bild
Arkiv

Skånska Cement AB. Limhamnsavdelningens arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/30590
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ted1QsA8vqAREHJD3Vzvs6
Omfång
80 Hyllmeter 
Datering
18881972(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmHandlingar yngre än 25 år: särskild överenskommelse
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning 1993/5, Bengt Danielson
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Skånska Cement AB. Limhamnsavdelningen (1871 – 1972)
Kategori: Företag. Processindustri (Cement- och kalkvaruindustri)
 
Cementbolagets arbetares understödsförening för sjukvård (1905 – 1945)
Kategori: Förening. Ekonomiska föreningar (Försäkring)
 
Cementbolagets konstförening (1950 – 1964)
Kategori: Förening. Kulturella föreningar (Konst)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr LLA/30590

Förteckning 5/1993
Leverans 117/1978








Förteckning

över

Skånska Cement AB, Limhamnsavdelningens

arkiv

1887-1972

































Förteckningen upprättad i dec. 1992
av arkivarie Bengt Danielson.
Allmän anmärkningTillhör Eurockoncernen. Internt Euroc-nr L 000.
Inledning (äldre form)HISTORIK

I denna delförteckning över Cement AB:s arkiv redovisas det bestånd, som uppkommit i anslutning till bolagets verksamhet i Limhamn (Limhamnsavdelningen) 1887-1972. För tiden 1871-1886 har något material med proveniens i Limhamnsavdelningen icke kunnat identifieras. För denna period hänvisas till förteckningen över beståndet från Huvudkontoret. Skånska Cement AB:s arkivbildning har p. g. a. en större förändring av koncernens organisation var ansetts upphöra med utgången av 1972. För Limhamnsavdelningen innebar omorganisationen att verksamheten den 1 januari 1973 överfördes från moderbolaget till ett nyorganiserat dotterbolag (divisionsmoderbolaget) Cementa AB. T. o. m. 1972 var således Limhamnsavdelningen direkt underställd koncernmoderbolaget. Detta bolags namn var 1871-1969 Skånska Cement AB, 1969-1972 AB Cementa, 1973-1991 Industri AB Euroc och från 1991 Euroc AB. För övriga uppgifter om koncernen, moderbolaget och omorganisationen 1973 se inledningen till förteckningen över beståndet från Huvudkontoret.


SKÅNSKA CEMENT AB:S VERKSAMHET I LIMHAMN

Vid Skånska Cement AB:s konstituerande bolagsstämma den 2 november 1871 avslutades det tidigare planerade inköpet av Limhamns gård med tillhörande kalkbrott, kalkugnar och jordbruk (utsockne frälsehemmanen Hyllie
nr 4 1/4 mtl och nr 21 ½ mtl samt kronoskattelägenheten Limhamns kalkbruk). Säljare var Frans Henrik, Peter och Ludwig Kockum. Egendomen tillträddes på våren 1872. Fastebrev utfärdades av Oxie och Skytts häradsrätt den 3 juni 1873. Syftet med förvärvet var att få tillgång till kalksten för cementtillverkningen vid bolagets fabrik i Lomma,
som kom i drift 1874.

Redan från början bedrev Cementbolaget således kalkbrytning på sin egendom i Limhamn. Kalkstenen skeppades från Limhamn till cementfabriken i Lomma. Efterhand erhöll bolaget kontroll även över andra kalkbrott på orten. Rörande organisationen av kalkbrytning se inledningen till förteckningen över AB Förenade Kalkbrottens arkiv.

Även kalkbränning bedrevs från början i Limhamn, dock med ett uppehåll 1883-1903. Bränningen skedde fram till 1948 i två ringugnar. Detta år togs två schaktugnar i bruk, vilka hade en kapacitet av 40.000 ton per år. Senare ersattes dessa av en roterugn. Kring 1970 var årskapaciteten 100.000 ton.

1897 upptog Cementbolaget tillverkning av jordbrukskalk (gödningskalk) i Limhamn. En mindre fabriksbyggnad uppfördes, vilken byggdes ut 1909.

