HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN (1:A)  (1942 – 1965)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Hälso- och sjukvård)
KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet inom LUL)
Alternativa namn
Hälso- och sjukvårdsberedningen
HistorikHÄLSO- OCH SJUKVÅRDSBEREDNINGEN 1942-1954
Den 20 december 1940 utfärdades nya författningar avseende ledningen av landstingens hälso- och sjukvårdande verksamhet. Lagstiftningens syfte var att åstadkomma en centraliserad ledning av såväl hälsovårds- och sjukvårdsarbetets administration. Denna centralisering var från och med år 1942 i viss mån obligatorisk. De nya bestämmelserna fanns i 40-41§ landstingslagen, i lagen om vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus (sjukhuslagen), i sjukhusstadgan samt i vissa författningar angående statsbidrag till de skilda hälsovårdsområdena. Bestämmelserna innebar att ledningen av landstingens hälso- och sjukvårdsverksamhet skulle anförtros åt centrala av landstinget tillsatta organ, hälso- respektive sjukvårdsberedningen. Enligt en av Svenska landstingsförbundets styrelse i januari 1941 utgiven pro memoria med normalförslag till reglementen och arbetsordningar för landstingens förvaltningsutskott samt hälso- och sjukvårdsberedningar ansågs följande organisationsformer såsom huvudformer:
Alt 1: Förvaltningsutskottet är odelat samt utgör tillika hälso- och sjukvårdsberedning;
Alt 2: Förvaltningsutskottet är delat på två avdelningar, varav en utgör hälsovårdsberedning och en sjukvårdsberedning;
Alt 3: Förvaltningsutskottet är uppdelat på två avdelningar, varav en utgör sjukvårdsberedning och en finansavdelning, varjämte landstinget utser en fristående hälsovårdsberedning;
Alt 4: Förvaltningsutskottet är odelat; landstinget utser en fristående gemensam hälso- och sjukvårdsberedning.
Landstingen fick besluta om beredningen skulle utgöras av förvaltningsutskottet eller viss avdelning därav. Uppsala läns landsting valde alternativ fyra. Den 4 september 1941 §34 beslöts om reglemente och arbetsordning för Uppsala läns landstings förvaltningsutskott samt reglemente och arbetsordning för Uppsala läns landstings gemensamma hälso- och sjukvårdsberedning. I reglemente och arbetsordning för Uppsala läns landstings gemensamma hälso- och sjukvårdsberedning fastställdes att landstinget skulle utse en gemensam hälso- och sjukvårdsberedning bestående av sju för en tid av fyra kalenderår valda ledamöter och lika många suppleanter. Beredningen skulle utse inom sig ordförande och vice ordförande samt inom eller utom sig sekreterare.
Beredningen ålåg bland annat;
att såvitt angår landstinget anstalter för kroppsligt sjuka, sinnessjuka, sinnesslöa och fallandesjuka även som landstingets förlossningsanstalter ha överinseende över de för särskilda verkställighetsbestyr utsedda direktioners, styrelsers och personers ekonomiska förvaltning;
att handha ledningen av och verkställa landstingets beslut rörande inom landstingsområdet anordnad distriktsvård, dispensärvård, förebyggande mödra- och barnavård, folktandvård och epidemivård ävensom landstingsområdets barnmorskeväsende.
Tidigare utövades ledningen av distriktsvården, dispensärvården, förebyggande mödra- och barnavården, epidemivården av fristående styrelser. Se respektive distriktsvårdsstyrelse (innefattar även den förebyggande mödra- och barnavården), dispensärstyrelse, tuberkulosnämnd, epideminämnd.
Hälso- och sjukvårdsberedningen beslöt 1942 att uppdela sin verksamhet på sektioner, var och en med särskilda föredragande och sekreterare. Dessa sektioner var:
A. Beredningens gemensamma ärenden och ärenden rörande andra sjukvårdsanstalter än epidemisjukhus,
B. Ärenden rörande distriktsvård, dispensärvård, förebyggande mödra- och barnavård samt epidemivård,
C. Ärenden rörande folktandvård
D. Ärenden rörande barnmorskeväsendet.
Beredningens protokoll fördes i särskilda serier för sektionerna. Hur länge dessa sektionsuppdelningar pågick är oklart. (Landstingets tryck samt FU’s protokoll 19 januari 1942 § 4)
