Uppsala domkapitel

Grunddata

Referenskod SE/ULA/11630 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/9C96bDX9rH6cxG02H087k3 Omfång 372 Hyllmeter  Datering 1593 – 1999 (Tidsomfång) Villkor Delvis Villkorsanm Vissa handlingar kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingar kan lämnas ut. Sökmedel Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning Arkivinstitution Riksarkivet i Uppsala Arkivbildare/upphov Domkapitlet i Uppsala stift (1200-talet – 1999) Alternativa namn: Uppsala domkapitel Kategori: Statlig myndighet

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Syfte & innehåll De svenska domkapitlen uppstod på medeltiden som en kyrklig instans på stiftsnivå med ansvar för gudstjänsten i respektive domkyrka samt prästernas utbildning. Efter reformationen förde domkapitlen en tynande tillvaro men började omkring 1570 växa sig starkare och blev med tiden åter en viktig del av den kyrkliga organisationen. I början av 1600-talet fick domkapitlen en starkare betoning på undervisning och fler lärare som ledamöter. I Uppsala var ärkebiskopen ordförande och universitetets professorer ledamöter. Biskoparna och deras domkapitel var en maktfaktor i 1600-talets Sverige. De var involverade i prästtillsättningar och dömde i äktenskapsmål, kyrkotuktsmål samt i disciplinärenden rörande kyrkans män. De hanterade konflikter mellan präst och församling, liksom en rad ekonomiska ärenden rörande exempelvis kyrkliga fastigheter, prästlöner och understöd till prästänkor. Dessutom hade de överinseende över utbildningsväsendet. Domkapitlet i Uppsala hade ett särskilt ansvar för svenska församlingar i utlandet, exempelvis i Nordamerika. 1687 begränsades domkapitlens domsrätt och de kom att bli underrätter i förhållande till hovrätterna. Från och med 1736 förlorade domkapitlen rätten att upplösa äktenskap och de flesta trolovningar medan uppgiften att utfärda skiljobrev kvarstod in på 1900-talet. År 1936 ändrades domkapitlens sammansättning till att omfatta sex ledamöter: biskop, domprost, en präst samt tre lekmän. En av ledamöterna skulle vara sakkunnig på folkskoleundervisningens område. Den sistnämnda funktionen upphörde när länsskolenämnderna inrättades 1958. Samtidigt lämnade biskopen uppdraget att vara eforus, dvs högste tillsynsman för läroverken. Därmed försvann det sista bandet mellan domkapitlet och undervisningsväsendet. 1989 skedde stora förändringar med den kyrkliga organisationen. Domkapitlens ansvarsområde begränsades nu till frågor rörande Svenska kyrkans lära, gudstjänst och det kyrkliga ämbetet. Man avskaffade också domkapitlens kanslier och egna medel; istället skulle kanslitjänster tillhandahållas domkapitlen av de nya kyrkokommunala stiftssamfälligheterna. Ordning & struktur Arkivet är indelat i två delarkiv: del I som omfattar 1593–1962 och del II som omfattar 1963–1999. 1963 togs, efter regeringsbeslut, nya diarieplaner för domkapitlen i bruk, vilket föranledde att det äldre arkivet avslutades och ett nytt påbörjades. Allmän anmärkning Uppsala domkapitels arkiv var tidigare uppdelat i tre delar (1593–1900, 1901–1962, 1963–1999). 2017–2018 sammanfördes de äldsta två delarna till ett arkiv, Uppsala domkapitels arkiv I, varvid ett omfattande omordnings- och omförteckningsarbete företogs. Delen omfattande 1963–1999 kvarstår som ett eget arkiv under benämningen Uppsala domkapitels arkiv II.

Tillgänglighet

Sekretess Delvis Deposition Nej Språk Svenska

Kontroll

Om postens upprättande Denna arkivbeskrivning bygger på en tidigare arkivhistorik, författad av en arkivredogörare på domkapitlet i januari 1997, Cecilia Björkmans vägledning Vad finns i domkapitlens arkiv och hur hittar man? (2006), kyrkohistorisk litteratur, uppslagsverk (främst NE) samt Lars Otto Bergs artikel Ur Uppsala domkapitels arkiv i boken Akter och iakttagelser. Landsarkivet i Uppsala 100 år (2003) ss. 53-72. Skapad 1989-03-01 00:00:00 Senast ändrad 2021-01-19 21:13:26

 Arkiv (2 st)

Referenskod Titel Tid   1 Uppsala domkapitel I 1593 – 1962   2 Uppsala domkapitel II 1963 – 1999