Socialstyrelsen 5:e byråns arkiv

Grunddata

Referenskod SE/RA/420267/06 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/p42NeBUQrH6d0002H087k3 Omfång 293,6 Hyllmeter  Datering 1913 – 1961 (Tidsomfång) Villkor Delvis Tillståndsgivare S-avd, resp enhet Villkorsanm OSL 24:8 (högst 70 år) Sökmedel Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm Arkivinstitution Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge) Arkivbildare/upphov Socialstyrelsen (1913) Alternativa namn: Kungl. Socialstyrelsen Alternativa namn: SoS Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Ordning & struktur Förteckning över 420267.06 Socialstyrelsens 5:e byrås arkiv 1920-1963 Förteckning: Inger Fogelberg år 1990. Reviderad och digitaliserad i Riksarkivet år 1999. Handläggare: Tommy Eriksson. Inledning (äldre form) Inledning. Socialstyrelsens tillkom som självständigt ämbetsverk år 1912. Som källa för redogörelsen av Socialstyrelsens organisation har använts Sociala Meddelanden 1962. 7.8., Socialstyrelsen 50 år av E Bexelius. Styrelsen organiserades på fyra byråer. Den fjärde byrån fick hand om socialstatistiken och publikationsverksamheten. Fr.o.m. år 1920 utökades antalet byråer till sex. Fjärde byrån uppdelades på två byråer, en avsedd huvudsakligen för fortlöpande statistik (fjärde byrån: byrån för allmän socialstatistik) och en för specialstatistiska undersökningar (femte byrån: byrån för socialstatistiska specialundersökningar). Vid nästa omorganisation av Socialstyrelsen, som ägde rum år 1938 bibehölls de två statistiska byråerna, nämlingen fjärde byrån, som kallades byrån för allmän socialstatistik, och femte byrån, utredningsbyrån för huvudsakligen socialstatistiska specialundersökningar, ofta förkortat till enbart utredningsbyrån. Den tänkta fördelningen av de statistiska arbetsuppgifterna mellan de båda statistiska byråerna, dvs. så att statistiska byrån fick hand om all fortlöpande statistik och utredningsbyrån om tillfälliga statistiska utredningar frångicks så småningom helt och hållet. Statistiska byrån fick för sin del insamla alla prisstatistik och utarbeta konsumentprisindex samt göra de prisgeografiska undersökningar som från tid till annan lades till grund för ortsgrupperingssystemet inom löneområdet, taxeringen och folkpensioneringen. Därjämte fick statistiska byrån ta hand om socialvårdsstatistiken, som vid omorganisationen 1938 överförts till Socialstyrelsen från statistiska centralbyrån. Härav följde att denna byrå också fick utföra en rad specialundersökningar inom det socialstatistiska området, då sådana begärdes av regeringen eller utredningar. Utredningsbyrån å sin sida fick helt hand om lönestatistiken och sysselsättningsstatistiken. Denna arbetsfördelning ledde till att byråerna år 1957 fick nya namn nämlingen byrån för pris- och socialvårdsstatistik samt byrån för löne- och sysselsättningsstatistik. Denna uppdelning av statistiken bibehölls ända tills statistiken överfördes till statistiska centralbyrån, vilket beträffande konsumentprisindex och levnadskostnadsundersökningar skedde den 1 juli 1962 och beträffande övrig statistik, med undantag av viss socialvårdsstatistik som stannar kvar hos Socialstyrelsen, den 1 juli 1963. Vid utarbetandet av prisstatistiken och beräkningen av konsumentprisindex hade Socialstyrelsen fr.o.m. år 1940 vid sin sida för rådplägning en indexnämnd. År 1954 skedde en förändring av indexnämndens arbetsuppgifter (SOU 1953:23). Då gjordes nämlingen nämnden till beslutande organ i principiella frågor rörande konsumentprisindex, och Socialstyrelsen blev därigenom kansli åt nämnden. För att säkerställa sambandet placerades samtidigt Socialstyrelsens chef som ordförande för nämnden. Då konsumentprisindex den 1 juli 1962 överflyttades till statistiska centralbyrån blev chefen för detta verk ordförande i nämnden. Arbetsuppgifterna förblevo densamma. Över nämndens handlingar, som bildar ett eget arkiv, har en särskild förteckning upprättats. Efter SCB:s övertagande av Socialstyrelsens arkiv, rensades och gallrades en del handlingar ut. Dessutom upprättades en ny arkivförteckning år 1964. Socialstyrelsens gamla förteckning finns kvar hos styrelsen. Föreliggande arkivförteckning avspeglar den nu aktuella stiuationen i arkivet. I serierna under huvudavdelningen H ingår ibland handlingar från andra serier t.ex.: diarier, register, skrivelser, kartor, ritningar m.m. i den mån de förekommer. Förteckningen innehåller som bilaga dels en lista över serier av vilka omfattande handlingsbestånd som utgallrats dels några serier som levererats till Riksarkivet och Arbetsskyddstyrelsen.

