Öresundsutredningen

Grunddata

Referenskod SE/RA/420335/28 Länk till posten https://sok.riksarkivet.se/arkiv/zjj9xiHfweZ23O1eMvy08B ExtraID 28 Omfång 2,2 Hyllmeter  (-) Datering 1954 – 1960  (Tidsomfång) Arkivinstitution Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge) Arkivbildare/upphov Statens järnvägar Alternativa namn: SJ Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Visa detaljer Dölj detaljer

Innehåll

Syfte & innehåll Öresundsutredningen pågick mellan åren 1954 - 1962 och syftet var att undersöka möjligheterna kring att bygga en järnvägs- och motorvägsförbindelse över Öresund. Idén kring att bygga en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark var dock inte ny. Redan 1886 hade de danska och svenska regeringarna mottagit en ansökan om koncession för en järnvägsförbindelse mellan de båda länderna. Även på 1930-talet presenterades ett förslag av de svenska företagen AB Armerad betong, Byggnads AB Contractor, AB Skånska cementgjuteriet, samt de danska företagen Christiani & Nielsen, Højgaard & Schultz A/S, Kampmann Kierulff & Saxild A/S. Denna tillfälliga korporation kom att kallas för Brokonsortiet. 1952 återaktualiserades alltså frågan igen efter att motioner framlagts i Riksdagen om en bro- eller tunnelförbindelse. 1954 tillsattes en delegation av Kungl. Maj:t, den s.k. 1954 års Öresundsdelegation för att undersöka möjligheterna för en förbindelse, samt att lägga fram tekniskt och ekonomiskt realistiska förslag. Delegationens uppgifter var att undersöka förutsättningarna, och deras slutbetänkande skulle ligga till grund för mer detaljerade undersökningar längre fram. Som ordförande i delegationen valdes förste vice talman i Riksdagens första kammare, A.W. Strand. Övriga medlemmar som valdes in i var Järnvägsstyrelsens generaldirektörer E.G.J Upmark, K.G.M. Hjort samt expeditionschefen E.F. Hagstrand från Kommunikationsdepartementet. I Danmark tillsattes en liknande delegation med departementschef Palle Christensen som ordförande. På både den svenska och danska sidan tillsattes även en teknisk expertgrupp samt en trafikekonomisk expertgrupp för att bistå respektive delegation. I den svenska tekniska expertgruppen satt följande personer: ordförande blev överingenjör C.R. Kolm. De övriga medlemmarna var vägdirektör, K.V. Bengtsson från Vägförvaltningen i Nyköping (avliden 600119), byrådirektören i järnvägsstyrelsen J. Björk (t.o.m. 580701), överingenjör N. Gudmundsson (t.o.m. 580701) från järnvägsstyrelsen, avdelningsdirektör S. Reini (t.o.m. 580701) samt den f.d. majoren C.I. Thulin. I den trafikekonomiska expertgruppen satt överingenjör A. Tånneryd från Arbetsmarknadsstyrelsen, byrådirektör O. Jarder ifrån Järnvägsstyrelsen samt fil. lic. N. blomqvist från Stockholms högskola. I fråga om läget om fast förbindelse fanns till en början flera tänkbara alternativ, men de reducerades till två huvudalternativ, Köpenhamn - Malmö (KM-linjen) samt Helsingör - Helsingborg (HH-linjen). Mellan Köpenhamn - Malmö fanns ett linjeförslag som kom att kallas för Saltholmslinjen. I det förslaget undersöktes möjligheterna dels för en motorvägsförbindelse, dels för en förbindelse motorvägsförbindelse, dels för en förbindelse med motorväg samt järnväg. Delen mellan den danska ön Saltholm och Limhamn på en svenska sidan skulle antingen bestå av en bro eller en tunnel. Mellan Helsingör - Helsingborg fanns två förslag, dels den s.k. Tunnellinjen, dels den s.k. Höjstrup - Sofierolinjen som skulle ha antingen enbart motorväg, enbart järnväg eller både motorväg och järnväg. År 1962 publiceras 1954 års Öresundskommission sitt betänkande. Den 23:e november samma år, tackar slutligen personal från svensk och dansk sida varandra för ett gott samarbete. 