På förslag av disponent (VD) R. F. Berg anlade bolaget 1888-1890 en ny cementfabrik vid hamnen i Limhamn. Det var framför allt närheten till kalkstenen som gjorde att en ny fabrik anlades i Limhamn. Dessutom hade hamnen i Limhamn större kapacitet än den i Lomma. Genom denna fabriksanläggning blev cementbolaget det dominerande
industriföretaget på orten och av avgörande betydelse för dess utveckling, i synnerhet under R. F. Bergs tid som VD för bolaget (1873-1907). En järnväg mellan Limhamn och Malmö färdigställdes 1889, och spårförbindelse anlades till kalkstensfyndigheterna. Se Malmö-Limhamns järnvägs AB:s arkiv.

I den äldsta Limhamnsfabriken brändes råmaterial i en ringugn enligt den s. k. torra tillverkningsmetoden. Årskapaciteten var 1890 30.000 ton. 1897-1904 utvidgades fabriken genom anläggning av sammanlagt 14 schaktugnar, och produktionskapaciteten höjdes till 100.000 ton/år .1908 togs fyra 30 m långa roteugnar i drift
(ugnarna 1, 2, 3 och 4). 1916 stod ytterliga två 75 m långa roterugnar färdiga (ugnarna 5 och 6), vilka vardera producerade 70.000 ton/år. Samtidigt övergick fabriken till den våta tillverkningsmetoden. Den gamla ringugnen och schaktugnarna revs i samband med anläggningen av 75-metersugnarna. 1918 revs även de fyra äldsta roterugnarna. Nästa utvidgning och modernisering av fabriken skedde först 1938, då två 150 m långa roterugnar anskaffades (7 och 8) vilka hade en kapacitet på ca 160.000 ton/år. Året därpå revs 75-metersugnarna.
den våta tillverkningsmetoden. Den gamla ringugnen och schaktugnarna revs i samband med anläggningen av 75 1952 och 1955 anlades ytterligare två roterugnar (ugnarna 9 och 10 ), vilka var 165 m långa och hade ungefär samma kapacitet som de två äldre. 1964 fattades beslut om betydande rationaliseringar och nyanläggningar
vid Limhamnsfabriken. Ett nytt råverk anlades i kalkbrottet, och vidare uppfördes en 170 m lång roterugn med en kapacitet på ca 500.000 ton/år vilken var den elfte och sista roterugnen vid Limhamnsfabriken. Samtidigt infördes en omfattande automatisering med bl. a. datorstyrd drift. Den nya Limhamnsfabriken invigdes 1968. Kring 1970 var
således fem roterugnar i drift med en sammanlagd årskapacitet på 1,2 miljoner ton. Vid denna tid var Limhamnsfabriken Skandinaviens största cementfabrik. Under 1970-talet framkom genom utredningar att högst två
stora produktionsenheter för cement borde finnas i Sverige och att Limhamnsfabriken i detta perspektiv hade mindre goda rationaliseringsmöjligheter. 1979 avvecklades därför cementtillverkningen i Limhamn.

I början sköttes bolagets verksamhet i Limhamn av en inspektor, som hade överinseende över jordbruket, brytningen, bränningen och utskeppningen av kalksten. Ett skrivbiträde skötte bokföringen. I samband med anläggningen av cementfabriken byggdes administrationen ut. En särskild disponent (till en början kallad verkmästare) och en kassör placerades i Limhamn. Arbetet vid kalkbrottet leddes av en kalkbrottsingenjör.
Organisationen av verksamheten vid avdelningen framgår av en organisationsplan från 1924 och en förvaltningutredning från 1952, vilka ingår i vol F 20:2. Bolagets disponenter i Limhamn var J. O. Hallgren (1888-1924), Sven Kärfve (1924-1931), Nils Brandberg (1931-1942), Gunnar Chr. Laurell (1942-1969) och Ragnar Troell (1969-1973).

Antalet arbetare hos Cementbolaget i Limhamn var omkring år 1880 ca 150, vid sekelskiftet ca 800 och omkr. år 1950 ca 470.

