket är af stor vigt för kustbefolkningen, sjöfart idkas mindre. Skogen lemnar inkomst på många håll. Bland grufvorna äro Utö de vigtigaste. Industrien drifves förnämligast i trakten kring Stockholm och i Eskilstuna, hvarjemte bruksrörelsen vid Näfveqvarn, Åker och Hellefors är att nämna; vid Nyköping finnas några fabriker. Goda samfärdsmedel stå landskapet till buds: liflig ångbåtsfart på alla kuster samt genom Södertelje kanal och på några af de inre sjöarne, jernvägsförbindelser genom V. stambanan och Ö. stambanan samt linien Oxelösund-Flen-Vestmanland. Dessa förhållanden bidraga väsentligt till att öka den på provinsens utkant belägna hufvudstadens stora och ej alltid välgörande inflytande. Folkkarakteren lider äfven deraf att jorden hufvudsakligen eges under stora gods, mer än i någon annan del af Sverige. Språket är i form och ljud mer än andra dialekter likt skriftspråket och det afgjordt vackraste, synnerligen i trakten af Nyköping. De tio v. hdena med sex städer utgöra Södermanlands län (se nedan), hvaremot Södertörn med Södertelje tillhör Stockholms län. Hela landskapet tillhör Strengnäs stift.
Upprättad av
Upprättad av Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation


Kommentera post/rapportera fel