1954 års Öresundsdelegation följdes av ytterligare tre delegationer; 1968, 1975 samt 1984 års Öresundsdelegationer (samtliga deponerade hos Riksarkivet) där förslagen omarbetades ytterligare. Delegationernas arbeten resulterade slutligen i Öresundsbron som påbörjades 1995 och stod klar år 2000. Ordning & struktur Arkivet ingår bland SJ:s övriga arkiv, men ytterligare ett arkiv kring 1954 års Öresundsdelegation finns att tillgå hos Riksarkivet. Det är då fråga om den statliga utredningen, Svenska Öresundsdelegationen (SE/RA/321863, YK-nr 1863), som pågick mellan åren 1954 - 1962. Grundstommen i SJ:s arkiv är till viss del hämtat ifrån den statliga utredningen, men är avgränsat till år 1960 (vilket gör att delegationens slutbetänkande från 1962 ej finns med i arkivet). Eftersom bl.a. Järnvägsstyrelsens generaldirektör Upmark satt med som ordförande i delegationen, samt att byrådirektör Björk satt med i den svenska tekniska expert finns alltså material från 1954 års Öresundsdelegation även till viss del samlat här. En hel del korrespondens finns i arkivet. Byrådirektör Björks korrespondens finns att tillgå (under E - inkomna handlingar). Likaså finns det korrespondens rörande Öresundsförslagen (under F3). den 7 december, 2007 Fredrik Weiss Allmän anmärkning Öresundsutredningen pågick mellan åren 1954 - 1962 och syftet var att undersöka möjligheterna kring att bygga en järnvägs- och motorvägsförbindelse över Öresund. Idén kring att bygga en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark var dock inte ny. Redan 1886 hade de danska och svenska regeringarna mottagit en ansökan om koncession för en järnvägsförbindelse mellan de båda länderna. Även på 1930-talet presenterades ett förslag av de svenska företagen AB Armerad betong, Byggnads AB Contractor, AB Skånska cementgjuteriet, samt de danska företagen Christiani & Nielsen, Højgaard & Schultz A/S, Kampmann Kierulff & Saxild A/S. Denna tillfälliga korporation kom att kallas för Brokonsortiet. 1952 återaktualiserades alltså frågan igen efter att motioner framlagts i Riksdagen om en bro- eller tunnelförbindelse. 1954 tillsattes en delegation av Kungl. Maj:t, den s.k. 1954 års Öresundsdelegation för att undersöka möjligheterna för en förbindelse, samt att lägga fram tekniskt och ekonomiskt realistiska förslag. Delegationens uppgifter var att undersöka förutsättningarna, och deras slutbetänkande skulle ligga till grund för mer detaljerade undersökningar längre fram. Som ordförande i delegationen valdes förste vice talman i Riksdagens första kammare, A.W. Strand. Övriga medlemmar som valdes in i var Järnvägsstyrelsens generaldirektörer E.G.J Upmark, K.G.M. Hjort samt expeditionschefen E.F. Hagstrand från Kommunikationsdepartementet. I Danmark tillsattes en liknande delegation med departementschef Palle Christensen som ordförande. På både den svenska och danska sidan tillsattes även en teknisk expertgrupp samt en trafikekonomisk expertgrupp för att bistå respektive delegation. I den svenska tekniska expertgruppen satt följande personer: ordförande blev överingenjör C.R. Kolm. De övriga medlemmarna var vägdirektör, K.V. Bengtsson från Vägförvaltningen i Nyköping (avliden 600119), byrådirektören i järnvägsstyrelsen J. Björk (t.o.m. 580701), överingenjör N. Gudmundsson (t.o.m. 580701) från järnvägsstyrelsen, avdelningsdirektör S. Reini (t.o.m. 580701) samt den f.d. majoren C.I. Thulin. I den trafikekonomiska expertgruppen satt överingenjör A. Tånneryd från Arbetsmarknadsstyrelsen, byrådirektör O. Jarder ifrån Järnvägsstyrelsen samt fil. lic. N. blomqvist från Stockholms högskola. I fråga om läget om fast förbindelse fanns till en början flera tänkbara alternativ, men de reducerades till två huvudalternativ, Köpenhamn - Malmö (KM-linjen) samt Helsingör - Helsingborg (HH-linjen). Mellan Köpenhamn - Malmö fanns ett linjeförslag som kom att kallas för Saltholmslinjen. I det förslaget undersöktes möjligheterna dels för en motorvägsförbindelse, dels för en förbindelse motorvägsförbindelse, dels för en förbindelse med motorväg samt järnväg. Delen mellan den danska ön Saltholm och Limhamn på en svenska sidan skulle antingen bestå av en bro eller en tunnel. Mellan Helsingör - Helsingborg fanns två förslag, dels den s.k. Tunnellinjen, dels den s.k. Höjstrup - Sofierolinjen som skulle ha antingen enbart motorväg, enbart järnväg eller både motorväg och järnväg. År 1962 publiceras 1954 års Öresundskommission sitt betänkande. Den 23:e november samma år, tackar slutligen personal från svensk och dansk sida varandra för ett gott samarbete. 