UPPSALA SJUKSKÖTERSKEHEMS SJUKSKÖTERSKESKOLA (1935 – 1958)

Organisation

Kategori	Förening. Ospecificerad (Enskild)
Kategori	Förening. Ospecificerad (Skola)
Kategori	Förening. Ospecificerad (Utbildningsverksamhet)

History

UPPSALA SJUKSKÖTERSKEHEMS SJUKSKÖTERSKESKOLA 1935-1958
ARKIVBESKRIVNING
Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskolas arkiv förtecknades 1984 med Kungliga Akademiska sjukhusets sjuksköterskeskolas och Landstinget sjuksköterskeskolas under namnet Uppsala sjuksköterskehems/Landstingets sjuksköterskeskola som delarkiv av Uppsala läns landstings vårdskolas arkiv. På grund av skilda huvudmannaskap för de olika skolorna separerades handlingarna vid en genomgång och omläggning/omförtecknande av arkiven under år 2005-2006 och förtecknades då hos respektive arkivbildare. Vissa ändringar gjordes för de nya förteckningarna och de lades in i Visual Arkiv. De tre arkivbildarna utgörs nu av Kungliga Akademiska sjukhusets sjuksköterskeskola, Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola samt Landstingets vårdskola: Sjuksköterskeskolan. Förteckningsarbetet berörde även Vårdhögskolans arkiv. Den landstingskommunala högskolan genomfördes ht 1977 då sjuksköterskeutbildningen samt sjukgymnastutbildningen övergick till den. Vårdhögskolans utbildningar integrerades 1998 i Medicinska fakulteten vid Uppsala vid Uppsala Universitet.
Gränserna för respektive arkivbildare när det gäller studiedokumentation har dragits vid tiden för examen. Det vill säga dokumentation för elever examinerade efter 1959 som alltså påbörjat utbildningen 1956 återfinns i Landstingets vårdskola: sjuksköterskeskolans arkiv.
Historisk bakgrund
Utbildningen av sjuksköterskor vid Kungliga Akademiska Sjukhuset inleddes 1867. Den skedde då i Föreningens för frivillig vård av sårade och sjuke i fält regi, bildad 1864. Föreningen bytte 1886 namn till Svenska föreningen Röda Korset. Man ville i föreningen utbilda kvinnliga sjukbiträden som dels skulle kunna arbeta i den svenska sjukvården dels vid behov tjänstgöra vid fältsjukhus. För verksamheten behövdes en föreståndarinna och 1866 skickade man, för utbildning på föreningens bekostnad, Emmy Rappe till Florence Nightingales sjuksköterskeskola S:t Thomas i London.
Det nya Akademiska sjukhuset i Uppsala stod färdigt 1867. Utbildningen av sjuksköterskor förlades dit och Emmy Rappe anställdes av föreningen som föreståndarinna för sjuksköterskeutbildningen samt av sjukhusdirektionen som översköterska vid sjukhusets kirurgiska avdelning. Man antog tre till fyra elever per år och utbildningen var sex månader lång. Emmy Rappe utbildade runt femtio till sextio sjuksköterskor innan hon slutade sin tjänst 1877. Röda korset ansvarade för utbildningen i Uppsala till 1879. Det var den första sekulariserade utbildningen av sjuksköterskor i Sverige och den flyttades sedan till Göteborg och ännu senare till Stockholm.
Utbildningsansvaret övertogs nu av sjukhusdirektionen och utbildningstiden sänktes från sex till två månader. En ny översköterska anställdes på Akademiska sjukhuset 1877, Ebba von Koch. Man kan dock inte i hennes instruktion (Direktionens protokoll 1877) utläsa något om utbildning eller utbildningsansvar. Den översköterska som antas 1879, Augusta Berg, anhåller dock om att få ta emot och undervisa sjuksköterskeelever. Frågan remitterades till prefekterna på sjukhuset. Någon form av utbildning eller elevpraktik bedrevs i sjukhusets regi efter 1879 och i årsberättelsen för Kungliga Akademiska sjukhusets sjuksköterskeskola för år 1935 anges att den mellan 1879 och 1889 var tre månader lång. 1890 blev den sex månader lång och 1905 ett år.
