Skoghallsverken (1861-)

Grunddata

Referenskod SE/VA/51153 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/1vO2RTYTV4z3SeykrpHp68 Omfång 122 Hyllmeter  Datering 1820 – 1981 (Tidsomfång) Arkivinstitution Värmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal) Arkivbildare/upphov Stora Enso (1998) Alternativa namn: Stora Enso Oyj Kategori: Företag. Skogsbruk Kategori: Företag. Processindustri   Dejefors bruk (1660 – 1988) (Volym F 11 a: 1, 3-4, och F 11 b: 4-5: PM angående tillverkningens framtid vid Deje pappersbruk 1967, produktionsuppgifter 1964-1976, handlingar om permitteringar och uppsägningar i Deje 1967-1970 m.m.) Alternativa namn: Dejefors sågverk  (1885 – 1905) Alternativa namn: Dejefors AB  (1873 – 1885) Alternativa namn: Deje pappersbruk Alternativa namn: Deje bruk Alternativa namn: Dejeforsverken Alternativa namn: Dejefors träförädlingsverk Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, sågverk) Kategori: Företag. Processindustri (Sulfatfabrik, pappersbruk, träsliperi) Kategori: Företag. Energi-, vatten- och avloppsverk (Kraftrörelse)   Edsvalla bruk (1644 – 1967) (Volym F 11 a: 3-4 och F 11 b: 2: Handlingar angående produktionen vid Edsvalla bruk 1964-1967, nedläggningen 1967-1970 och försäljningen av bruksbyggnaderna 1967-1968.) Alternativa namn: AB Edsvalla Bruk  (1903 – ) Alternativa namn: Edsvalla Bolag  (1856 – 1868) Alternativa namn: Edsvalla Bruks AB  (1868 – ) Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Järnbruk, kvarn, sågverk) Kategori: Företag. Processindustri (Sulfitfabrik, träsliperi)   Forshaga bruk (Serierna F 11 a och F 11 b: Årsrapporter från Forshaga sulfitfabrik 1962-1963, avvecklingen av verksamheten i Forshaga 1967-1969 m.m.) Alternativa namn: Forshaga AB  (1882-11-01 – 1893) Alternativa namn: Forshaga bolag  (1856 – 1882-11-01) Alternativa namn: Forshaga Sulfit AB  (1893 – 1934) Alternativa namn: Forshaga sågverksbolag  (1856 – 1882-11-01) Kategori: Företag. Fiske och fiskevård (Laxfiske) Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Sågverk, kvarn) Kategori: Företag. Processindustri (Sulfitfabrik)   Klarafors bruk (1870 – 1967) (Serie F 11 a och F 11 b: Produktionsuppgifter från Klarafors 1964-1970, handlingar angående nedläggningen 1967-1968 m.m.) Alternativa namn: Klarafors Fabrikers Aktiebolag  (1889 – 1900) Alternativa namn: Klarafors Aktiebolag  (1900 – ) Alternativa namn: Klarafors Alternativa namn: Klarafors Fabriksbolag  ( – 1889) Kategori: Företag. Processindustri (Sulfatfabrik, sulfitfabrik, pappersbruk, träsliperi)   Skoghallsverken (1831) Alternativa namn: Stora Enso Packaging Boards Skoghalls AB Alternativa namn: Akzo Nobel Base Chemical AB  (1994 – 2010) Alternativa namn: Skoghalls (Lunna) faktori  (1831 – ) Alternativa namn: Skoghalls bruk Alternativa namn: Lunna Förlag Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Säckfabrik, sågverk, faktori och lastageplats) Kategori: Företag. Processindustri (Sulfitfabrik, sulfatfabrik, pappersbruk, kartongbruk, elektrokemisk rörelse) Kategori: Företag. Transport- och lagringsföretag