1954 års Öresundsdelegation följdes av ytterligare tre delegationer; 1968, 1975 samt 1984 års Öresundsdelegationer (samtliga deponerade hos Riksarkivet) där förslagen omarbetades ytterligare. Delegationernas arbeten resulterade slutligen i Öresundsbron som påbörjades 1995 och stod klar år 2000. Inledning (äldre form) Öresundsutredningen pågick mellan åren 1954 - 1962 och syftet var att undersöka möjligheterna kring att bygga en järnvägs- och motorvägsförbindelse över Öresund. Idén kring att bygga en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark var dock inte ny. Redan 1886 hade de danska och svenska regeringarna mottagit en ansökan om koncession för en järnvägsförbindelse mellan de båda länderna. Även på 1930-talet presenterades ett förslag av de svenska företagen AB Armerad betong, Byggnads AB Contractor, AB Skånska cementgjuteriet, samt de danska företagen Christiani & Nielsen, Højgaard & Schultz A/S, Kampmann Kierulff & Saxild A/S. Denna tillfälliga korporation kom att kallas för Brokonsortiet. 1952 återaktualiserades alltså frågan igen efter att motioner framlagts i Riksdagen om en bro- eller tunnelförbindelse. 1954 tillsattes en delegation av Kungl. Maj:t, den s.k. 1954 års Öresundsdelegation för att undersöka möjligheterna för en förbindelse, samt att lägga fram tekniskt och ekonomiskt realistiska förslag. Delegationens uppgifter var att undersöka förutsättningarna, och deras slutbetänkande skulle ligga till grund för mer detaljerade undersökningar längre fram. Som ordförande i delegationen valdes förste vice talman i Riksdagens första kammare, A.W. Strand. Övriga medlemmar som valdes in i var Järnvägsstyrelsens generaldirektörer E.G.J Upmark, K.G.M. Hjort samt expeditionschefen E.F. Hagstrand från Kommunikationsdepartementet. I Danmark tillsattes en liknande delegation med departementschef Palle Christensen som ordförande. På både den svenska och danska sidan tillsattes även en teknisk expertgrupp samt en trafikekonomisk expertgrupp för att bistå respektive delegation. I den svenska tekniska expertgruppen satt följande personer: ordförande blev överingenjör C.R. Kolm. De övriga medlemmarna var vägdirektör, K.V. Bengtsson från Vägförvaltningen i Nyköping (avliden 600119), byrådirektören i järnvägsstyrelsen J. Björk (t.o.m. 580701), överingenjör N. Gudmundsson (t.o.m. 580701) från järnvägsstyrelsen, avdelningsdirektör S. Reini (t.o.m. 580701) samt den f.d. majoren C.I. Thulin. I den trafikekonomiska expertgruppen satt överingenjör A. Tånneryd från Arbetsmarknadsstyrelsen, byrådirektör O. Jarder ifrån Järnvägsstyrelsen samt fil. lic. N. blomqvist från Stockholms högskola. I fråga om läget om fast förbindelse fanns till en början flera tänkbara alternativ, men de reducerades till två huvudalternativ, Köpenhamn - Malmö (KM-linjen) samt Helsingör - Helsingborg (HH-linjen). Mellan Köpenhamn - Malmö fanns ett linjeförslag som kom att kallas för Saltholmslinjen. I det förslaget undersöktes möjligheterna dels för en motorvägsförbindelse, dels för en förbindelse motorvägsförbindelse, dels för en förbindelse med motorväg samt järnväg. Delen mellan den danska ön Saltholm och Limhamn på en svenska sidan skulle antingen bestå av en bro eller en tunnel. Mellan Helsingör - Helsingborg fanns två förslag, dels den s.k. Tunnellinjen, dels den s.k. Höjstrup - Sofierolinjen som skulle ha antingen enbart motorväg, enbart järnväg eller både motorväg och järnväg. År 1962 publiceras 1954 års Öresundskommission sitt betänkande. Den 23:e november samma år, tackar slutligen personal från svensk och dansk sida varandra för ett gott samarbete. 1954 års Öresundsdelegation följdes av ytterligare tre delegationer; 1968, 1975 samt 1984 års Öresundsdelegationer (samtliga deponerade hos Riksarkivet) där förslagen omarbetades ytterligare. Delegationernas arbeten resulterade slutligen i Öresundsbron som påbörjades 1995 och stod klar år 2000. Arkivet ingår bland SJ:s övriga arkiv, men ytterligare ett arkiv kring 1954 års Öresundsdelegation finns att tillgå hos Riksarkivet. Det är då fråga om den statliga utredningen, Svenska Öresundsdelegationen (SE/RA/321863, YK-nr 1863), som pågick mellan åren 1954 - 1962. Grundstommen i SJ:s arkiv är till viss del hämtat ifrån den statliga utredningen, men är avgränsat till år 1960 (vilket gör att delegationens slutbetänkande från 1962 ej finns med i arkivet). Eftersom bl.a. Järnvägsstyrelsens generaldirektör Upmark satt med som ordförande i delegationen, samt att byrådirektör Björk satt med i den svenska tekniska expert finns alltså material från 1954 års Öresundsdelegation även till viss del samlat här. En hel del korrespondens finns i arkivet. Byrådirektör Björks korrespondens finns att tillgå (under E - inkomna handlingar). Likaså finns det korrespondens rörande Öresundsförslagen (under F3). den 7 december, 2007 Fredrik Weiss

