Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Stockholms borgarskola


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0922
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/V8vRvVn3Uq2zz4VOZHpvu0
ExtraID0922
Omfång
20,3 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)

Innehåll

Inledning (äldre form)STOCKHOLMS BORGARSKOLA (2/3 1836-30/6 1971)

INLEDNING

Historik
Stockholms Borgarskola bildades den 27/2 1836 av Redliga förbundet, en sammanslutning inom borgerskapet som huvudsakligen utgjordes av hantverksmästare. Syftet var att ge unga lärlingar och gesäller inom hantverks- och handelsyrken möjlighet att lära sig läsa, skriva och räkna i en tid då allmän skolplikt ännu inte existerade. Redan den 2/3 1836 startade undervisningen i Jakob och Johannes församlings fri- och fattigskola vid Malmskillnadsgatan 58 på Norrmalm. Det första läsåret var 40 manliga elever inskrivna. Undervisningen bedrevs till en början på onsdagskvällar och söndagsmorgnar.

Efter folkskolestadgans tillkomst 1842, som medförde att de yngre eleverna kunde få grundläggande utbildning inom folkskolan, vidgades Borgarskolans inriktning till mer allmänna ämnen och vände sig till alltfler vuxna elever. Skolans huvudmannaskap ändrades 1842 då Sällskapet för befrämjande av Stockholms borgarskola stiftades. Dess direktion blev skolans styrelse. Borgarskolan var helt avgiftsfri till år 1854.

Borgarskolans första filial inrättades år 1844 vid Björngårdsgatan 10 på Södermalm. En filial i Storkyrkoförsamlingen öppnades 1848. Här startade även den första avdelningen för kvinnliga elever i februari 1881. 131 unga fabriksarbeterskor, handelsbiträden, sömmerskor, strykerskor och tjänsteflickor skrevs in vid avdelningen. Vid sekelskiftet var antalet kvinnliga elever lika många som de manliga. 1877 bildades underavdelningar avsedda för elever i Klara och Kungsholms församlingar och 1879 i Hedvig Eleonora församling. Vid sekelskiftet hade Borgarskolan ett flertal filialer spridda över hela staden (se bilaga). Hösten 1931 samlades hela skolan, utom avdelningen på Södermalm, i ett nybyggt skolhus vid Kungstensgatan 4.

Borgarskolan omorganiserades till en lägre och en högre avdelning 1882. I den lägre avdelningen undervisades elever med dåliga förkunskaper i grundläggande ämnen. Den högre avdelningen omfattade en handelslinje med praktisk inriktning (A-linjen) samt en linje som gav mer teoretisk utbildning i bland annat historia, fysik, kemi och litteraturhistoria (B-linjen).
I elevunderlaget märks vid den här tiden en ökning av antalet industriarbetare och anställda inom handeln. Snart kom skolans elever från hela landet och omfattade alla samhällsklasser. Sedan 1882 erhöll Stockholms Borgarskola kommunala bidrag. Endast vissa linjer fick statsbidrag, t ex Föreläsningslinjen 1887 och Folkhögskolelinjen 1934.

1965 tillsattes en utredning rörande fristående vuxenskolors rätt till statsbidrag. Resultatet blev att all verksamhet som inte kunde inordnas under vuxenutbildningsstadgan skulle läggas ned. Beslutet medförde att Stockholms Borgarskolas verksamhet upphörde den 30/6 1971.

Kurser
Språklinjen.
Från år 1846 gavs sporadisk undervisning i tyska. 1883 startade undervisningen i främmande språk då engelska och tyska infördes på schemat. 1885 tillkom franska, 1907 ryska, 1908 italienska, 1921 spanska och senare, i mån av efterfrågan, även finska, holländska, portugisiska, danska och norska. Fr o m år 1891 bekostade samfundet Alliance Francaise grundkurser i franska som 1926 följdes av en högre avdelning (”cours supérieur”). Vid sekelskiftet inrättades även språkkurser speciellt anpassade för särskilda yrkesgrupper, till exempel i engelska för poliser och taxichaufförer. Den del av skolan som hittills hade kallats Högre allmänna avdelningen på Norrmalm ombildades 1912 till en språklinje. Språklinjen för yrkesarbetare, bildad 1903, uppgick samtidigt i linjen. Läsåret 1929/30 infördes ”Svenska för utlänningar”, ett ämne som snart blev betydelsefullt då det var det första i sitt slag i Sverige. Språklinjen utgjorde den i särklass största utbildningen vid skolan med flest antal elever. Under 1960-talet fick den dock konkurrens av den kommunala vuxenutbildningen som helt tog över språkundervisningen efter Borgarskolans nedläggning vårterminen 1971.

