Serien inbunden, förvaras i arkivkartonger om ej annat anges.
Generalplanerna innehåller de av byggnadsstyrelsen upprättade och av Kungl Maj:t fastställda besluten rörande anslag till underhåll och reparationer. I generalplanerna är objekten upptagna i fastighetsnummerordning.
1 juli 1952 infördes en indelning i förvaltningsdistrikt.
Efter 1973/74 togs arbetet med generalplaner över av byggnadsförvaltningarna (sedermera regioner). Där kallas de fastighetsförvaltningsplaner/ underhållsplaner.
Generalplanerna innehåller de efter byggnadsstyrelsens förslag av Kungl Maj:t fastställda besluten rörande anslag till underhåll och reparationer.
Fr.o.m. 1955 indelas landet i två geografiska distrikt.
Efter 1973/74 togs arbetet med generalplaner över av byggnadsförvaltningarna (sedermera regioner). Där kallas de fastighetsförvaltningsplaner/ underhållsplaner.
Generalplanerna innehåller de av byggnadsstyrelsen upprättade och av kungl Maj:t fastställda besluten rörande anslag till underhåll och reparationer.
Före 1 juli 1945 förvaltades de kungliga slotten av riksmarskalksämbetet och dess ståthållare. Därefter utvidgades byggnadsstyrelsens byggnadstekniska uppgifter till ett övertagande av förvaltningsansvaret.
Efter 1973/74 togs arbetet med generalplaner över av byggnadsförvaltningarna (sedermera regioner). Där kallas de fastighetsförvaltningsplaner/ underhållsplaner.
Hjälpdiarier över landsortsavdelningens ärenden, förda efter verkets gemensamma diarier (se A-byrån).
I övrigt förekommer även anbuds- och avdelningsdiarienummer.
Avdelningen började med egen diarieföring 27 september 1920. Parallellt med denna fördes även ett diarium av intendenten för kronans hus i landsorten (se anmärkningar).
Hjälpdiarier över hyresavdelningens ärenden, förda efter verkets gemensamma diarier (se A-byrån). Någon egen diarieföring har inte förekommit på avdelningen, utan särskilda diarier rörande hyresärenden påbörjades av Stockholmsavdelningen 1923, och av landsortsavdelningen 1940.
Angående perioden före dessa år, se dessa avdelningars diarier.
Tjänstememorial med tillhörande korrespondens i diarienummerordning.
I första volymen för respektive år förekommer även handlingar utan diarienummer.
Serien innehåller främst ärenden rörande anbud och årsentreprenad, personalplanering (redovisningar och sysselsättningsplaner m.m. för byggnadsarbetare), arbetsrapporter, beställningsrapporter, redovisning av byggnads- och anläggningsarbeten, ärenden rörande administrativa rutiner och arbetsordningar, personalfrågor, remisser m.m. rörande byggnadstekniska frågor, hyresärenden, ärenden rörande värmetekniska frågor och verifikationer.
Bland handlingarna ingår även ritningar och fotografier.
Redovisning av inkomster, beräknade (bemyndigade) och verkliga. Till redovisningen hör även inventarieförteckningar m.m. Räkenskaperna rör främst generalplanearbeten.
Objektnummer infördes för Stockholms län 1918 och för övriga landet 1957. Fram till 1936 arkiverades handlingarna i första hand gemensamt inom varje län, därefter infördes separata akter för varje fastighet. De gemensamt arkiverade handlingarna har placerats sist inom länet. Fastigheter utanför Sverige har placerats sist i serien.
Dossiéerna innehåller huvudsakligen handlingar som tillkommit i samband med reparationer och underhåll. Serien innehåller även fotografier, pressklipp, skisser, ritningskopior, kontrakt, historiker etc.
Kronologisk ordning. Innehåller främst handlingar rörande invärdering av fastigheter, förslag till disponering av anslag, inkomst- och utgiftsstat, bokslut, underhållsplaner (generalplanearbeten), medelsanvisningar, petitaframställningar, kungliga brev m.m.
Kronologisk ordning. Till de kungliga slotten räknades i detta sammanhang Stockholms, Drottningholms, Ulriksdals, Haga, Rosersbergs, Gripsholms, Tullgarns och Strömsholms slott. Även vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken redovisades under, slottsbyggnadernas delfond.
Innehåller främst handlingar rörande värdering, taxering, förslag till disp av anslag, generalplanearbeten, inkomst- och utgiftsstat, bokslut m.m. och kungliga brev. Bland handlingarna ingår pressklipp.
Serien innehåller avskrifter av kungliga brev, historiker m.m. rörande framför allt länsresidens, landsstadshus, landsarkiv, seminarier och historiska byggnader.
Länsvis- och kronologiskt ordnad efter skrivelsedatum. Avskriftssamlingar från perioden före 1 januari 1918 utgör kompletteringar ur Överintendentsämbetets arkiv.
Kronologisk ordning. Förutom verifikationer rörande reparations- och ändringsarbeten av vissa kronans hus, innehåller serien även utgiftsböcker, avskrifter av kungliga brev (angående beslutade anslag), bevakningsregister, arbetsrapporter m.m.
I anmärkningskolumnen anges endast fastighetsnummer (utom i vissa fall, t.ex. när beteckning saknas).
Fram till budgetårsskiftet 1926/27 fördes separata böcker för varje kronans hus över ordinarie anslaget till underhåll och reparationer. Dessa böcker påbörjades på Överintendentsämbetet.
Fr.o.m. 1 juli 1926 redovisades förvaltningen även i för fastigheterna gemensamma tablåer (i fastighetsnummerföljd) och efter en uppdelning i generalplanearbeten, arbeten enligt särskilda anslag (efter beslut av Kungliga Maj:t) och arbeten enligt särskilda styrelsebeslut.
Fr.o.m. budgetåret 1935/36 har större delen av byggnadsstyrelsens fastigheter invärderats under dess delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under perioden 1945-1952 ingår även slottsavdelningens fastigheter (slottsfonden) i avdelningens räkenskaper.
Inkomst- och utgiftsböcker m.m. upplagda fondvis och i generalplanearbeten, arbeten enligt särskilda styrelsebeslut, och arbeten enligt särskilda anslag (beslut av Kungliga Maj:t).
För byggnadsstyrelsens delfond gäller även en uppdelning i Stockholms- och landsorts- fastigheter.