Arvidsjaurs församling

På Johan III:s tid byggdes ett lappkapell i Arvidsjaur, där Piteå sockens prästerskap höll gudstjänst vid marknadsdagarna. Under Karl IX:s strävanden att ordna de kyrkliga förhållandena i lappmarken förordnades troligen 1607 särskild pastor i Arvidsjaur, sedan samerna i Simonjaur, Locktaby och Arvidsjaur föregående år förenat sig om att bygga en gemensam kyrka.

1614 återgick församlingen som annex under Piteå församling och förblev så till 1640, då Piteå lappmark definitivt skildes från Piteå församling och
uppdelades i Arjeplogs, Arvidsjaurs, Nasafjälls och Silbojokks pastorat. Enligt resolution 1696 lades Arvidsjaur 1700 som annex under Arjeplog, men blev 1735 åter eget pastorat.

1862 bröts Malå församling ur Arvidsjaurs församling. Arvidsjaurs och Malå församling bildade gemensamt pastorat till 1884. Därefter bildade församlingarna varsitt pastorat.

1837 överflyttades Arjeplogs och Arvidsjaurs församlingar från Västerbottens län till Norrbottens län. Malå församling återfördes 1868 till Västerbottens län.

Arvidsjaurs församling delades 1923 i två kyrkobokföringsdistrikt; Arvidsjaurs kyrkobokföringsdistrikt (Arvidsjaurs kyrkoarkiv) och Glommersträsk kyrkobokföringsdistrikt (se Glommersträsk kyrkoarkiv). Indelningen gällde till den 30 juni 1991, när folkbokföringen fördes över till skattemyndigheterna.

Av identifierade orter i husförhörsböcker tillhör följande byar senare andra församlingar: Gransele (A I:1-6, senare Lycksele) Gråträsk (A I:1, senare Piteå landsförsamling), Kvarnliden (A I:6, senare Jörn), Kåtaselet (A I:2-5, senare Jörn), Missenträsk (A I:2-4, senare Jörn), Risnabben (A I:5-6, senare Jörn), Rörträsk (A I:2-6, senare Jörn) samt Stenträsk (A I:3, senare Jörn).