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Allmän anmärkning Förteckningsnummer 27-28/72, 2/89 1831-1860 se Skoghalls (Lunna) Faktori Inledning (äldre form) SKOGHALLSVERKEN Skoghallsverken ingår i Uddeholmskoncernen och har från början sin upprinnelse i Lunna Förlag på Hammarö. Lunna uppstod 1832 och var från början avsett som en timmeruppsamlingsplats för Uddeholmsbolaget. Allteftersom 1800-talet gick började det emellertid stå klart att Uddeholms framtid låg i träindustrin. Bolaget började i allt högre utsträckning att syssla med trähantering och som ett led i denna utveckling anlades därför 1855 en ångsåg på Hammarön - ursprunget till våra dagars Skoghallsverk. År 1856 startades verksamheten vid Skoghall och sammanlagt ett trettiotal arbetare var här sysselsatta under ledning av förvaltaren P.W. Dahlgren. Någon produktionsstatistik eller liknande siffermaterial rörande Skoghall finns emellertid inte från denna tid. Inte förrän från och med 1920-talet och framåt börjar statistiskt material och register och liggare över tillverkningen kunna återfinnas i källmaterialet. Avsikten med grundläggandet av Skoghall var från början den att företaget skulle komplettera den av Uddeholm sedan år 1830 drivna ångsågen vid Munkfors. Efterhand kom emellertid Skoghall att få en allt större betydelse. Den första sågen brann 1871 och en ny anläggning, men med större kapacitet kom genast att uppföras på platsen. Samma sak upprepades 1907 och 1911 moderniserades därefter hela sågverket. Samtidigt som Skoghallsverken växte kvantitativt började allt fler omständigheter tala för att Skoghall kunde bli ett framtida industricentrum. Bland annat berodde detta på anläggningarnas goda läge och de förbättrade transportmöjligheterna över Vänern, symboliserade av Trollhättekanalens utvidgning. Utbyggnaden av Skoghall i början av 1900-talet skedde främst under överinseende av August Herlenius. Under Herlenius ledning byggdes bland annat den första sulfitfabriken vid Skoghall år 1915, Redan år 1917 började dessutom en sulfatfabrik att anläggas. Denna utvidgning av verksamheten påskyndades av att Uddeholms sulfitfabrik vid Åros eldhärjades 1914, varför behovet av nyanläggningar blev än mer påträngande än tidigare. Man valde då att bygga ut Skoghall framför att välja någon mer otillgänglig plats längre uppåt Värmland. Vid denna tid hade sulfitfabriken en årlig tillverkningskapacitet på c:a 14 000 ton och den senare tillkommna sulfatfabriken producerade hela 20 000 ton massa per år. Från denná tid härör därför också de första debatterna i Karlstads-Tidningen angående den nya tidens industriföroreningar. Under slutet av 1910- och början av 1920-talen började även en kemisk industri växa upp i anslutning till Skoghallsverken, Man tillverkade i dessa anläggningar bland annat eter och metanol och 1925 framställde man sammanlagt 25 ton eter i Skoghall. Efter en ekonomisk kris i samband med den amerikanska börskraschen på Wall Street i oktober 1929 kom 1930-talet i övrigt att innebära goda konjunkturer för Skoghallsverken. Man byggde ut den kemiska industrin och även produktionen av massa och papp samt papper, som man nu också börjat tillverka, steg och 1939 var årsproduktionen av sulfit- och sulfatmassa uppe i drygt 93 000 ton. Det andra världskrigets utbrott innebar för Skoghall, liksom för många andra svenska industrier att produktionen fick anpassas efter den inhemska marknaden. Några större svårigheter mötte företaget emellertid inte. Dock fick en del trävaruprodukter läggas i lager i väntan på export. Den elektrokemiska fabriken vid vid Skoghall påverkades däremot enbart positivt av krigskonjunkturen och de nya produktionsomständigheter som denna medförde. På 1960-talet omfattade Skoghallsverken ett sågverk, en sulfitfabrik med en årskapacitet på 80 000 ton, en sulfatfabrik med en årskapacitet på 130 000 ton, ett stort pappersbruk och diverse kemiska fabriker. Knutna till verken är också två stora forskningslaboratorier och hela företaget sysselsatte vid denna tid omkring 2400 personer. Under 1970-talet har konjunkturerna