Bouppteckningar

En bouppteckning är en handling där ett dödsbos tillgångar och skulder redovisas. Bouppteckningar skulle upprättas enligt lag från år 1734, men förekom även på 1600-talet. I vissa fall gjordes bouppteckningar också när bon måste delas vid konkurser och äktenskapsskillnader. Inte alla fick en bouppteckning, de gjordes bara för dem som hade några medel i boet.

De äldre bouppteckningarna innehåller ofta mycket detaljerade listor över ägodelar så som möbler, husgeråd, kläder, djur, böcker med mera och är därför fantastiska historiska källor.

Bouppteckningarna finns vanligtvis i häradsrätternas/rådhusrätternas och senare tingsrätternas arkiv och Riksarkivet förvarar materialet från 1600-talet till 2001. En stor del av bouppteckningarna har digitaliserats, antingen som inskannade volymer eller genom att delar av innehållet har registrerats i sökbara databaser. Digitaliseringen har inte alltid skett koordinerat och har därför gjorts på lite olika sätt.

Här följer en översikt över de digitalt tillgängliga bouppteckningarna och bouppteckningsregistren.

Nyare bouppteckningar
  • 1980–2001. Samtliga landets bouppteckningar från denna period är digitaliserade i en databas som endast är tillgänglig via Riksarkivets läsesalar.
  • Bouppteckningar upprättade efter 1 juli 2001 tillhandahålls av Skatteverket
Bouppteckningar för kungliga, adliga och bergverksanställda

De kungliga och adeln fram till 1916 fick sina bouppteckningar hanterade av hovrätterna. Bergverken hade ofta egen rättskipning och upprättade därmed egna bouppteckningar.

Svea hovrätt
Göta hovrätt huvudarkivet
Hovrätten över Skåne och Blekinge
Bergmästaren i Nya Kopparbergs m fl bergslag

Om du inte hittar det du söker digitalt kan du beställa kopior av bouppteckningar genom våra beställningsformulär.