Malmö

Plats Malmö

Län Malmöhus län

Beskrivning Malmö i Malmöhus län. Stad på Skånes vestkust vid Öresund, snedt emot Köpenhamn på danska sidan. Malmö ligger vid ändpunkten af S. sambanan och af jernvägen Malmö-Ystad, 57,7 mil fr. Stockholm, 46,3 från Göteborg, 1,2 fr. Lund och 5,9 fr. Ystad. Afståndet till Köpenhamn är 4 mil, i rät linje blott 2 1/2 mil. Stadens historia går mycket långt tillbaka, men platsen vann betydelse först omkring år 1200, då det vinstbringande sillfisket drog sig söderifrån till skånska kusten. Norr om det gamla, nedre Malmö anlade konung Erik Menved år 1319 det öfre Malmö invid hafvet och fiskeläget Sqvalperup, der samtidigt den ännu qvarstående stora Petrikyrkan började byggas, och dit efter hand all rörelse drog sig. De äldsta stadsprivilegierna äro af år 1336 och gåfvos af svenska regeringen, som då hade väldet. I början af 1500-talet hade Malmö en blomsringstid som handelsstad och var näst hufvudstaden den främsta i danska riket. Tidigt och starkt berörd af reformationen, träffades Malmö emellertid hårdt af de dermed sammanhängande krigen liksom af 1600-talets, hvilka tillintetgjorde sjöfarten och bragte handeln till afstannande. Fösrst efter Karl XII:s död och efter den annars för landets ekonomi så verksamma frihetstiden grydde en bättre dag. Borgaren Frans Suell genomdref att år 1775 påbegyntes anläggningen af en hamn vid den här mycket och alt mera långgrunda kusten, och detta verk, en lifsfråga för staden, har kraftigt fortsatts, framför alt i våra dagar. Framåtgåendet, väsentligt främjadt af stambanans byggande, har motsvarat dessa ansträngningar. Folkmängden utgjorde vid århundradets början blott 3,442 personer, ännu 1835 blott 9,375, år 1855 dock 15,808, år 1870 25,673, år 1875 31,145, 1879 36,676 och vid utgången af år 1880 38,054, hvilket är bland den snabbaste tillväxt någon af Sveriges städer kan visa. Denna beror hufvudsakligen på jernvägarne och hamnen samt Skånes allmänna uppblomstring. Fastighetsvärdet utgör 38,329,400 kr., deraf ej mindre än 2,116,200 kr. för jordbruksfastighet, 31,588,300 kr. för annan enskild fastighet, 2,189,900 kronor för statens och 2,426,000 kr. för kommunens o. dyl. egendom. Vidden utgör 3,610 tnld. Malmö bildas af den egentliga staden (den större sydöstliga, gamla och mera oregelbundna samt den sydvestligare nya), genom kanal skild från södra förstaden (hvaraf en del kallas Lugnet) i s.v., den alldeles nya Rörsjöstaden i s. och östra förstaden i s.o.: på n. sidan ligga utom hamnkanalerna hamnen med jernvägsstationerna, varf, docka, tull- och packhus, stora upplagsplatser, fabriker och andra byggnader, hvartill fordrats dyrbar och långvarig gräfning, muddring och fyllning. Längst i v. ligger Malmöhus, det år 1537 uppförda, nu obefästa slottet. Malmö är säte för länsstyrelsen och för en mängd allmänna inrättningar. Af dessa äro att nämna: de båda jernvägsstationerna, postkontor, telegrafstation, hufvudkontoret för Skånes enskilda bank, tre andra bankkontor, tre sparbanker, högre allmänt läroverk, teknisk skola, navigationsskola, högre flickskolor och många andra undervisningsanstalter. För statens jernväg, tull- och lotsväsendet finnas här högre afdelningsstyrelser. Staden utgör numera 3 förslgr, Petri, Karoli och Pauli, hvardera eget pastorat af 1 kl. i Lunds stift: derjemte finnes en romersk-katolsk förslg, en metodistförslg, ett s. k. Missionshus, en baptist- och en mormonförsamlingslokal. Jemte börs-, köpmans- och industriföreningar förekomma talrika andra sociala sammanslutningar; äldst bland dem är det från medeltiden stammande Knutsgillet, numera nästan endast ett danssällskap. Af stadens flere tidningar utkomma två politiska dagligen. Hotel och värdshus, äfven af fösta klassen, saknas ej, lika litet som teater och andra förlustelseställen i och vid staden. Skjutsanstalten befordrar till Dalby 2,3 mil, Hvellinge 1,6, Klörup 2, Lomma 1,1, Lund 1,6, Staffanstorp 1,4 och Svedala 2 mil. Ångbåtstrafiken, i synnerhet med hamnarene vid Öresund och Kattegatt till Göteborg samt vid Östersjön till Stockholm samt till Lybeck och till Stralsund är liflig: ångbåtsförbindelse eger äfven rum med England, Nederlanden, Belgien, Frankrike och andra land. Den förstnämda trafiken upprätthålles till stor del af fartyg från andra orter; Malmö egen handelsflotta är för öfrigt ej mycket betydlig (1881: 18 fartyg om tills. 3,579 tons drägtighet). Handeln är emellertid stadens hufvudnäring vid sidan af fabriksrörelsen. Utförseln omfattar hufvudsakligen spannmål, kreatur och andra ladugårdsalster, trävaror och spritvaror. Ullmarknad hålles i Juli, större torgdagar hvarje månad. Storslöjden idkas företrädesvis vid Kockums mekaniska verkstad, Kockums och andra tobaksfabriker, bomullsspinneri, ylle- och bomullsväfverier, tvål- och parfym- samt såpfabriker, handsk- och trikåfabriker, cikorie- och chokoladfabriker, spritförädlingsverk, mejerier, oljeslageri, ångqvarn, sågverk, skeppsvarfven m. fl. - Många gamla, stundom märkliga hus och trånga, oregelbundna gator i den s. k. gamla staden erinra om stadens ålder, men för öfrigt är Malmö regelbundet och oftast väl bebygdt med ett särdeles stort antal nya hus. Framstående byggnader äro det präktiga nyligen restaurerade rådhuset med Knutssalens festvåning, Skånebankens hus och för öfrigt många enskilda, vidare Petri och Pauli kyrkor samt katolska kapellet, allmänna läroverket, tull- och jernvägsbyggnader samt andra offentliga hus, ej minst slottet Malmöhus. Slottsparken, kyrkogårdar och andra planteringar pryda staden, hvilkens omgifningar ej kunna kallas vackra. Här ligga emellertid många välbygda större och mindre egendomar. Den ytterst starkt trafikerade S. stambanans närmaste station Arlöf med sitt stora sockerbruk kan, liksom Limhamns kalkbruk på stadens motsatta sida, räknas till omgifningarne. Ehuru landets till storleken tredje stad och den största i s. Sverige kan Malmö dock näppeligen betraktas som en centralpunkt för s. Sverige, helst Lund, Helsingborg och andra sydsvenska städer äro medelpunkter hvardera för betydliga områden. Deremot påverkas Malmö sjelft i ej ringa grad af Köpenhamn.

Upprättad av Riksarkivet SVAR-Svensk arkivinformation