varit mindre gynnsamma för såväl Skoghallsverken som för Uddeholmsbolaget i sin helhet. I slutet av 1970-talet har emellertid en viss uppgång kunnat förmärkas. Billerud AB förvärvade 1979 Skoghallsverken tillsammans med den övriga skogsrörelsen inom Uddeholms AB. Litteratur: Andersson I.: Uddeholms historia-Människor, händelser, huvudlinjer från äldsta tid till 1914, Stockholm 1960. Skoghall 1914-1943. Källpublikationer och studier till Uddeholms historia del III. u.o. 1983. Bergström, I.A.: Skoghallssågen hundra år. Värmland vår hembygd 1957 s.88-96. ( Martin Åberg ) Grupper F 2 1. Handlingar som äro gemensamma och som beröra samtliga verk och anläggningar samt Skoghallsverkens hela verksamhet. 2. Fastigheter. 3. Anläggningar och underhåll. Sågverket. 4. Anläggningar och underhåll. Sulfitfabriken, Sulfatfabriken och gemensamt för båda. 5. Anläggningar och underhåll. Pappersbruket. 6. Pappersförädlingsanläggningen (Säckfabriken). 7. Anläggningar och underhåll. Kemiska fabriker. 8. Anläggningar och underhåll. Spritfabriken. 9. Anläggningar och underhåll. C-M-C fabriken. 10. Anläggningar och underhåll. El-anläggningar, Ångcentralen, Pumpstationen. 11. Anläggningar och underhåll. Kontor, bostäder och övriga anläggningar. 12. Anläggningar och underhåll. Transportanordningar. 13. Anläggningar och underhåll. Forskningslaboratorier. 14. Skogs och lantbruk. 15. Tillverkningar, Sågverket. 16. Tillverkningar, Sulfitfabriken, Sulfatfabriken och gemensamt för båda. 17. Tillverkningar, Pappersbruket. 18. Tillverkningar, Pappersförädlingsanläggningen, (Säckfabriken). 19. Tillverkningar, Spritfabriken. 20. Tillverkningar, Kemiska fabriker. 21. Tillverkningar, C-M-C fabriken. 22. Laboratorierna: Forskning och vetenskapligt arbete, analyser m.m. 23. Verkstadsrörelse och byggnadsteknik. Arbetsmaskiner. Grävmaskiner m.m. 24. Eget: Värme, Kraft, Vatten och avlopp, Ångcentralen, Pumpstationen. 25. Kommunikationer. 26. Köp och försäljning. 27. Ekonomi. 28. Administration. 29. Personal. 30. Sociala och allmänna frågor. Samhällsbildning. 31. Diverse handlingar av allmän art. Grupper F 1 2. Fastigheter 3. Skoghalls Sågverk från 1856-1912. Anläggningar och underhåll. 11. Anläggningar och underhåll. Kontorsbostäder och andra byggnader. 14. Skogsbruk och Lantbruk. Jakt och Fiske. 15. Tillverkning och Skeppning. 25. Kommunikationer och Transporter. 26. Köp och försäljningsfrågor. 27. Ekonomi. 28. Administration. 29. Personalfrågor. 30. Sociala och allmänna frågor. Grupper B 1 2. Fastigheter. 3. Sågverket. 11. Anläggning och underhåll. 14. Skogsbruk och lantbruk. 15. Tillverkningar. 25. Kommunikationer. 26. Köp och försäljning. 27. Ekonomi. 28. Administration. 29. Personal.

Kontroll

Senast ändrad 2021-03-01 10:45:59

SKOGHALLSVERKEN Skoghallsverken ingår i Uddeholmskoncernen och har från början sin upprinnelse i Lunna Förlag på Hammarö. Lunna uppstod 1832 och var från början avsett som en timmeruppsamlingsplats för Uddeholmsbolaget. Allteftersom 1800-talet gick började det emellertid stå klart att Uddeholms framtid låg i träindustrin. Bolaget började i allt högre utsträckning att syssla med trähantering och som ett led i denna utveckling anlades därför 1855 en ångsåg på Hammarön - ursprunget till våra dagars Skoghallsverk. År 1856 startades verksamheten vid Skoghall och sammanlagt ett trettiotal arbetare var här sysselsatta under ledning av förvaltaren P.W. Dahlgren. Någon produktionsstatistik eller liknande siffermaterial rörande Skoghall finns emellertid inte från denna tid. Inte förrän från och med 1920-talet och framåt börjar