Kontroll

Skapad 2001-11-07 00:00:00 Senast ändrad 2016-06-23 12:47:19

Öresundsutredningen pågick mellan åren 1954 - 1962 och syftet var att undersöka möjligheterna kring att bygga en järnvägs- och motorvägsförbindelse över Öresund. Idén kring att bygga en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark var dock inte ny. Redan 1886 hade de danska och svenska regeringarna mottagit en ansökan om koncession för en järnvägsförbindelse mellan de båda länderna. Även på 1930-talet presenterades ett förslag av de svenska företagen AB Armerad betong, Byggnads AB Contractor, AB Skånska cementgjuteriet, samt de danska företagen Christiani & Nielsen, Højgaard & Schultz A/S, Kampmann Kierulff & Saxild A/S. Denna tillfälliga korporation kom att kallas för Brokonsortiet. 1952 återaktualiserades alltså frågan igen efter att motioner framlagts i Riksdagen om en bro- eller tunnelförbindelse. 1954 tillsattes en delegation av Kungl. Maj:t, den s.k. 1954 års Öresundsdelegation för att undersöka möjligheterna för en förbindelse, samt att lägga fram tekniskt och ekonomiskt realistiska förslag. Delegationens uppgifter var att undersöka förutsättningarna, och deras slutbetänkande skulle ligga till grund för mer detaljerade undersökningar längre fram. Som ordförande i delegationen valdes förste vice talman i Riksdagens första kammare, A.W. Strand. Övriga medlemmar som valdes in i var Järnvägsstyrelsens generaldirektörer E.G.J Upmark, K.G.M. Hjort samt expeditionschefen E.F. Hagstrand från Kommunikationsdepartementet. I Danmark tillsattes en liknande delegation med departementschef Palle Christensen som ordförande. På både den svenska och danska sidan tillsattes även en teknisk expertgrupp samt en trafikekonomisk expertgrupp för att bistå respektive delegation. I den svenska tekniska expertgruppen satt följande personer: ordförande blev överingenjör C.R. Kolm. De övriga medlemmarna var vägdirektör, K.V. Bengtsson från Vägförvaltningen i Nyköping (avliden 600119), byrådirektören i järnvägsstyrelsen J. Björk (t.o.m. 580701), överingenjör N. Gudmundsson (t.o.m. 580701) från järnvägsstyrelsen, avdelningsdirektör S. Reini (t.o.m. 580701) samt den f.d. majoren C.I. Thulin. I den trafikekonomiska expertgruppen satt överingenjör A. Tånneryd från Arbetsmarknadsstyrelsen, byrådirektör O. Jarder ifrån Järnvägsstyrelsen samt fil. lic. N. blomqvist från Stockholms högskola. I fråga om läget om fast förbindelse fanns till en början flera tänkbara alternativ, men de reducerades till två huvudalternativ, Köpenhamn - Malmö (KM-linjen) samt Helsingör - Helsingborg (HH-linjen). Mellan Köpenhamn - Malmö fanns ett linjeförslag som kom att kallas för Saltholmslinjen. I det förslaget undersöktes möjligheterna dels för en motorvägsförbindelse, dels för en förbindelse motorvägsförbindelse, dels för en förbindelse med motorväg samt järnväg. Delen mellan den danska ön Saltholm och Limhamn på en svenska sidan skulle antingen bestå av en bro eller en tunnel. Mellan Helsingör - Helsingborg fanns två förslag, dels den s.k. Tunnellinjen, dels den s.k. Höjstrup - Sofierolinjen som skulle ha antingen enbart motorväg, enbart järnväg eller både motorväg och järnväg. År 1962 publiceras 1954 års Öresundskommission sitt betänkande. Den 23:e november samma år, tackar slutligen personal från svensk och dansk sida varandra för ett gott samarbete. 1954 års Öresundsdelegation följdes av ytterligare tre delegationer; 1968, 1975 samt 1984 års Öresundsdelegationer (samtliga deponerade hos Riksarkivet) där förslagen omarbetades ytterligare. Delegationernas arbeten resulterade slutligen i Öresundsbron som påbörjades 1995 och stod klar år 2000. Arkivet ingår bland SJ:s övriga arkiv, men ytterligare ett arkiv kring 1954 års Öresundsdelegation finns att tillgå hos Riksarkivet. Det är då fråga om den statliga utredningen, Svenska Öresundsdelegationen (SE/RA/321863, YK-nr 1863), som pågick mellan åren 1954 - 1962. Grundstommen i SJ:s arkiv är till viss del hämtat ifrån den statliga utredningen, men är avgränsat till år 1960 (vilket gör att delegationens slutbetänkande från 1962 ej finns med i arkivet). Eftersom bl.a. Järnvägsstyrelsens generaldirektör Upmark satt med som ordförande i delegationen, samt att byrådirektör Björk satt med i den svenska tekniska expert finns alltså material från 1954 års Öresundsdelegation även till viss del samlat här. En hel del korrespondens finns i arkivet. Byrådirektör Björks korrespondens finns att tillgå (under E - inkomna handlingar). Likaså finns det korrespondens rörande Öresundsförslagen (under F3). den 7 december, 2007 Fredrik Weiss