Utbildningen hade fram till i början av 1900-talet varit uteslutande praktisk. Efter initiativ från läkare vid sjukhuset, däribland Gunnar Nyström, senare ordförande i föreningen Uppsala sjuksköterskehem, infördes 1903 även viss teoretisk utbildning för sjuksköterskeeleverna. Frivilliga föreläsningar gavs då mot en avgift av någon av sjukhusets underläkare. År 1906 fastställdes Reglemente för sjuksköterskekursen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Utbildningen blev nu fastställd till ett år och man gav två gånger per år en avgiftsfri teoretisk kurs i dels människokroppens byggnad och funktioner samt de viktigaste sjukdomstillstånden dels en handledning i sjukvård med särskilt beaktande av tuberkuloshygien.
Utbildningen blev två årig 1912 men det ska dock dröja till 1923 den får statligt godkännande.
Man inrättade som ett led i den förbättring av utbildningen som behövdes för ett statligt godkännande 1918 en särskild instruktionssköterskebefattning som först innehades av Inez Kåge. Det nya reglementet 1924 fastställer att den nu statligt godkända utbildningen ska vara tre år lång.
Föreningen
Kamratföreningen Uppsala Akademiska sjukhus sjuksköterskeförening sedan Föreningen Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeförening och dess sjuksköterskebyrå (1932) startades 1913 av några vid Akademiska sjukhuset utbildade sjuksköterskor. Föreningen skulle finnas till för sjuksköterskor examinerade vid Akademiska sjukhusets sjuksköterskeskola och de problem och frågor man delade trots tjänstgöring på skilda håll. Det kunde t ex röra bostadsfrågor, utbildningsfrågor, yrkesfrågor mm. Föreningens valspråk var: Låt alla dina handlingar ske i kärlek (utsett1918).
Föreningen började sin verksamhet i Stockholm där man 1915 fick överståthållarämbetets tillstånd att driva en byrå för förmedling av sjuksköterskornas tjänster i form av anställningar och vikariat i privat och offentlig vård. Man flyttade föreningens verksamhet till Uppsala 1920 där man inlett ett projekt för att samla de olika verksamheter föreningen värnade om i ett eget hem. Det handlade bl a om en expedition för platsförmedling, bostad för föreståndarinnan och ambulerande sjuksköterskor samt en samlingspunkt för sjuksköterskor.
År 1919 fick föreningen statligt godkännande även för en sjuksköterskebyrå Uppsala. Samma år ledde inkomsterna från en lyckad basar till ekonomiska möjligheter att inrätta ett sjuksköterskehem, vilket invigdes 1922. Den första adressen var Norra Sysslomansgatan 57, vilken sedan kom att ändras, p g a ny stadsplan, till Norrlandsgatan 9. Samma år bildade föreningen och den blivande byrån ny gemensam styrelse.
Sjuksköterskebyrån i Uppsala började bedriva sin platsförmedling 1921 med Jenny Selin som dess första föreståndarinna. Hon avlöstes av Ester Wahlberg 1924 som kom att inneha tjänsten fram till år 1946. Den ambulerande sjukvården inrättades 1924 med två för ändamålet anställda sjuksköterskor.
Verksamheten behövde dock snart större lokaler. Ett ökande antal elever och färdigutbildade sjuksköterskor ställde även det krav på större lokaler och fler bostäder. Sjuksköterskehemmet fick först nya lokaler på Vaksalagatan 30. År 1929 hade dock planer inletts på ett övertagande av sjuksköterskeutbildningen från Akademiska sjukhuset. Efter nya basarer, upprop och insamlingar samt bildandet av Byggnadsfonden för Uppsala sjuksköterskehems utbildningsanstalt den 11/10 1932 hade den ekonomiska grunden lagts för det nya sjuksköterskehemmet. Fondens uppgift var att uppföra en byggnad för sjuksköterskeskola med elevbostäder och sjuksköterskehem samt förvalta desamma. År 1934 kunde först den nya tomten invigas och den 14/12 1935 stod det nya sjuksköterskehemmet med sjuksköterskeskola klart för invigning.