statistiskt material och register och liggare över tillverkningen kunna återfinnas i källmaterialet. Avsikten med grundläggandet av Skoghall var från början den att företaget skulle komplettera den av Uddeholm sedan år 1830 drivna ångsågen vid Munkfors. Efterhand kom emellertid Skoghall att få en allt större betydelse. Den första sågen brann 1871 och en ny anläggning, men med större kapacitet kom genast att uppföras på platsen. Samma sak upprepades 1907 och 1911 moderniserades därefter hela sågverket. Samtidigt som Skoghallsverken växte kvantitativt började allt fler omständigheter tala för att Skoghall kunde bli ett framtida industricentrum. Bland annat berodde detta på anläggningarnas goda läge och de förbättrade transportmöjligheterna över Vänern, symboliserade av Trollhättekanalens utvidgning. Utbyggnaden av Skoghall i början av 1900-talet skedde främst under överinseende av August Herlenius. Under Herlenius ledning byggdes bland annat den första sulfitfabriken vid Skoghall år 1915, Redan år 1917 började dessutom en sulfatfabrik att anläggas. Denna utvidgning av verksamheten påskyndades av att Uddeholms sulfitfabrik vid Åros eldhärjades 1914, varför behovet av nyanläggningar blev än mer påträngande än tidigare. Man valde då att bygga ut Skoghall framför att välja någon mer otillgänglig plats längre uppåt Värmland. Vid denna tid hade sulfitfabriken en årlig tillverkningskapacitet på c:a 14 000 ton och den senare tillkommna sulfatfabriken producerade hela 20 000 ton massa per år. Från denná tid härör därför också de första debatterna i Karlstads-Tidningen angående den nya tidens industriföroreningar. Under slutet av 1910- och början av 1920-talen började även en kemisk industri växa upp i anslutning till Skoghallsverken, Man tillverkade i dessa anläggningar bland annat eter och metanol och 1925 framställde man sammanlagt 25 ton eter i Skoghall. Efter en ekonomisk kris i samband med den amerikanska börskraschen på Wall Street i oktober 1929 kom 1930-talet i övrigt att innebära goda konjunkturer för Skoghallsverken. Man byggde ut den kemiska industrin och även produktionen av massa och papp samt papper, som man nu också börjat tillverka, steg och 1939 var årsproduktionen av sulfit- och sulfatmassa uppe i drygt 93 000 ton. Det andra världskrigets utbrott innebar för Skoghall, liksom för många andra svenska industrier att produktionen fick anpassas efter den inhemska marknaden. Några större svårigheter mötte företaget emellertid inte. Dock fick en del trävaruprodukter läggas i lager i väntan på export. Den elektrokemiska fabriken vid vid Skoghall påverkades däremot enbart positivt av krigskonjunkturen och de nya produktionsomständigheter som denna medförde. På 1960-talet omfattade Skoghallsverken ett sågverk, en sulfitfabrik med en årskapacitet på 80 000 ton, en sulfatfabrik med en årskapacitet på 130 000 ton, ett stort pappersbruk och diverse kemiska fabriker. Knutna till verken är också två stora forskningslaboratorier och hela företaget sysselsatte vid denna tid omkring 2400 personer. Under 1970-talet har konjunkturerna varit mindre gynnsamma för såväl Skoghallsverken som för Uddeholmsbolaget i sin helhet. I slutet av 1970-talet har emellertid en viss uppgång kunnat förmärkas. Billerud AB förvärvade 1979 Skoghallsverken tillsammans med den övriga skogsrörelsen inom Uddeholms AB. Litteratur: Andersson I.: Uddeholms historia-Människor, händelser, huvudlinjer från äldsta tid till 1914, Stockholm 1960. Skoghall 1914-1943. Källpublikationer och studier till Uddeholms historia del III. u.o. 1983. Bergström, I.A.: Skoghallssågen hundra år. Värmland vår hembygd 1957 s.88-96. ( Martin Åberg ) Grupper F 2 1. Handlingar som äro gemensamma och som beröra samtliga verk och anläggningar samt Skoghallsverkens hela verksamhet. 