Samlingen Fiske och vattenrätt lades upp på 1840-talet. Senare har större delan av handlingarna återförts till sina ursprungliga placeringar, främst Landskapshandlingar och Kammarkollegiet, första avräkningskontoret.
Innehavare av frälsegods ingav längder över militär rusttjänst vid olika tillfällen under 1600-talet. Bevillningar i proportion till rusttjänstens storlek antogs av adeln till bygget av Riddarhuset 1638, efter danska krigets utbrott 1644, vid landsortsmötena 1657 samt vid riksdagarna 1660 och 1678. Rusttjänstlängder finns i denna samling men också i Krigsarkivet och Riddarhuset. Penningar och längder för kontributionerna 1644 och 1657 inlämnades både till landshövdingarna och räntekammaren, och räkenskaper finns därför i länsräkenskaperna och räntekammarböckerna. För kontributionerna 1675 och 1678 innehåller länsräkenskapernas verifikationer stora sviter av rusttjänstlängder.
Kammarkollegiet bevakade kronans rätt till inkomster, vanligen kronotionde, som var förenade med patronatsrätter (iura patronatus) i Skåne, Halland och Bohuslän. Bestämmelsen kvarstod ännu i kollegiets instruktion 1879, men i och med grundskatternas avskrivning upphörde tvister om kronotionde. Patronatsrätten upphörde 1921. Samlingens ursprung går troligen tillbaka på ett kungligt brev 1722, enligt vilket Kammarkollegiet skull sammanställa dokument om patronatsrättigheterna.
Från volym 19 har handlingar rörande Kalmar Slotts inventarium "Calmar Slåtz Inventarium pro Anno 1643" tillsammans med räkenskaperna återförts till Länsräkenskaper, Kalmar län , volym 41 Verifikationer för Kalmar slott 1644.