Kontroll

Senast ändrad 2019-02-25 16:31:27

Inledning. Socialstyrelsens tillkom som självständigt ämbetsverk år 1912. Som källa för redogörelsen av Socialstyrelsens organisation har använts Sociala Meddelanden 1962. 7.8., Socialstyrelsen 50 år av E Bexelius. Styrelsen organiserades på fyra byråer. Den fjärde byrån fick hand om socialstatistiken och publikationsverksamheten. Fr.o.m. år 1920 utökades antalet byråer till sex. Fjärde byrån uppdelades på två byråer, en avsedd huvudsakligen för fortlöpande statistik (fjärde byrån: byrån för allmän socialstatistik) och en för specialstatistiska undersökningar (femte byrån: byrån för socialstatistiska specialundersökningar). Vid nästa omorganisation av Socialstyrelsen, som ägde rum år 1938 bibehölls de två statistiska byråerna, nämlingen fjärde byrån, som kallades byrån för allmän socialstatistik, och femte byrån, utredningsbyrån för huvudsakligen socialstatistiska specialundersökningar, ofta förkortat till enbart utredningsbyrån. Den tänkta fördelningen av de statistiska arbetsuppgifterna mellan de båda statistiska byråerna, dvs. så att statistiska byrån fick hand om all fortlöpande statistik och utredningsbyrån om tillfälliga statistiska utredningar frångicks så småningom helt och hållet. Statistiska byrån fick för sin del insamla alla prisstatistik och utarbeta konsumentprisindex samt göra de prisgeografiska undersökningar som från tid till annan lades till grund för ortsgrupperingssystemet inom löneområdet, taxeringen och folkpensioneringen. Därjämte fick statistiska byrån ta hand om socialvårdsstatistiken, som vid omorganisationen 1938 överförts till Socialstyrelsen från statistiska centralbyrån. Härav följde att denna byrå också fick utföra en rad specialundersökningar inom det socialstatistiska området, då sådana begärdes av regeringen eller utredningar. Utredningsbyrån å sin sida fick helt hand om lönestatistiken och sysselsättningsstatistiken. Denna arbetsfördelning ledde till att byråerna år 1957 fick nya namn nämlingen byrån för pris- och socialvårdsstatistik samt byrån för löne- och sysselsättningsstatistik. Denna uppdelning av statistiken bibehölls ända tills statistiken överfördes till statistiska centralbyrån, vilket beträffande konsumentprisindex och levnadskostnadsundersökningar skedde den 1 juli 1962 och beträffande övrig statistik, med undantag av viss socialvårdsstatistik som stannar kvar hos Socialstyrelsen, den 1 juli 1963. Vid utarbetandet av prisstatistiken och beräkningen av konsumentprisindex hade Socialstyrelsen fr.o.m. år 1940 vid sin sida för rådplägning en indexnämnd. År 1954 skedde en förändring av indexnämndens arbetsuppgifter (SOU 1953:23). Då gjordes nämlingen nämnden till beslutande organ i principiella frågor rörande konsumentprisindex, och Socialstyrelsen blev därigenom kansli åt nämnden. För att säkerställa sambandet placerades samtidigt Socialstyrelsens chef som ordförande för nämnden. Då konsumentprisindex den 1 juli 1962 överflyttades till statistiska centralbyrån blev chefen för detta verk ordförande i nämnden. Arbetsuppgifterna förblevo densamma. Över nämndens handlingar, som bildar ett eget arkiv, har en särskild förteckning upprättats. Efter SCB:s övertagande av Socialstyrelsens arkiv, rensades och gallrades en del handlingar ut. Dessutom upprättades en ny arkivförteckning år 1964. Socialstyrelsens gamla förteckning finns kvar hos styrelsen. Föreliggande arkivförteckning avspeglar den nu aktuella stiuationen i arkivet. I serierna under huvudavdelningen H ingår ibland handlingar från andra serier t.ex.: diarier, register, skrivelser, kartor, ritningar m.m. i den mån de förekommer. Förteckningen innehåller som bilaga dels en lista över serier av vilka omfattande handlingsbestånd som utgallrats dels några serier som levererats till Riksarkivet och Arbetsskyddstyrelsen.

 Serier (10 st)

Referenskod Titel   A PROTOKOLL OCH FÖREDRAGNINGSLISTOR   B KONCEPT   C DIARIER   D LIGGARE OCH REGISTER   E INKOMNA HANDLINGAR   F ÄMNESORDNADE HANDLINGAR   G RÄKENSKAPER   H STATISTIK   J KARTOR OCH RITNINGAR   Ö ÖVRIGA HANDLINGAR