2. Fastigheter. 3. Anläggningar och underhåll. Sågverket. 4. Anläggningar och underhåll. Sulfitfabriken, Sulfatfabriken och gemensamt för båda. 5. Anläggningar och underhåll. Pappersbruket. 6. Pappersförädlingsanläggningen (Säckfabriken). 7. Anläggningar och underhåll. Kemiska fabriker. 8. Anläggningar och underhåll. Spritfabriken. 9. Anläggningar och underhåll. C-M-C fabriken. 10. Anläggningar och underhåll. El-anläggningar, Ångcentralen, Pumpstationen. 11. Anläggningar och underhåll. Kontor, bostäder och övriga anläggningar. 12. Anläggningar och underhåll. Transportanordningar. 13. Anläggningar och underhåll. Forskningslaboratorier. 14. Skogs och lantbruk. 15. Tillverkningar, Sågverket. 16. Tillverkningar, Sulfitfabriken, Sulfatfabriken och gemensamt för båda. 17. Tillverkningar, Pappersbruket. 18. Tillverkningar, Pappersförädlingsanläggningen, (Säckfabriken). 19. Tillverkningar, Spritfabriken. 20. Tillverkningar, Kemiska fabriker. 21. Tillverkningar, C-M-C fabriken. 22. Laboratorierna: Forskning och vetenskapligt arbete, analyser m.m. 23. Verkstadsrörelse och byggnadsteknik. Arbetsmaskiner. Grävmaskiner m.m. 24. Eget: Värme, Kraft, Vatten och avlopp, Ångcentralen, Pumpstationen. 25. Kommunikationer. 26. Köp och försäljning. 27. Ekonomi. 28. Administration. 29. Personal. 30. Sociala och allmänna frågor. Samhällsbildning. 31. Diverse handlingar av allmän art. Grupper F 1 2. Fastigheter 3. Skoghalls Sågverk från 1856-1912. Anläggningar och underhåll. 11. Anläggningar och underhåll. Kontorsbostäder och andra byggnader. 14. Skogsbruk och Lantbruk. Jakt och Fiske. 15. Tillverkning och Skeppning. 25. Kommunikationer och Transporter. 26. Köp och försäljningsfrågor. 27. Ekonomi. 28. Administration. 29. Personalfrågor. 30. Sociala och allmänna frågor. Grupper B 1 2. Fastigheter. 3. Sågverket. 11. Anläggning och underhåll. 14. Skogsbruk och lantbruk. 15. Tillverkningar. 25. Kommunikationer. 26. Köp och försäljning. 27. Ekonomi. 28. Administration. 29. Personal.

 Serier (140 st)

Referenskod Titel Anmärkning   A 1 Protokoll för samarbetskommittén   A 2 Protokollsbilagor 1968 Ingår i F 12:16. Årsberättelse.   B 1 Brevkopieböcker Jfr register 3 (fört nr 28/72). Volym 2-14 innehåller utdrag ur brevkopieböcker. Kopieböcker över räkningar och fakturor, se G 9.   D 1 aaa Fabriksjournaler Serien inb.   D 1 aab Tillverkningsliggare Serien inb, om ej annat anges.   D 1 aba Tillverkningsliggare Serien inb, om ej annat anges.   D 1 abb Tilllverkningsrapporter för blekmassa Serien i pärmar.   D 1 abc Kokjournaler Serien inb.   D 1 abd Blekmassekontroll Serien inb.   D 1 abe Råmaterialjournaler Serien inb.   D 1 abf Liggare för massa-och lutnivåer Serien inb. (Serien övergår i lösblad enl. not. i vol. 3).   D 1 abg Reparationsjournaler Serien inb.   D 1 abh Dagböcker Serien hft.   D 1 abj Strödda liggare och journaler Serien inb om ej annat anges.   D 1 ac Laboratorierapporter Serien i kartonger om ej annat anges.   D 1 ad Driftsanalysjournaler Serien inb.   D 1 aea Dagböcker för sodapannor (SP). Serien inb.   D 1 aeb Dagböcker, PPCA Serien inb.   D 1 aec Strödda dagböcker Serien inb.   D 1 baa Journaler över styrkeprovning Serien inb.   D 1 bab Fördelning av pappersmaskinernas körtider Serien inb.   D 1 bac Tillverkningsjournaler, pappersbruket Serien inb.   D 1 bad Maskinböcker Serien inb. Fr.o.m. 1/3 1970 infördes nytt system med nya maskinböcker och benämnes då maskinrapporter (se vol 22)   D 1 bae Rullmaskinsjournaler, pappersbruket Serien inb.   D 1 baf Provningsjournaler Serien inb.   D 1 bba Tillverkningsjournaler Serien inb.   D 1 bbb Produktionsjornaler Serien inb.   D 1 bca Strödda driftsjournaler Serien inb.   D 1 ca Tillverkningsjournaler för terpentin m.m.   D 1 cb Tillverkningsrapporter för Metyl- och terpentinfabriken Serien inb.   D 1 da Specialböcker för trävaror Serien inb.   D 1 db Hyvleriet, tillverkningsjournaler Serien inb.   D 1 dc Sågverket, tillverkningsjournaler Serien inb.   D 1 dd Uppmätningsböcker för hyvlade trävaror Serien inb.   D 1 de "Rapport för trävaror vid Skoghall" Serien inb.   D 1 df Strödda timmerjournaler Serien i pärmar om ej annat anges.   D 1 ea Specialböcker för järneffekter Serien inb.   D 1 eb Dimensionsförteckning över järn och ståleffekter Serien inb.   D 1 fa Hylsmaskinjournaler Serien inb.   D 1 fb Journaler för temperaturmätningar Serien inb.   D 1 fc Arbetsjournaler Serien inb.   D 1 fd Journaler för gummeringsfabriken Serien inb.   D 1 fe Strödda tillverkningsliggare Serien inb. om ej annat anges.   D 2 aa Vågböcker för utskeppning Serien inb.   D 2 ab Vågböcker för invägning av järneffekter Serien inb.   D 2 ba Utskeppningsböcker, plankor av Skoghalls tillverkning Serien inb.   D 2 bb Utskeppningsböcker, plankor av Munkfors tillverkning Serien inb.   D 2 bc Utskeppningsböcker, sulfat och sulfatmassa   D 2 bd Hamn och skeppningsböcker Serien inb.   D 2 be Maskindagböcker för ångfartyg Serien inb.   D 2 bf Skeppsdagböcker Serien inb.   D 2 bg Dagboksalmanackor, "brädgården" Serien inb. Består av almanackor med anteckningar om väderlek, ankommande och avgående fartyg m m.   D 2 ca Fraktböcker Serien inb.   D 2 cb Stuvningsjournaler Serien inb om ej annat anges.   D 2 cc Strödda frakt- och utlämningsliggare Serien inb.   D 3 a Matriklar över arbetare, sulfitfabriken Serien inb.   D 3 b Register över löntagare Serien i pärmar.   D 3 c Strödda personalliggare Serien inb.   D 4 a Postböcker Serien inb.   D 4 b "Anteckningar över inkomna fraktsedlar och lämnade kvittenser" Serien inb.   D 4 c Orderböcker, hyvlade trävaror Serien inb.   D 4 d Leverans och orderböcker, sågverket. Serien inb.   D 4 e Fakturaböcker Serien inb.   D 4 f Strödda administrativa liggare Serien inb om ej annat anges.   D 5 a Patentliggare Serien inb.   D 5 b Liggare över brandförsäkringar Serien inb.   D 5 c Arkivförteckningar   D 5 d Reservdelsförteckningar, Deje pappersbruk Serien i pärmar.   E 1 a Platschefens korrespondens Serien i pärmar om ej annat anges.   E 1 b Övrig korrespondens   E 2 Inkomna mantalsuppgifter från anställda Serien i pärmar.   E 3 Förbättringsförslag Serien i pärmar.   E 4 Rapporter, kalkylavdelningen Serien i pärmar.   F 1 Ämnesordnade handlingar (dossierer), serie 1 Serien i kartonger. Äldre dossierer (-omkr. 1915). Tid och innehåll, se register 2. Förteckning 28/72.   F 2 Ämnesordnade handlingar (dossierer), serie 2 Yngre dossierer (omkring 1915 - ). Tid och innehåll, se register 1. Förteckning 27/72. Serien omfattar 737 volymer totalt. Vol. 725-731, se serie K1.   F 3 Platschefens dossierer Serien i pärmar om ej annat anges.   F 4 a Nybyggnadsförslag Serien i pärmar, om ej annat anges.   F 4 b Byggnadstillstånd Serien i pärmar.   F 5 a Olycksfallshandlingar, huvudserie Serien i pärmar.   F 5 b Rapporter om olycksfall Serien i pärmar.   F 5 c Avtalshandlingar Serien i kartonger.   F 6 a Värderinginstrument Serien i pärmar om ej annat anges.   F 6 b Byggnads balans och brandförsakringsvärden Serien inb om ej annat anges.   F 6 c Strödda handlingar angående brandförsäkrinçar och bränder   F 7 a Laboratorieundersökningar Serien i pärmar om ej annat anges.   F 7 b Analysrapporter Serien i pärmar.   F 8 Revisionsbeslut Serien inb.   F 9 Handlingar angående Sulfit AB Göta Serien i kartonger om ej annat anges.   F 10 Ing R. Kihlgrens handlingar angående sågen Serien i pärmar.   F 11 a Produktion och ekonomi Serien i kartonger.   F 11 b Personal och byggnadsfrågor Serien i kartonger.   F 12 Strödda ämnesordnade handlingar Serien i kartonger om ej annat anges.   G 1 a Kapitalböcker (huvudböcker) Serien inb.   G 1 ba Inventarieböcker, huvudserie Serien inb.   G 1 bb Inventarieböcker över maskiner Serien inb om ej annat anges.   G 1 bc Inventarieböcker, sulfatfabriken Serien inb.   G 1 bd Strödda Inventarieböcker och förteckningar Serien inb om ej annat anges.   G 2 a Avräkningsböcker, huvudserie Serien inb om ej annat anges.   G 2 b Strödda avräkningsböcker Serien inb om ej annat anges.   G 3 a Journaler (diversejournaler), huvudserie. Serien inb. Benämns från 1887 "diversejournaler"   G 3 b Fraktkreditjournaler Serien inb.   G 4 a Försäljningsmemorial (forsäljningsböcker), huvudserie Serien inb.   G 4 b Försäljningsböcker, sågat virke Serien inb.   G 5 a Dagsverksböcker Serien inb. Fr o m 1901 benämnda "timböcker".   G 5 ba Avlöningsböcker, sågverket Serien inb.   G 5 bb Avlöningsböcker, sulfitfabriken Serien inb.   G 5 bc Avlöningsböcker, Tjänstemännen Serien inb. Fr.o.m. l947 benämnda "avlöningsjournalen."   G 5 ca Avlöningslistor, månadsavlönad personal Serien i kartonger.   G 5 cb Avlöningslistor, sågverket Serien i pärmar om ej annat anges.   G 5 cc Avlöningslistor, cellulosafabriken Serien i kartonger.   G 5 d Strödda avlöningsuppgifter Serien i pärmar om ej annat anges.   G 6 a Omkostnader, sågverket Serien häftad om ej annat anges.   G 6 b Omkostnader, elektrokemiska fabriken Serien häftad om ej annat anges.   G 6 c Omkostnader, pappersbruket Serien i pärmar om ej annat anges.   G 6 d Omkostnader bostäder Serien häftad om ej annat anges.   G 6 ea Omkostnader, nybyggnader Serien häftad om ej annat anges.   G 6 eb Anslag till nybyggnader m m Serien inb.   G 6 f Omkostnader, diverse Serien häftad om ej annat anges.   G 7 a Specifikationer över fakturor Serien i kartonger om ej annat anges.   G 7 b Taxerings och forsäkringsvärden Serien inb om ej annat anges.   G 7 c Strödda hjälpböcker Serien inb.   G 8 a Kassaböcker (dagböcker) Serien inb. Fr o m 1953 dagböcker.   G 8 b Kassaböcker, koncept Serien inb.   G 8 c Kassasammandrag Serien i kartonger.   G 9 Kopieböcker, räkningar och fakturor Serien inb. Volymnr enligt reg. 3, 1886-1906: Se även B1:1-4   G 10 a Kostnadskalkyler Serien i pärmar.   G 10 b Bokföringkalkyler. Serien i pärmar om ej annat anges.   G 10 c Tillverkningskalkyler Serien i pärmar.   H 1 a Tillverkningsstatistik sulfatfabriken Serien inb.   H 1 b Tillverkningsstatistik, pappersbruket Serien inb om ej annat anges.   H 1 c Tillverkningsstatistik, pappfabriken Serien inb.   H 1 d Tillverkningsstatistik, sulfatblekeriet Serien inb.   H 1 e Tillverkningstatistik, ångpannehuset Serien inb.   H 1 f Statistikjournal för Scan Kraft Serien inb om ej annat anges.   H 1 g Övrig tillverkningsstatistik Serien inb om ej annat anges.   H 2 a Statistik, arbetskostnader Serien inbunden.   H 2 b Socialstatistik Serien i pärmar. Besvarade blanketter.   H 2 c Strödd statistik Serien i kartonger om ej annat anges.   J 1 Kartor och ritningar Serien i tuber.   K 1 Fotografier