Kontors- och handelslinjen
Den högre avdelningen i Storkyrkans församling förändrades läsåret 1884/85 till att bli alltmer inriktad mot kontors- och handelsämnen. 1906 tillkom expeditavdelningar. 1908 sammanfördes handelsundervisningen och benämndes Handelslinjen. Borgarskolans handelslinje kommunaliserades 1924 och fick namnet Stockholms stads handelsskola,
fr o m 1971 Fridhemsplans gymnasium (se arkivförteckning nummer 1259).

Teckningsskolan
Läsåret 1891/92 beviljade Stockholms stadsfullmäktige anslag till inrättande av en teckningskola i Katarina församling för elever som tillhörde de lägre manliga avdelningarna på Södermalm. Eleverna undervisades i frihandsteckning och geometri- och linearritning. 1893 bildades en avdelning i Maria församling och senare ytterligare en avdelning på Kungsholmen. Teckningsskolan inordnades i Yrkeslinjens norra och södra avdelningar 1912.
1921/22-1923/24 benämndes utbildningen Tekniska linjen och omfattade bl a även ämnena matematik, kemi och fysik. Linjen upphörde 1924.

Yrkeslinjen/Folkhögskolan
Borgarskolans lägre avdelning omorganiserades till en yrkesskola för arbetare (yrkeslinje) år 1912. 1918 ombildades avdelningen till en allmän linje, närmast motsvarande folkhögskolekurser, med lokaler på Norrmalm och Södermalm. Den norra avdelningen omorganiserades helt till en folkhögskola läsåret därpå, 1919/20. Den södra avdelningen fick en mer praktisk inriktning och upphörde 1924 då lokalerna övertogs av Språklinjens filial på Södermalm. Folkhögskolelinjen namnändrades 1926 till Stockholms folkhögskola vid Stockholms Borgarskola. När Borgarskolan flyttade in i nybyggnaden vid Jarlaplan 1931 fick folkhögskolan egna lokaler skilda från den övriga skolan samt egen direktion och ekonomisk förvaltning. Hösten 1941 ändrade folkhögskolan namn till S:t Eriks folkhögskola vid Stockholms Borgarskola (tiden 1931/32-1970/71, se arkivförteckning nr 1101). S:t Eriks folkhögskola kommunaliserades den 1/7 1971 och stannade kvar i skolans lokaler vid Jarlaplan ända till 1988 (se S:t Eriks folkhögskola nr 1420).

Realskolan
Realskolan växte fram ur Borgarskolans yrkeslinjer och Folkhögskolans kvällskurser. 1935 skildes den från Folkhögskolan och blev en självständig linje. Merparten av eleverna var i åldern 20-25 år och arbetade inom handel och kontor samt industri och hantverk. Studierna bedrevs på kvällstid och ledde till realexamen. Realskolan var även öppen för dem som ville förkovra sig i enskilda ämnen. Realskolan avvecklades fr o m höstterminen 1968.
En realskolelinje fanns fr o m 1910 vid Grevesmühlska samskolan (se nr 276) som delade lokaler och rektor med Borgarskolan.

Föreläsningslinjen (Folkuniversitetet)
En serie föreläsningar inom naturvetenskapliga ämnen inleddes 1868. 1882 tillkom nya ämnen, till exempel historia, astronomi, hälsovårdslära och benämningen Föreläsningslinjen började användas. År 1900 började de mycket populära Litteratur- och musikaftnarna att anordnas. Föreläsningsverksamheten ökade med åren och väckte stort intresse. Filmvisningar ingick fr o m år 1912. Föreläsningarna hölls i en mängd olika lokaler tills föreläsningssalen i det nybyggda skolhusets flygelbyggnad togs i bruk 1931.