Föreningen, som då hade runt 800 medlemmar, övertog huvudmannaskapet för sjuksköterskeutbildningen och drev Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola tills staten och landstinget tillsammans övertog huvudmannaskapet 1959. Vid övertagandet anställdes Elisabeth Dillner som föreståndarinna för skolan, senare med titeln rektor (1946). Ester Wahlberg hade sedan 1924 varit föreståndarinna för sjuksköterskebyrån.
Initiativet till övertagandet tog professor Gunnar Nyström, ordförande i föreningen åren 1923-1950, samt även verkställande direktör för Akademiska sjukhuset.
Föreningens första ordförande var Hanna Jessen 1913-1920.
De kommande åren var alltså föreningens sak även sjuksköterskeskolans, sjuksköterskebyråns och sjuksköterskehemmets. Vid huvudmannaskiftet 1959 återgick föreningen till att vara en intresse- och kamratförening och är i skrivande stund fortfarande aktiv.
Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola
Med det nya elevhemmet hade bostadsfrågan lösts för sjuksköterskeeleverna. Deras tillvaro på sjuksköterskehemmet och i skolan reglerades nu av bestämmelser, reglementen och instruktioner vad gällde dräkt, bostad, gemensamma utrymmen, sjuksköterskerollen o s v.
Sjuksköterskeskolan drevs under ledning av föreningens styrelse. Det direkta styret utövades av skolutskottet med fyra till fem ledamöter och föreståndarinnan Elisabeth Dillner. Protokollserien A1 omfattar förutom styrelsens protokoll även årsmötesprotokoll samt protokoll från extra föreningsmöten. I bilagorna till skolutskottets protokoll, A2, återfinns bland annat förlagor till olika blanketter, formulär, informationsblad, reglementen, bestämmelser och dräktinstruktioner som använts i skolans och hemmets verksamhet. Se även serie B3 för stadgar och bestämmelser m m. För betygskopior se serie B2. Betygskataloger skall enligt en äldre förteckning ha funnits för perioden 1951-1958 men saknas idag.
Det mest omfattande materialet i arkivet utgörs av serie E2: Inträdesansökningar till grundutbildning, sjuksköterskor. I sig består inträdesansökningarna av ansökningshandlingar i form av levnadsbeskrivningar, standardiserade formulär för vitsord, läkarintyg m fl vid ansökningsförfarande vanligt förekommande handlingar. Bifogat ansökningshandlingarna finns även i så gott som samtliga fall ett fotografi av sökanden, ofta ett ateljéporträtt. Med tiden har dock andra handlingar som rör eleven, i vissa fall den färdigutbildade sjuksköterskan, förts till ansökningshandlingarna som därmed alltmer tagit form av personakt. Periodvis är den korrespondens man här kan finna mellan föreståndarinnan och eleverna, i vissa fall även med anhörig till eleven, omfattande och kan vara av personlig karaktär, i vissa fall känslig. Detta har, i de fall det har påträffats, markerats i förteckningen.
Avdelnings-/praktikbetygen i serie F1A utgörs bland annat av de omdömen om och bedömningar av eleverna man gjorde efter en praktikplacering. Det kan röra uppträdande, förmågor, egenskaper, personligt sätt m m och ger en bild av de krav man ställde på en blivande sjuksköterska och den tidsanda som rådde. Betygen har dock varit föremål för gallring innan de kommit i Landstingsarkivets förvar och vid en tidpunkt som inte har kunnat fastställas, varför endast enstaka årskurser återfinns dokumenterade.