Hälso- och sjukvårdsberedningens arbete utfördes på landstingets kansli. Som framgår i reglemente så skulle beredningens räkenskaper handhavas av landstingets kansli under landstingskamrerarens ansvar. Vilka som hade hand om hälso- och sjukvårdsberedningens verksamhet i början av dess verksamhetsperiod är inte klarlagt. 1943 inrättades dock en befattning som landstingsdirektör och som utförde b.la. hälso- och sjukvårdsberedningens verksamhet såsom dess räkenskaper. 1943 års landsting beslutade att från och med 1944 anställa en första distriktssköterska med uppgift att bland annat biträda beredningen med tillsyn över distriktsvården.I instruktion för vissa befattningshavare vid landstingets kansli fastställt 1948 kan man se att bokhållaren hade hand om landstingets räkenskaper, granskade tandläkarnas månads- och kassarapporter m.m.. Kassören biträdde bokhållaren i vissa uppgifter.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN 1955-1965
Med anledning av ikraftträdandet av den nya landstingslagen från och med år 1955 skulle omarbetade reglementen fastställas för förvaltningsutskottet samt hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 1954 års landstingslag innehöll dels vissa ändrade bestämmelser om förvaltningsutskottets befogenheter samt långt gående detaljföreskrifter rörande förvaltningsutskottets arbetsformer. Sex alternativa huvudformer för förvaltningsutskottets samt hälso- och sjukvårdsstyrelsernas organisation togs upp i PM med reviderade normalförslag till reglementen och arbetsordningar för landstingens förvaltningsutskott samt hälso- och sjukvårdsstyrelser.
Alt. 1 Förvaltningsutskottet är odelat och utgör tillika hälso- och sjukvårdsstyrelse.
Alt. 2 Förvaltningsutskottet är delat på två avdelningar, varav en utgör sjukvårdsstyrelse och en hälsovårdsstyrelse.
Alt. 3 Förvaltningsutskottet är delat på två avdelningar, varav en utgör hälso- och sjukvårdsstyrelse samt en finansavdelning.
Alt. 4 Förvaltningsutskottet är delat på tre avdelningar, varav en utgör sjukvårdsstyrelse, en hälsovårdsstyrelse samt en finansavdelning.
Alt. 5 Förvaltningsutskottet är odelat; landstinget utser en fristående gemensamt hälso- och sjukvårdsstyrelse
Alt. 6 Förvaltningsutskottet är odelat och utgör tillika sjukvårdsstyrelse; landstinget utser en fristående hälsovårdsstyrelse.
Uppsala läns landsting beslöt att organisera sig enligt alternativ 5 vilket inte innebar någon större förändring då man sedan 1942 hade ett odelat förvaltningsutskott samt att landstinget utsett en fristående gemensam hälso- och sjukvårdsberedning. Det reglemente och arbetsordning för Uppsala läns landstings förvaltningsutskott samt reglemente och arbetsordning för Uppsala läns landstings gemensamma hälso- och sjukvårdsberedning som fastställts den 4 september 1941 § 34 ändrades vid 1954 års landsting.
Vad det gäller reglemente och arbetsordning för Uppsala läns landstings gemensamma hälso- och sjukvårdsstyrelse fanns några smärre förändringar från 1941 års reglemente och arbetsordning för Uppsala läns landstings gemensamma hälso- och sjukvårdsberedning, bl.a. vilka som utsåg ledamöterna i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Antalet ledamöter och suppleanter var dock detsamma.
Uppgifterna för Hälso- och sjukvårdsstyrelsen samt den tidigare Hälso- och sjukvårdsberedningen var detsamma. Skillnaderna mellan de två reglementena ligger främst i formuleringarna. Andra smärre förändringar gäller datum för lämnande av berättelser rörande verksamheten m.m. Till skillnad från Hälso- och sjukvårdsberedningens reglemente där räkenskaperna handhavdes av landstingets kansli under landstingskamrerarens ansvar så skulle Hälso- och sjukvårdsstyrelsens räkenskaper handhavas av landstingets kansli under landstingsdirektörens ansvar.
Förändringar i Hälso- och sjukvårdsstyrelsens reglemente och arbetsordningar till skillnad från Hälso- och sjukvårdsberedningens hade också gjorts rörande vissa regler för ledamöterna, beredning och föredragning, protokoll och skrivelser. I Hälso- och sjukvårdsstyrelsen reglemente och arbetsordningar fanns också ett tillägg i § 8 där det fastställdes att Styrelsen var berättigad att uppdra åt sitt presidium att å styrelsens vägnar fatta beslut i personalärenden rörande personal inom den öppna vården.
Vad det gäller tjänstemannaorganisationen för denna tidsperiod se Hälso- och sjukvårdsberedningens historik.
/Maria Hagberg
ReferenskodSE/C018/LA_143
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/31lZttYZSaEzTtcDQwGqg7
SpråkSvenska
ExtraIDLA_143

Nyheter

den 30 maj 2024
Riksarkivet öppnar nya möjligheter med AI
Varför jobbar Riksarkivet med artificiell intelli...


den 29 maj 2024
Demografisk databas södra Sverige (DDSS) integreras med Digitala forskarsalen
Brukar du använda webbplatsen ddss.nu? Innehållet...


Tidigare nyheter