Musiklinjen (Musikpedagogiska institutet)
1943 inrättades en musiklinje vid Borgarskolan, men långt tidigare var musiken ett viktigt inslag i skolans verksamhet. 1880 bildades en kör och 1886 påbörjades undervisningen i sång. Den 18/1 1901 inleddes Borgarskolans musikaftnar vars konserter alltid började med ett kort föredrag om tonsättaren eller genren. Folkkonsertförbundet, som bildades på initiativ av Borgarskolans styrelse 1906, verkade i nära förbindelse med Musiklinjen. År 1955 startade 2-3-åriga musikpedagogiska utbildningar. Kurserna avslutades med en examen och motsvarade i stort sett utbildningen vid Musikhögskolan. Musiklinjens examinationer fortsatte t o m vårterminen 1974 eftersom redan inskrivna elever hade rätt att fullfölja sin utbildning.

Dramatiska linjen
Teaterföreställningar, föreläsningar i teaterhistoria och uppläsningar av kända skådespelare förekom redan i början av 1900-talet inom föreläsningsverksamheten. En dramatisk linje startades år 1945. Här fanns flera kunniga och inspirerande lärare, bland andra Calle Flygare som senare startade en egen teaterskola. Den dramatiska linjen hade för avsikt att lämna undervisning i teaterns elementära grunder. Undervisningen bedrevs i grupp i dramatisk framställning och teaterhistoria och avslutades med uppvisningar för särskilt inbjudna.Varje termin intogs nya elever. De flesta eleverna ägnade sig åt amatörteater efter utbildningen, men det fanns också de som blev professionella skådespelare, till exempel Martin Ljung och Gunnar Hellström (även regissör).

Stockholms Borgarskolas arkiv och skolans arkivförteckning överlämnades till Stockholms stadsarkiv i november 1971. Arkivet innehåller handlingar från hela verksamhetsperioden 1836-1971, men är inte fullständigt bevarat. De äldsta handlingarna utgörs av protokoll (A 1) och elevmatriklar (D 1A). I litteratur om Borgarskolan hänvisas bland annat till 1844 års redogörelse, men årsredogörelser (B 1) i arkivet förekommer först fr o m läsåret 1878/79. Skolans arkiv har omordnats och omförtecknats under oktober-november 2005. Den nya arkivförteckningen omfattar även handlingar som inte tidigare har varit redovisade. Efter gallring av frånvarouppgifter och verifikationer omfattar arkivet 20,5 hm.

Stockholms stadsarkiv den 25 november 2005


Christina Hellgren


Källor
Årsredogörelser 1878-1970 (serie B 1)
Järvenhag, Carina, Borgarskolan – 135 år i bildningens tjänst, Folkuniversitet 1998
Kärde, Sven och Söderberg, Sten (red.), Kunskapskällan för alla, Stockholms Borgarskola under hundra år, Stockholm 1975
Rabenius, Olof, Stockholms borgarskola under hundra år 1836-1936 – en minnesskrift, Uppsala 1936
BILAGA


SKOLANS ORGANISATION OCH ADRESSER
Observera att endast skolans huvudsakliga adresser anges nedan. Skolan hade även en mängd andra filialer, oftast i de olika stadsdelarnas skolhus. Källor: Årsredogörelser 1878-1970 (B1), se särskilt 1931/32 års redogörelse s. 38-42 (B 1:4).


Huvudskola
Stockholms Borgarskola Malmskillnadsgatan 56-58 1836-1931
Kungstensgatan 4 1931-1971

Avdelningar 1836-ca 1882
1. Avdelningen i Jakob och Johannes Malmskillnadsgatan 58 1836-1882
församling, förenad med församlingens (Johannesplan)
fri- och fattigskolas hantverksskola
(se även Grevesmühlska samskolan, nr 276)

2. Avdelningen på Södermalm, Björngårdsgatan 10 1844-1865
förenad med Maria och Katarina
församlingars hantverksskola 1859
Skinnarviksgatan 20 1865-1873
Timmermansgatan 28 1873-1882
Värmdögatan 46 1880-1882
(senare Malmgårdsvägen 2)

3.Avdelningen i Storkyrkoförsamlingen, Själagårdsgatan 6 1848-1882
förenad med församlingens hantverksskola
samt avdelning för kvinnliga elever 1881-1891

