LÅNGSJÖNS BARNHEM (1942 – 1958)

Organisation

Kategori	Ej fastställd. Ospecificerad (Epidemisjukvård)
Kategori	Ej fastställd. Ospecificerad (Social verksamhet)

Historik

H I S T O R I K
Långsjöns dispensärbarnhem uppfördes 1936 av Uppsala provinsialläkardistrikts lokalkommitté av första majblommans riksförbund och drevs av lokalkommittén för Uppsala östra och västra landsdispensärer/kommittéerna för dispensärerna inom Uppsala provinsialläkardistrikt.
Barnhemmets angelägenheter handhavdes av en styrelse. Enligt reglemente för Långsjöns dispensärbarnhem i Björklinge fastställt av länsstyrelsen i Uppsala län den 14 mars 1939 skulle styrelsen bestå av nio ledamöter, representerade dispensärkommittérna, lokalkommittén i Uppsala provinsialläkardistrikt av 1:sta majblommans riksförbund samt länsstyrelsen. Dispensärkommittérna skulle ha tre ledamöter jämte två suppleanter, majblommekommittén två ledamöter jämte en suppleant samt länsstyrelsen i Uppsala län en ledamot.
1/1 1942 övertog landstinget i Uppsala län dispensärbarnhemmet.
Dispensärbarnhemmet var från början avsett för friska barn från tuberkuloshotade hem. I första hand barn inom Uppsala östra och västra dispensärdistrikt, men även andra dispensärditrikt inom länet kunde sända dit barn i mån av plats. Avsikten var från början att enbart ta om hand barn under skolåldern men detta kunde inte genomföras utan barn upp till 14-årsåldern togs också emot. Byggnaden användes också som sommarkoloni för barn.
Verksamheten kom så småningom att få en annan inriktning allt eftersom tbc blev mindre vanlig. Från 1950-talet omhändertogs även barn med hänsyn till speciella hemförhållanden.
Ej ändamålsenliga lokaler och trångboddhet medförde att man uppförde ett nybygge -Lindgårens barnhem- på andra sidan sjön. Långsjöns verksamhet överflyttades dit den 15 december 1958. Invigning skedde i oktober 1959. Verksamheten hade nu helt social inriktning. Långsjöns fastighet såldes 1961 till Föreningen för utvecklingsstörda barn i Stockholm. Denna föreningen drev därefter sommarkoloni vid Långsjön.
Under lokalkommitténs tid drevs verksamheten med majblommemedel, anslag från Svenska nationalföreningen mot tbc, anslag från landstinget (som även bidrog med medel för byggandet av hemmet), inkomster av dagavgifter från kommuner, enskilda bidrag med mera.
Sedan landstinget i Uppsala län övertagit hemmet utgick statsbidrag till driften fr. o.m. 1946. Statsbidrag utgick till barnhemmen först fr. o.m. den 1/1 1946 då landstingen fick huvudansvaret för "barnhemsvårdens ordnande". Till verksamheten erhöll även landstinget bidrag från Svenska nationalföreningen mot tbc.
För driften och verksamheten av barnhemmet 1942-1958 fanns en direktion, Direktionen för Långsjöns barnhem. Central ledning av barnhemmet av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen från och med 1946 som följd av den nya barnavårdslagen. Protokoll för direktionen för Långsjöns barnhem finns åren 1953-1959. 1942-1952 saknas. Handlingar till sammanträdena för dessa år finns dock. Enligt reversal ska protokoll för 1937, 1939-1940 också finnas. Dessa har ej påträffats vid ordnings- och förteckningsarbetet. Protokollen för direktionen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen innehåller inga uppgifter om enskilda barn.
För att sökna efter intagna på Långsjöns barnhem 1952-1960 se förteckningar över barn intagna i Långsjöns barnhem (F1). Förteckningar/liggare för perioden före 1952 saknas. Enligt reglemente från 1939 skulle föreståndarinnan föra liggare över enskilda barn. Någon sådan har dock ej påträffats före 1952.
För tiden 1940-1951 får man istället se dagjournaler (G1), räkningar (G2) och statsbidragsrekvisitioner med bilagor (B1) där uppgifter om enskilda barn finns.
I dagjournaler 1940-1944 (G1) kan man leta efter när barn var inskrivna. Ofta anges barnens namn. Vanligt att barnavårdsnämnder betalde in avgifter för barnets vistelse: framgår vilken barnavårdsnämnd som inbetalt. I serien räkningar (G2) finns som sagt också namnuppgifter. Fr.o.m. 1945 centraliserad bokföring vid landstingskansliet.
Fr.o.m 1946 erhöll landstinget statsbidrag till driften av verksamheten. I statsbidragsrekvisitonerna finns bilagor; förteckningar över intagna barn och antalet vårddagar. Respektive förteckning anger barnets fullständiga namn, födelseår (senare även datum), inskrivningsdag, utskrivningsdag samt antalet vårddagar. Genom dessa anteckningar kan man åtminstone "inringa" tidsperioden respektive barn vistades vid Långsjön. Statsbidragsrekvistioner med bilagor finns för åren 1942-juni 1958. Luckor förekommer.
För perioden 1936-1939 har inga handlingar hittats där man kan hitta noteringar om enskilda barn.
En stor del av materialet innehåller personrelaterade uppgifter och som därför omfattas av Sekretesslagens bestämmelser (kapitel 7:4).
Källor: Arkivarie Margareta Lemmings tidigare arkivbeskrivning, dispensärstyrelsens korrespondens, direktionen för Långsjöns dispensärbarnhems handlingar.
/2007-04-30
Maria Hagberg

Hänvisningar till orter

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Referenskod	SE/C018/LA_104
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/chmNInXlT4zOUzXy9vDyue
Språk	Svenska
ExtraID	LA_104

Arkivbeskrivning

LÅNGSJÖNS BARNHEM (Region Uppsala, Regionarkivet)

Sökhjälp: arkiv

Nyheter

LÅNGSJÖNS BARNHEM (1942 – 1958)

Nyheter