Säfsnäs

Plats Säfsnäs

Församling Säfsnäs

Tingslag Nås

Län Kopparbergs län

Beskrivning Säfsnäs. (Säfsen.) Sn i Nås tg, Kopparbergs län, begränsad i s. af Örebro län, i v. af Vermlands, numera förenad med andra bygder dels genom jernväg till Hörken vid Bergslagernas jernväg och dels genom landsvägar till grannsnrne. 5,298 qv.-mil, hvaraf land 5,109 eller 118,232 tnld, 3,681 mtl, 3,458 inv., 677,259 kr. fastighetsvärde. Denna märkliga, högt liggande trakt med mycken bruten yta och talrika småsjöar och kärr samt mager jordmån var ursprungligen en vildmark mellan Dalarne, Vestmanland och Vermland, hvilkens första inbyggare voro (sannolikt af Karl IX inkallade) finnar, som egnade sig åt skogsbruk, jagt och fiske, sedermera boskapsskötsel och åkerbruk, och hvilka, då de antagit kristna bruk, förlades under Nås sn. Efter ungefär 120 år inflyttade hit en energisk svensk Seb. Grave, som lockad af Malmfyndigheter och de stora skogstillgångarne år 1721 anlade Gravendals jernbruk, och snart derefter andra. Bruksarbetare och nybyggare indrogos från andra snr och finnarne ha efterhand uppgått i den svenska befolkningen. Vildmarken har nu jemte skogsvedjor äfven här och der åkerfält, löfskog och ängsmarker. Nästan all jord eges af två bolag, Fredriksbergs och Gravendals. Under det förra lyda Fredriksbergs och Ulriksbergs bruk samt Annefors masugn, under det senare Gravendals och Tyfors bruk med Strömsdals masugn; flere af dessa ha qvarn och såg. Malmen hemtas från Grangärde, Ludvika och Ljusnarsbergs snr. De 4,5 mil långa Säfsnäs jernväg har här stationerna Annefors, Fredriksberg, Gravendal och Strömsdal, af hvilka Fredriksberg och Grafvendal äro poststationer; Fredriksberg har äfven bankkontor. Vid Håen är gästgifvaregård. Kyrkan ligger vid den lilla Säfsjön nära Fredriksberg. Sn utgör ett till de båda bruksbolagen patronelt pastorat af 2 kl. i Vesterås stift.

Upprättad av Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation