Socialstyrelsen Rikskuratorn för neurosedynfrågan

Grunddata

Referenskod SE/RA/420267/70 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/QTDpmITJzw9RvHOI05F4a1 ExtraID 420267.70 Omfång 3,2 Hyllmeter  (-) Datering 1947 – 1967 (Tidsomfång) Villkor Ja Villkorsanm Sekretess enligt OSL 21:1 jmf 25:1 Arkivinstitution Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge) Arkivbildare/upphov Socialstyrelsen (1913) Alternativa namn: Kungl. Socialstyrelsen Alternativa namn: SoS Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Inledning (äldre form) RIKSKURATORN FÖR NEUROSEDYNFRÅGAN 1963 - 1978 Från hösten 1959 till och med våren 1963 föddes i Sverige ett hundratal barn med svåra missbildningar orsakade av läkemedlen Neurosedyn och Noxodyn. Läkemedlen såldes och tillverkades på licens av Astra från det västtyska företaget Chemie Grünenthal under åren 1959-1961 (Noxodyn endast under 1961). Försäljningen stoppades i december 1961 efter rapporter om biverkningar i form av nervskador hos personer som tagit läkemedlet och allvarliga missbildningar hos nyfödda barn. Efter beslut av Kungl. Maj:t inrättades från 1 mars 1963 en tjänst som rikskurator för de neurosedynskadade barnen. Tjänsten innehades av socionom Inga-Maj Juhlin (med bl a Ann-Marie Leverén som vikarie under vissa perioder) och var fysiskt placerad vid Eugeniahemmet i Stockholm där många av barnen periodvis vistades. Arbetet som rikskurator omfattade bl a registrering och dokumentering av barnen, kontakt med anhöriga och med myndigheter. En stor del av Eugeniahemmets verksamhet under 1960-talet koncentrerades kring neurosedynbarnen, bl a genom en särskild avdelning för barnen och ett par tillsatta arbetsgrupper. Personalstyrkan utökades också genom åren. År 1971 lades verksamheten vid Eugeniahemmet ned. I samband med det placerades rikskuratorn helt hos Socialstyrelsen. Tjänsten upphörde 1978 då Ann-Marie Leverén gick i pension. Neurosedynfallet ledde så småningom till rättsak. Målet mot Astra handlades av Rådhusrätten i Södertälje och avslutades genom förlikning hösten 1969 i form av löpande ersättning till dem som drabbats. Efter förlikningen bildades Neurosedynskadenämnden (NSN) vars uppgift bestod i att fördela pengarna från Astra enligt förlikningsavtalet. År 2001 uppmärksammades fallet igen i samband med en skrivelse till Regeringskansliet då representanter för de neurosedynskadade begärde ersättning från staten motsvarande den som betalas ut av AstraZeneca AB (Astra). Beslut om utbetalning av engångsbelopp till samtliga skadade fattades i regeringen 2005. Föreningen för de Neurosedynskadade (FfdN) startades 1962 av föräldrarna för att sedan övertas av barnen i vuxen ålder. Föreningen samarbetade med rikskuratorn och fungerade som en knutpunkt för familjerna, bl a anordnades föräldrakurser och träffar. De viktigaste uppgifterna har varit att ge råd och stöd samt att förbättra situationen för de neurosedynskadade i Sverige. Astras neurosedynbarnfond bildades som stiftelse 1963. Syftet var att främja vetenskaplig forskning och annan verksamhet rörande vård, rehabilitering, uppfostran och utbildning av neurosedynskadade barn i Danmark, Norge och Sverige. Stiftelsen upphörde 1974. Organisatorisk placering och förändringar Organisatoriskt ingick tjänsten till en början i dåvarande Kungliga Medicinalstyrelsens Sjukhusbyrå och från den 1 januari 1968 i den nybildade Socialstyrelsens Långtidsvårdsbyrå, LÅ 1. Arkivet Då fallet med neurosedynbarnen är unikt och handlingarna har stort samhällshistoriskt- och forskningsvärde beslutades i samband med förtecknandet att låta rikskuratorns tjänst utgöra en egen arkivbildare. Arkivet omfattar ca 3,1 hyllmeter och består utöver rikskuratorns handlingar även av handlingar från Astras neurosedynbarnfond, Föreningen för de neurosedynskadade, Neurosedynskadenämnden, Eugeniahemmet och material rörande målet mot Astra. En stor del av arkivet utgörs av de serier med akter som finns över barnen. Akterna är sorterade i alfabetisk ordning och innehåller ett omfattande fotomaterial. Uppgifter rörande barnen, framför allt korrespondens och olika typer av register, finns också i de övriga serierna. Befattningen som rikskurator fanns mellan åren 1963-1978, men tidsmässigt omfattar arkivmaterialet handlingar från slutet av 1950-talet och fram till 1989. Sekretess Sekretess enligt sekretesslagens 7 kap 4 § gäller för de delar av arkivmaterialet som innehåller känsliga personliga uppgifter. Källor Handlingar ur Rikskuratorn för neurosedynfrågans arkiv. Justitiekanslerns utlåtande angående neurosedynkatastrofen (Beslut 2003-04-30, Dnr 3195-02-90). Neurosedynkatastrofen, Martha Carlson och Birgitta Perfjell, uppsats, speciallärarlinjen, Lärarhögskolan, Göteborg, 1970. Arkivet ordnades och förtecknades av arkivarie Tomas Ohlson 2005-2006. Arkivbeskrivning upprättades av projektarkivarie Marlene Arnell 2006-10-16. Digitaliserad i Riksarkivet i november 2008 av Louise Cederwall Lindström

Tillgänglighet

Sekretess Ja

Kontroll

Skapad 2008-06-19 15:18:27 Senast ändrad 2020-03-30 14:32:33

RIKSKURATORN FÖR NEUROSEDYNFRÅGAN 1963 - 1978 Från hösten 1959 till och med våren 1963 föddes i Sverige ett hundratal barn med svåra missbildningar orsakade av läkemedlen Neurosedyn och Noxodyn. Läkemedlen såldes och tillverkades på licens av Astra från det västtyska företaget Chemie Grünenthal under åren 1959-1961 (Noxodyn endast under 1961). Försäljningen stoppades i december 1961 efter rapporter om biverkningar i form av nervskador hos personer som tagit läkemedlet och allvarliga missbildningar hos nyfödda barn. Efter beslut av Kungl. Maj:t inrättades från 1 mars 1963 en tjänst som rikskurator för de neurosedynskadade barnen. Tjänsten innehades av socionom Inga-Maj Juhlin (med bl a Ann-Marie Leverén som vikarie under vissa perioder) och var fysiskt placerad vid Eugeniahemmet i Stockholm där många av barnen periodvis vistades. Arbetet som rikskurator omfattade bl a registrering och dokumentering av barnen, kontakt med anhöriga och med myndigheter. En stor del av Eugeniahemmets verksamhet under 1960-talet koncentrerades kring neurosedynbarnen, bl a genom en särskild avdelning för barnen och ett par tillsatta arbetsgrupper. Personalstyrkan utökades också genom åren. År 1971 lades verksamheten vid Eugeniahemmet ned. I samband med det placerades rikskuratorn helt hos Socialstyrelsen. Tjänsten upphörde 1978 då Ann-Marie Leverén gick i pension. Neurosedynfallet ledde så småningom till rättsak. Målet mot Astra handlades av Rådhusrätten i Södertälje och avslutades genom förlikning hösten 1969 i form av löpande ersättning till dem som drabbats. Efter förlikningen bildades Neurosedynskadenämnden (NSN) vars uppgift bestod i att fördela pengarna från Astra enligt förlikningsavtalet. År 2001 uppmärksammades fallet igen i samband med en skrivelse till Regeringskansliet då representanter för de neurosedynskadade begärde ersättning från staten motsvarande den som betalas ut av AstraZeneca AB (Astra). Beslut om utbetalning av engångsbelopp till samtliga skadade fattades i regeringen 2005. Föreningen för de Neurosedynskadade (FfdN) startades 1962 av föräldrarna för att sedan övertas av barnen i vuxen ålder. Föreningen samarbetade med rikskuratorn och fungerade som en knutpunkt för familjerna, bl a anordnades föräldrakurser och träffar. De viktigaste uppgifterna har varit att ge råd och stöd samt att förbättra situationen för de neurosedynskadade i Sverige. Astras neurosedynbarnfond bildades som stiftelse 1963. Syftet var att främja vetenskaplig forskning och annan verksamhet rörande vård, rehabilitering, uppfostran och utbildning av neurosedynskadade barn i Danmark, Norge och Sverige. Stiftelsen upphörde 1974. Organisatorisk placering och förändringar Organisatoriskt ingick tjänsten till en början i dåvarande Kungliga Medicinalstyrelsens Sjukhusbyrå och från den 1 januari 1968 i den nybildade Socialstyrelsens Långtidsvårdsbyrå, LÅ 1. Arkivet Då fallet med neurosedynbarnen är unikt och handlingarna har stort samhällshistoriskt- och forskningsvärde beslutades i samband med förtecknandet att låta rikskuratorns tjänst utgöra en egen arkivbildare. Arkivet omfattar ca 3,1 hyllmeter och består utöver rikskuratorns handlingar även av handlingar från Astras neurosedynbarnfond, Föreningen för de neurosedynskadade, Neurosedynskadenämnden, Eugeniahemmet och material rörande målet mot Astra. En stor del av arkivet utgörs av de serier med akter som finns över barnen. Akterna är sorterade i alfabetisk ordning och innehåller ett omfattande fotomaterial. Uppgifter rörande barnen, framför allt korrespondens och olika typer av register, finns också i de övriga serierna. Befattningen som rikskurator fanns mellan åren 1963-1978, men tidsmässigt omfattar arkivmaterialet handlingar från slutet av 1950-talet och fram till 1989. Sekretess Sekretess enligt sekretesslagens 7 kap 4 § gäller för de delar av arkivmaterialet som innehåller känsliga personliga uppgifter. Källor Handlingar ur Rikskuratorn för neurosedynfrågans arkiv. Justitiekanslerns utlåtande angående neurosedynkatastrofen (Beslut 2003-04-30, Dnr 3195-02-90). Neurosedynkatastrofen, Martha Carlson och Birgitta Perfjell, uppsats, speciallärarlinjen, Lärarhögskolan, Göteborg, 1970. Arkivet ordnades och förtecknades av arkivarie Tomas Ohlson 2005-2006. Arkivbeskrivning upprättades av projektarkivarie Marlene Arnell 2006-10-16. Digitaliserad i Riksarkivet i november 2008 av Louise Cederwall Lindström

 Serier (9 st)

Referenskod Titel Anmärkning   F ÄMNESORDNADE HANDLINGAR Läsesal   F I a Neurosedynskadade barn Alfabetisk ordning   F I ba Dokumentation över neurosedynbarnens skador Alfabetisk ordning   F I bb Dokumentation över skador på barn som inte omfattas av förlikningsavtalet med ASTRA AB Alfabetisk ordning   F II Handlingar rörande neursedynfrågan Skrivelser, rapporter, artiklar, pressklipp med mera   F III Handlingar rörande neurosedynmålet   F IV a Neurosedynskadenämndens handlingar   F IV b ASTRA:s neurosedynbarnfond   F IV c Föreningen för de neurosedynskadade (FfdN)