 Serier (38 st)

Referenskod Titel Anmärkning   A1 Protokoll från den svenska öresundsdelegationen Kartong   A2 Protokoll från Öresundsdelegationens möten med berörda städer Kartong   A3 Tekniska expertgruppens protokoll Kartong   B1 De tekniska expertgruppernas redogörelser Läsesal   B1A Den svenska tekniska expertgruppens redogörelser Kartong   B1B Den danska tekniska expertgruppens redogörelser Kartong   E1 Korrespondens med byrådirektör Björk Kartong   F1 Skrivelser från Kungl. Maj:t Kartong   F2 Tekniska expertgruppens handlingar rörande slutbetänkandet Kartong   F3 Korrespondens rörande Öresundsförslagen Läsesal   F3A Korrespondens rörande förbindelser mellan Helsingör - Helsingborg Kartong   F3B Korrespondens rörande förbindelser mellan Köpenhamn - Malmö Kartong   F3C Korrespondens rörande förbindelser mellan Köpenhamn - Malmö och Helsingör - Helsingborg Kartong   F3D Korrespondens rörande Carl Thulins alternativa förslag Kartong   F3E Korrespondens med Brokonsortiet Hälsingborg - Helsingör och firma Fried. Krupp Kartong   F4 Rapporter och utredningar Läsesal   F4A Arbetsprogram och tidsrapporter Kartong   F4B Drifts- och driftkostnadsberäkningar Kartong   F4C Trafikekonomiska utredningar Kartong   F4D Mastförhållanden och brohöjder Kartong   F4E Utredningar angående förslagen mellan Helsingör - Helsingborg Kartong   F4F Geotekniska undersökningar Kartong   F4G DSB:s Öresundsförslag Kartong   F5 Massa- och materialberäkningar Läsesal   F5A Massa- och materialberäkningar för broförslag mellan Helsingör - Helsingborg Kartong   F5B Massa- och materialberäkningar för tunnelförslag mellan Helsingör - Helsingborg Kartong   F6 Studieresor och besiktningar Kartong   F7 Facklitteratur med skrivelser Läsesal   F7A Skrivelser om facklitteratur Kartong   F7B Facklitteratur Kartong Volymerna innehåller facklitteratur/broschyrer med en del noteringar på, samt vissa skrivelser.   G1 Kostnadsberäkningar för linjedragningar Läsesal   G1A Linjedragningar mellan Köpenhamn - Malmö Kartong   G1B Linjedragningar mellan Helsingör - Helsingborg Kartong   J1 De tekniska expertgruppernas ritningar Läsesal   J1A Den svenska tekniska expertgruppens ritningar Kartong   J1B Den danska tekniska expertgruppens ritningar Kartong   Ö1 Tidningsurklipp Kartong   Ö2 Andra Öresundsförslag Kartong