ARKIVBESTÅNDET FRÅN LIMHAMNSAVDELNINGEN

En självständig arkivbildning i Limhamn har kunnat konstateras först vid den tid då cementfabriken anlades. Till de äldsta arkivserierna hör de som rör personalen: matriklar. lönejournaler och lönelistor (avdelning D 1). Materialet är tämligen omfattande. Lönelistor för kalkbrottet och cementfabriken föreligger i en komplett svit på 125 volymer från ca 1890 till 1949. Andra personalhandlingar av intresse är olycksfallsrapporter och olycksfallsjournaler 1891-1947 (avdelning B 4 och vol D 20:2) samt register över minderåriga arbetare 1901-1920 (vol D 1 A:8).

Rörande driften och produktionen vid kalkbrottet och cementfabriken finns ett stort antal liggare och journaler med varierande redovisnings- och uppställningsprinciper (avdelningarna D2, D3, D 4,). En huvudserie med journaler för
cementtillverkningen (D2 AA) har dock kunnat rekonstrueras. Här redovisas åtgångna råvaror och producerade kvantiteter i stor detalj för tillverkningens huvudmoment - råmalning, bränning och cementmalning - 1890-1969. Parallellt med tillverkningsjournalerna föreligger prov- och analysjournaler av skilda slag (avdelning D 2 B samt serierna D 3 D och D 4 B).

För uppgifter om beslutsfattande och ledningens agerande hänvisas i första hand till bolagsstämmans och styrelsens protokoll, vilka ingår i beståndet från huvudkontoret. För Limhamnsavdelningen finns ingen motsvarande beslutsdokumentation. I disponenten G C Laurells dossiéserie (F 1), som omfattar tiden 1942-1969, kan man dock få en god inblick i ledningens beslut och agerande i en rad olika frågor. En företagsnämnd inrättades vid avdelningen 1948. Dess protokoll och handlingar från 1948 till 1972 ingår i serien A 1.

Olika sidor av verksamheten belyses av den omfattande och välordnade korrespondensen. Huvudserien (E 1)
omfattar ca 30 hyllmeter och löper från 1889-1969. Materialet är genom alla åren ordnat alfabetiskt efter korrespondent.

Räkenskapsmaterialet är något ojämnt bevarat, men luckorna suppleras till stor del av materialet från Huvudkontoret. Av intresse är verifikationerna från 1888-1890 i vol G 4 A:1-3, vilka avspeglar anläggandet av den första cementfabriken i Limhamn. Rörande bolagets bokföringssystem och räkenskapshandlingar se inledning till förteckningen över beståndet från Huvudkontoret.


LITTERATUR:

Se litteraturhänvisningarna i inledningen till förteckningen över beståndet från Huvudkontoret. Härutöver kan nämnas:

Häger, Bengt Åke, Industri och industriell sysselsättning, sid 297-304, i Malmö stads historia 1914-1939,
del 5 Arlöv 1989.

Laurell, Gunnar Chr., Cementfabriken i Limhamn, i Limhamniana 1972.

Olsson, Håkan, Malmö-Limhamns järnväg 1889-1989. Helsingborg 1989.

Stjernström, Gust., Limhamn, dess industriella och sociala utveckling. Malmö 1907.



OBS FÖRBEHÅLL: Handlingar som är yngre än 25 år får endast utlämnas efter särskild överenskommelse med Euroc från fall till fall. Se överenskommelse mellan Landsarkivet och Euroc, A D 768/78.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
Hallgren, J. O.. 1888-1924
Kockum, Frans Henrik.
Kockum, Peter och Ludvig.
Kärfe, Sven. 1924-1931
Laurell, Gunnar Chr.. 1942-1969
Troell, Ragnar. 1969-1973
Berg, R. F..
Brandberg, Nils. 1931-1942

Tillgänglighet

SekretessJa
Abstract

Kontroll

Senast ändrad2013-10-31 09:25:30

Nyheter

den 30 maj 2024
Riksarkivet öppnar nya möjligheter med AI
Varför jobbar Riksarkivet med artificiell intelli...


den 29 maj 2024
Demografisk databas södra Sverige (DDSS) integreras med Digitala forskarsalen
Brukar du använda webbplatsen ddss.nu? Innehållet...


Tidigare nyheter