Skolans organisation förändrades inte i samband med övertagandet och man följde den utbildningsplan som varit densamma sedan 1933. Det innebar att man gav fyra läskurser vid början av vart och ett av de tre åren samt vid slutet av utbildningen. Dokumentation om undervisningen finns i serie F2.
De olika förfaranden som är kopplade till byggnationen av det nya sjuksköterskehemmet återfinns dokumenterade framförallt i serie F3: Handlingar rörande byggnation av sjuksköterskeskolan men även i serie F4: Handlingar rörande sjuksköterskeskolans historia samt sjuksköterskeutbildningen i allmänhet.
Serie F5: Rektors efterlämnade handlingar, innehåller en del av de handlingar rektor Elisabeth Dillner och hennes efterträdare Tora Elmquist lämnade efter sig. Bland Tora Elmquist handlingar återfinns koncept till tal och föreläsningar men också meddelanden till eleverna som suttit på hemmets anslagstavla, ofta skrivna av Elisabeth Dillner. Meddelandena utgör en dokumentation över den anda som rådde på sjuksköterskehemmet och rör t ex klädsel, besök på rummen, bordsskick m m. På Medicinhistoriska museet i Uppsala finns den samling av framförallt föremål från sjukvården som Elisabeth Dillner donerade till sjuksköterskeskolan 1965, i samband med invigningen av den nya skolan på Döbelnsgatan.
År 1959 övertogs huvudmannaskapet för sjuksköterskeskolan av staten och landstinget gemensamt och föreningen återgick till att vara endast en kamratförening. Sjuksköterskebyråerna, som var privata arbetsförmedlingar, centraliserades 1953 och drevs under beteckningen Sveriges sjuksköterskors förmedlingsbyrå för att 1963 övergå till den offentliga arbetsförmedlingen.
Sekretess
Sjukböcker och TBC-liggare i serie D3 utgör patientjournalhandlingar och omfattas av sekretess enligt SekrL 7 kap. 1§. Så även övriga handlingar som berör elevers personliga omständigheter (se särskilt inträdesansökningar, serie E2).
Övrigt
Om inget annat anges är handlingarna lagda i arkivbox folioformat.
Förekommande förkortningar: Vt = Vårtermin, Ht = Hösttermin, Vk = Vårkurs, Hk = Höstkurs
Se även arkiven för Landstingets vårdskola: sjuksköterskeskolan, Landstingets vårdskola: Vårdgymnasiet, Kungliga Akademiska sjukhusets sjuksköterskeskola, Föreningen Uppsala sjuksköterskehem och dess sjuksköterskebyrå, Vårdhögskolan, Stiftelsen Byggnadsfonden för Uppsala utbildningsanstalt för sjuksköterskor samt Utbildningsnämndens kanslis arkiv. Samtliga arkiv finns hos Landstingsarkivet. För Akademiska sjukhuset se Landsarkivet i Uppsala samt Landstingsarkivet för tiden efter1983.
Uppsala 2007
Lena Perea Düring
Källor
Carlsson Clary, Otero Gudrun, Uppsala sjuksköterskehem, Glimtar ur Uppsalasystrarnas historia 1867-2001, Uppsala 2002.
Carlsson Clary, Otero Gudrun, Elisabeth Dillner 1895-1971 i familj och yrkesliv. Uppsala 2003.
Nyström Gunnar, Uppsala sjuksköterskehem och den för dess verksamhet åren 1934-1935 uppförda byggnaden vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Uppsala 1936.
Årsberättelser för Uppsala Akademiska sjukhus sjuksköterskeförening/Föreningen Uppsala sjuksköterskehem och dess sjuksköterskebyrå, serie B1.

References to locations

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Reference code	SE/C018/LA_87
Link to archive record	https://sok.riksarkivet.se/agent/rF0hzM9JAALBDxOTEzjZEA
Language	Svenska
Extra ID	LA_87

Archive descriptions

UPPSALA SJUKSKÖTERSKEHEMS SJUKSKÖTERSKESKOLA (Region Uppsala, Regionarkivet)

Search help: arkiv

News

UPPSALA SJUKSKÖTERSKEHEMS SJUKSKÖTERSKESKOLA (1935 – 1958)

News