Tyska S:ta Gertruds församling 1571-1999

Organisation

Tyska S:ta Gertruds församling var en lokal myndighet, icke-territoriell, inom Domkyrkokontraktet i Stockholms stift fram till relationsförändringen mellan kyrkan och staten årsskiftet 1999/2000. Upptagningsområde fram till 1999 var boende inom Stockholms stad. Personer som var bosatta utanför stadsgränsen kunde vara med i församlingen som stödjande medlemmar. Fr.o.m. 2000-01-01 innefattas hela Stockholms stift i upptagningsområdet.

Församlingens högsta beslutande organ har varit kyrkostämman ”Allgemeine Gemeindeversammlungen”. Församlingens styrelse och ansvarig för verksamheten var kyrkorådet ”Die Kerchenvorsteher”. Kyrkorådet bestod av kyrkoherden och sex ledamöter som kyrkostämman valt. Tidigare fanns även en hederspresident i kyrkorådet med titeln ”Der hohe Kirchenrat”.

Församlingen har ansvarat för folkbokföringen, av de tyska medborgare eller svenskar med tysk anknytning som tillhört dess upptagningsområde, fram till 1991-06-30 och fr.o.m. 1991-07-01 för kyrkobokföringen. I enlighet med de privilegier som tyska församlingen fick redan 1571 har gudstjänstspråket varit på tyska, men enligt den gudstjänstordning som gäller inom svenska kyrkan.

Historik

Tyska S:ta Gertruds församling har anor ifrån medeltidens gillen. S:ta Gertruds gille grundades redan på 1300-talet av tyska köpmän. I ett privilegiebrev från 1571 tillät Johan III stadens tyskar att bilda en egen församling, hålla predikan på tyska samt kalla hit en präst från Tyskland. Under en period delade tyska och finska församlingen kapell, tidigare S:ta Gertruds gillestuga, men då tyskarna gjorde betydande förbättringar på byggnaden framkomönskemål att ensamma få disponera kapellet. En böneskrift till Konung Sigismund 1594 i detta ärende besvarades aldrig, men 1607 fick församlingen genom ett donationsbrev av kung Karl IX ensamrätt till kapellet. Församlingen beslöt att bygga en större kyrka och uppdraget gick till arkitekten Hans Jakob Kristler att rita den nya kyrkan. Kyrkan, en tvåskeppig hallkyrka i sengotisk stil, stod klar den 17 augusti 1642.

Natten mellan den 6 och 7 oktober 1878 brann kyrktornet. Det var en dramatisk händelse som kunde orsakat stor förödelse, men nu sjönk tornet bara ihop och kringliggande bebyggelse klarade sig. Vid branden förstördes kyrkans berömda klockspel, förfärdigat i Amsterdam 1663. I torntuppens kula hittades efter branden tre pergamentsbrev från 1618 rörande tornbygget, se serien O I:2. Ett nytt torn ritades av arkitekten Raschdorff från Berlin. Nytt klockspel fick församlingen genom en donation av grevinnan Hallwyl.

Många av församlingen medlemmar har genom donationer eller testamenten bidragit till ekonomist stöd för församlingens verksamhet. Förutom ovan nämnda grevinnan Hallwyl kan även Peter Hinrich Fuhrman nämnas. Enligt hans testamente från 1773 skall pengarna gå till barn och ungdomsverksamheten inom församlingen. Den tyska språkskolan är ett resultat av detta testamente.

Församlingen har ägt ett flertal fastigheter runt om i Stockholm. Den äldsta handlingen i arkivet är en fastighetshandling, ett salubrev rörande kvarteret Juno från 1494.

Beskrivning av arkivet (viktiga handlingar, sökingångar, sekretess)
I kyrkoarkivet finns bl.a. följande viktiga handlingar:
-  Församlingsböcker fr.o.m. 1878
-  Födelse- och dopböcker fr.o.m. 1639
-  Konfirmationsböcker fr.o.m. 1819
-  Vigselböcker fr.o.m. 1735
-  Död- och begravningsböcker fr.o.m. 1747
-  Kungliga privilegiebrev 1558-1844
-  Kyrkorådsprotokoll fr.o.m. 1631
-  Handlingar rörande bänkavgifter fr.o.m. 1625-1811
-  Kartor och ritningar

Sökingång till arkivet är arkivförteckningen. Tyska S:ta Gertruds församling har inte fört något kontinuerligt diarium varken för det allmänna eller kyrkobokföringen. Det som finns är fragmentariskt. För att söka i kyrkorådsprotokollen finns register, med några få undantag, längst fram i protokollsböckerna. Som sökingång till pergamentsbreven och andra äldre handlingar finns en inventering gjord 1944 av Gunnar Bolin. Se serien N I:3.

Gallring har skett enligt Riksarkivets direktiv. Verifikationer, lönespecifikationer och övriga handlingar där gallringsfristen inte har gått ut är kvar i församlingen. Inga gallringsbara handlingar har levererats med undantag för H-serien, bilagorna till ministerialböckerna. Denna serie är endast inventerad och kommer att ordnas och slutförtecknas senare.

Folk- och kyrkobokföringshandlingar omfattas av sekretess enligt sekretesslagen kap. 7:15. Vilket innebär att handlingar som är yngre än 70 år inte lämnas ut utan sekretessbedömning. I de fall övriga serier omfattas av sekretess anges detta i anmärkningskolumnen för den volym som detta gäller.

Arkivet levererades till Stadsarkivet 2004 och har slutförtecknats efter leverensen. Arkivförteckningen har genomgått vissa förändringar i.o.m. detta förteckningsarbete, för konkordans se bilaga 1.


Övriga arkivbildare

Till Stadsarkivet har tidigare levererats arkiv från följande arkiv med koppling till församlingen:
-  Tyska församlingens skollovskolonis arkiv se/ssa/14093
-  Tyska skolans arkiv se/ssa/0315
-  Tyska församlingens feriekoloni se/ssa/1199
-  Tyska Hemmet, Deutsches Heim, oförtecknat
-  Tyska Sjömansmissionen, Deutsches seemannsmission, oförtecknat
-  Tyska språkskolan, Deutschen sprachschule, oförtecknat
-  Tyska församlingens gåvopaketförmedling, oförtecknat ej med beståndsregistret


Vid slutleverensen till Stadsarkivet kom ytterligare några arkiv från frivilliga församlingsorgan dessa har förtecknats under serie P X a-c


Stockholms stadsarkiv 2005




Solveig Larsson
























Källor

Sveriges församlingar genom tiderna, Skatteförvaltningen, 1989
Inledningsregistret i Stockholms län, 1985
Kyrkguiden, Christina Nilsson, 2001
Församlingens hemsida och informationsmaterial