4. Avdelningen för Klara o. Kungsholms Gamla Kungsholmsbrogatan 33 1877-1882
församlingar (senare Gamla Brogatan)

5. Avdelningen i Hedvig Eleonora Linnégatan 36-38 1879-1884
församling

Avdelningar 1882-1912
1. Lägre allmänna avdelningen
A. Avdelningen för manliga elever
Jakob och Johannes Brunnsgatan 11 (Jakobs folkskola) 1882-1912
församling Roslagsgatan 65 (Johannes folkskola) 1890-1912
(Johannes egen församling 1907)
Maria församling Timmermansgatan 28 (Maria folkskola) 1882-1912
Katarina församling Malmgårdsvägen 2 (Katarina södra folkskola) 1882-1895
Tjärhovsgatan 15 (Katarina norra folkskola) 1895-1912
Klara församling Vasagatan 11 (Klara folkskola) 1882-1912
Östermalm Linnégatan 54 (Hedvig Eleonora folkskola) 1884-1912
Kungsholmen Mariebergsgatan 34 (Kungsholms folkskola) 1906-1912
B. Avdelningen för kvinnliga elever
1. Norrmalm Lutternsgatan 14 (Jakobs folkskola) 1892-1908
Vasagatan 11 (Klara folkskola) 1908-1912
2. Södermalm Timmermansgatan 28 (Maria folkskola) 1882-1912

2. Högre allmänna avdelningen
Jakob och Johannes församling Malmskillnadsgatan 58 A-B 1882-1912
Storkyrkoförsamlingen Svartmannagatan 22 1882-1908
Maria församling Timmermansgatan 28 1882-1907
Katarina församling Fiskargatan 1 1907-1912
Klara och Kungsholms församlingar Gamla Kungsholmsbrogatan 33 1882-1900
3. Föreläsningslinjen Malmskillnadsgatan 58 B 1882-1912
4. Kontorslinjen/Handelslinjen Svartmannagatan 22 1887-1908
Birger Jarls torg 7-9 1908-1924
5. Teckningsskolan Värmdögatan 46/Tjärhovsgatan 15 1891-1912 Timmermansgatan 28 1893-1908
Ringvägen 23 1908-1912
Mariebergsgatan 34 1908-1912
6. Språklinjen för yrkesarbetare Saltmätargatan 2 1903-1912

1912-1931
1. Yrkeslinjen (f d lägre avdelningarna)
Yrkeslinjen på Norrmalm Brunnsgatan 11-13 1912-1918
Yrkeslinjen på Södermalm Fiskargatan 1 1912-1923
2. Språklinjen (f d högre avdelningen) Malmskillnadsgatan 58 A-B 1912-1931
Malmskillnadsg. 56 1914-1931
Brunnsgatan 13 1915-1931
Eriksbergsgatan 10 1916-1931
Språklinjens filial på Södermalm Fiskargatan 1 1923-1931
3. Föreläsningslinjen Brunnsgatan 13 1912-1931
4. Handelslinjen Birger Jarls torg 7-9 1912-1924
5. Folkhögskolan (f d Yrkeslinjen på Malmskillnadsgatan 58 B 1919-1931
Norrmalm)
6. Tekniska linjen (Teckningsskolan) Brunnsgatan 13 1912-1918
Fiskargatan 1 1912-1923


1931-1971
1. Språklinjen Kungstensgatan 4 1931-1971
Filialen på Södermalm Mariatorget 5 1931-1933
Timmermansgatan 28 1933-1938
Ringvägen 66 1938-1966
Filialen i Enskede Stockholmsvägen 30 1938-1940
2. Folkhögskolan Kungstensgatan 4 1931-1971
3. Föreläsningslinjen Kungstensgatan 4 1931-1971
4. Realskolan Kungstensgatan 4 1933-1971
5. Musiklinjen Kungstensgatan 4 1943-1974
6. Dramatiska linjen Kungstensgatan 4 1945-1971

Kontroll

Skapad2005-10-31 00:00:00
Senast ändrad2007-12-11 00:00:00

Nyheter

den 30 maj 2024
Riksarkivet öppnar nya möjligheter med AI
Varför jobbar Riksarkivet med artificiell intelli...

den 29 maj 2024
Demografisk databas södra Sverige (DDSS) integreras med Digitala forskarsalen
Brukar du använda webbplatsen ddss.nu? Innehållet...

Tidigare nyheter