bild
Arkiv

Tynnelsö slott


Inledning
Tynnelsö slott är beläget i Överselö socken, Södermanlands län, och omnämns första gången 1282. från 1306 tillhörde det Strängnäsbiskoparna.
Gustav Vasa intog Tynnelsö 1522 under befrielsekriget och drog in slottet till kronan efter Västerås riksdag 1527. Från 1568 tillhörde det hertig Karls furstendöme och Karl lät göra stora till- och ombyggnader på 1590-talet. Slottet innehades senare av Karls änkedrottning Kristina d.ä. och änkedrottning Maria Eleonora som livgeding.
Drottning Kristina förlänade 1644 Tynnelsö till sin kusin Elisabet Gyllenhielm (dotter till hertig Karl Filip och Elisabet Ribbing). Genom Karl XI:s reduktion indrogs slottet 1681 till kronan och innehades 1685-1715 av riksänkedrottning Hedvig Eleonora som en del av livgedinget. Därefter upphörde Tynnelsös tid som kungligt slott.
Tynnelsö var utarrenderat 1716-1724 och uppläts 1725 till Anna Mirowicz i avvaktan på likvid för de fordringar hennes man Stanislas Andreas Woyarowski hade hos Karl XII. Fredrik I köpte slottet 1738 och gav det till riksgrevarna von Hessenstein, hans söner med hovfröken Hedvig Taube. Den äldste av dessa sålde 1779 Tynnelsö till kommerserådet S.B. Hebbe, som år 1800 gjorde godset till fideikommiss.
Arkivmaterialet i Slottsarkivet utgörs av inventarieförteckningar från Hedvig Eleonoras tid och diverse räkenskaper för perioden 1606-1680. Arkivmaterial avseende Tynnelsö återfinns också i Södermanlands handlingar, Slott och gårdar vol 25 och i Hedvig Eleonoras livgedingsarkiv.

Litteratur: O. Eneroth, Herregårdar uti Södermanland, Stockholm 1869; J.A. Almquist, Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630, I, Stockholm 1917, s. 280 f.; J.A. Almquist, Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden med särskild hänsyn till proveniens och säteribildning, 2:2, Stockholm 1935, s. 680 f.


Riksarkivet den 14 februari 1995


Christer Danielson

ReferenskodTitelAnmärkning 
D 1InventarieförteckningarBunt 
D 2FatbursinventarieförteckningarBunt 
GRäkenskaperBunt